Parestesi (pins and needles): orsaker, symtom och behandling

Parestesi (pins and needles): Upptäck orsaker, symtom och effektiva behandlingar för stickningar, domningar och långvariga nervbesvär.

Parestesi (uttal /ˌpɛɹɪsˈθiʒə/; parestesi på brittisk engelska, uttal /ˌpæɹɪsˈθiʒə/) är en känsla av stickningar, stickningar eller domningar utan bestående effekter. Den kallas vanligen för "pins and needles" (stickningar och nålar). Känslan kan vara kortvarig eller mer långvarig. En långvarig effekt innebär att det är något fel på neuronerna i kroppen.

Ett exempel på detta är när du sitter i korslagda ben under en längre tid och foten "somnar". Den stickande känsla som du får när du rör dig är parestesi.

Vad är parestesi?

Parestesi är ett samlingsnamn för onormala känselförnimmelser i huden som inte orsakas av yttre stimuli. Det kan beskrivas som stickningar, krypande känsla, pirrningar, domningar eller "nålar". Parestesier kan vara övergående (tillfälliga och ofarliga) eller kroniska och då ett tecken på nervpåverkan.

Vanliga orsaker

• Tryck eller mekanisk kompression av en nerv, t.ex. vid att sitta eller ligga i samma ställning, eller vid nervinklämning som carpaltunnelsyndrom (handled) eller ischias (nerv i benet).
• Perifer neuropati, ofta orsakad av sjukdomstillstånd som diabetes, alkoholmissbruk eller vissa läkemedel.
• Bristtillstånd som B12-brist kan ge neurologiska symtom inklusive parestesi.
• Ryggradsrelaterad nervpåverkan (t.ex. diskbråck eller spinal stenos) som trycker på spinalnerver.
• Infektioner som bältros (herpes zoster) kan ge brännande eller stickande smärta och domningar i ett hudområde.
• Autoimmuna sjukdomar som multipel skleros eller Guillain–Barrés syndrom kan ge parestesier tillsammans med andra neurologiska symtom.
• Cirkulationsrubbningar eller ischemisk skada (t.ex. efter mycket nedsatt blodflöde).
• Toxiska ämnen och läkemedel — vissa kemikalier och mediciner kan ge nervskador.
• