Periodiska systemet
Det periodiska systemet för kemiska grundämnen är en förteckning över kända kemiska grundämnen. I tabellen placeras grundämnena i den ordning de har sina atomnummer och börjar med det lägsta atomnumret, väte. Atomnumret för ett grundämne är detsamma som antalet protoner i just den atomkärnan. I det periodiska systemet är grundämnena indelade i perioder och grupper. En rad av grundämnen över hela tabellen kallas för en period. Varje period har ett nummer, från 1 till 8. Period 1 innehåller endast två grundämnen: väte och helium. Period 2 och period 3 har båda åtta grundämnen. Andra perioder är längre. Elementen i en period har på varandra följande atomnummer.
En kolumn av element i tabellen kallas en grupp. Det finns 18 grupper i det vanliga periodiska systemet. Varje grupp har ett nummer: från 1 till 18. Elementen i en grupp har elektroner som är ordnade på liknande sätt, enligt antalet valenselektroner, vilket ger dem liknande kemiska egenskaper (de beter sig på liknande sätt). Till exempel kallas grupp 18 för ädelgaserna eftersom de alla är gaser och inte kombineras med andra atomer.
Det finns två system för gruppnummer, ett med arabiska siffror (1, 2, 3) och ett med romerska siffror (I, II, III). De romerska siffrorna användes under större delen av 1900-talet. År 1990 beslutade Internationella unionen för ren och tillämpad kemi (IUPAC) att använda det nya systemet med arabiska siffror för att ersätta de två gamla gruppsystemen med romerska siffror.
Det periodiska systemet har använts av kemister för att observera mönster och samband mellan grundämnen. Det finns tre huvudgrupper i det periodiska systemet: metaller, metalloider och icke-metaller. Elementen längst ner och längst till vänster i tabellen är till exempel de mest metalliska, och elementen längst upp till höger är de minst metalliska. (Cesium är t.ex. mycket mer metalliskt än helium). Det finns också många andra mönster och samband.
Det periodiska systemet uppfanns av den ryske kemisten Dmitry Ivanovich Mendeleyev (1834-1907). Till hans ära har grundämne 101 uppkallats efter honom, mendelevium.
Standardvariationen av det periodiska systemet
Standardperiodiska systemet
| Grupp→ | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 12 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||||
| 1 | 2 | |||||||||||||||||||
| 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | ||||||||||||
| 3 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | ||||||||||||
| 4 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | 32 | 33 | 34 | 35 | 36 | ||
| 5 | 37 | 38 | 39 | 40 | 41 | 42 | 43 | 44 | 45 | 46 | 47 | 48 | 49 | 50 | 51 | 52 | 53 | 54 | ||
| 6 | 55 | 56 | * Lanthanider | 72 | 73 | 74 | 75 | 76 | 77 | 78 | 79 | 80 | 81 | 82 | 83 | 84 | 85 | 86 | ||
| 7 | 87 Fr | 88 | ** Aktinider | 104 | 105 | 106 | 107 | 108 | 109 | 110 | 111 | 112 | 113 | 114 | 115 | 116 | 117 | 118 | ||
| 8 | 119 Uue | 120 Ubn | *** Superaktinider | |||||||||||||||||
| * Lanthanidserien | 57 | 58 | 59 | 60 | 61 | 62 | 63 | 64 | 65 | 66 | 67 | 68 | 69 | 70 | 71 | |||||
| ** Actinid-serien | 89 | 90 | 91 | 92 | 93 | 94 | 95 | 96 | 97 | 98 | 99 | 100 | 101 | 102 | 103 | |||||
| *** Superaktinidserien | 121 | 122 | 123 | 124 | 125 | 126 | 127 | 128 | 129Ube | 130Utn | 131Utu | 132Utb | 133Utt | 134Utq | 135Utp | |||||
| *** Superaktinidserien | 136Uth | 137Uts | 138Uto | 139Ute | 140Uqn | 141Uqu | 142Uqb | 143Uqt | 144Uqq | 145Uqp | 146Uqh | 147Uqs | 148Uqo | 149Uqe | 150Upn | |||||
| *** Superaktinidserien | 151Upu | 152Upb | 153Upt | 154Upq | 155Upp | 156Uph | 157Ups | 158Upo | 159Upe | 160Uhn | 161Uhu | 162Uhb | 163Uht | 164Uhq | 165Uhp | |||||
| *** Superaktinidserien | 166Uhh | 167Uhs | 168Uho | 169Uhe | 170Usn | 171Usu | 172Usb | 173Ust | 174Usq | 175Usp | 176Ush | 177Uss | 178Uso | 179Användning | 180Uon | |||||
| *** Superaktinidserien | 181Uou | 182Uob | 183Uot | 184Uoq | 185Uop | 186Uoh | 187Uos | 188Uoo | 189Uoe | 190Uen | 191Ueu | 192Ueb | 193Uet | 194Ueq | 195Uep | |||||
| *** Superaktinidserien | 196Ueh | 197Ues | 198Ueo | 199Uee | 200Bnn | 201Bnu | 202Bnb | 203Bnt | 204Bnq | 205Bnp | 206Bnh | 207Bns | 208Bno | 209Bne | 210Bun | |||||
| *** Superaktinidserien | 211Buu | 212Bub | 213Men | 214Buq | 215Bup | 216Buh | 217Bus | 218Buo | 219Bue | 220 miljarder euro | 221Bbu | 222Bbb | 223Bbt | 224Bbq | 225Bbp | |||||
Kemiska serier i det periodiska systemet
- Alkalimetaller
- Alkaliska jordartsmetaller
- Lanthanider
- Aktinider
- Superaktinider
- Övergångsmetaller
- Dåliga metaller
- Icke-metaller
- Halogener
Tillstånd vid standardtemperatur och standardtryck. Färgen på siffran (atomnumret) ovanför grundämnets symbol visar grundämnets tillstånd vid normala förhållanden.
- De blåa är gaser.
- De gröna är vätskor.
- De svarta är fasta.
- De som har fasta gränser har stabila isotoper (grundämnen).
- De med streckade gränser har endast radioaktiva naturligt förekommande isotoper.
- De med streckade gränser förekommer inte naturligt (syntetiska element).
- De som inte har några gränser är för radioaktiva för att ha upptäckts ännu.
Andra metoder för att visa de kemiska grundämnena
Den version av det periodiska systemet som visas ovan är den mest använda. Andra vanliga versioner visas nedan:
· 
Theodor Benfey ordnade grundämnena i en spiral runt väte. Atomvikten bestämmer elementets position.
· 
Dmitry Ivanovich Mendeleyev använde ett blomsterarrangemang; aktinider och lantanider visas som slingor bredvid huvudgruppen.
· 
Timothy Stove ordnade grundämnena efter kvantnummer.
· 
Betterman ordnade elementen efter deras isoelektriska egenskaper, som kan omvandlas till en polynomisk form.
· 
Triangulär version, av Zmaczynski och Bayley.
· 
Ordnat i en pyramid.
Versioner som använts mindre
- Standardtabellen innehåller de grundläggande uppgifterna. Den visas ovan
- En vertikal tabell för bättre läsbarhet i webbläsare
- I den stora tabellen hittar du grunderna och fullständiga namn på element.
- Den stora tabellen innehåller de grundläggande uppgifterna samt fullständiga namn på grundämnen och atommassor.
- Elektronkonfigurationer
- Metaller och icke-metaller
- Lista över grundämnen: innehåller namn, symbol, atomnummer, atommassa, grupp och period; kan sorteras efter någon av dessa.
- Förteckning över element efter symbol
- Förteckning över grundämnen efter kokpunkt
- Förteckning över grundämnen efter smältpunkt
- Förteckning över grundämnen efter densitet
Relaterade sidor
- Periodiska systemet grupp
- Periodiskt system period
- Utökat periodiskt system
Frågor och svar
F: Vad är det periodiska systemet?
S: Det periodiska systemet är ett diagram som ordnar alla kända kemiska grundämnen i ordning efter deras atomnummer, med väte som nummer ett. Element med liknande egenskaper placeras ofta nära varandra.
F: Hur många perioder och grupper finns det i det vanliga periodiska systemet?
S: Det finns 8 perioder och 18 grupper i det periodiska systemet.
F: Vad har grundämnen i en period gemensamt?
S: Elementen i en period har på varandra följande atomnummer.
Fråga: Vad har grundämnen i en grupp gemensamt?
S: Elementen i en grupp har elektroner som är arrangerade på liknande sätt, enligt antalet valentelektroner, vilket ger dem liknande kemiska egenskaper.
Fråga: Vem uppfann det periodiska systemet?
Svar: Den ryske kemisten Dmitrij Ivanovitj Mendelejev uppfann det periodiska systemet (1834-1907).
Fråga: Vilka är de tre huvudgrupperna i det periodiska systemet?
S: De tre huvudgrupperna i det periodiska systemet är metaller, metalloider och icke-metaller.
F: Hur kan man observera mönster och relationer mellan grundämnena med hjälp av det periodiska systemet?
S: Mönster och relationer mellan grundämnen kan observeras genom att titta på var de förekommer i det periodiska systemet, t.ex. tenderar grundämnen längst ned till vänster att vara mer metalliska än de längst upp till höger.
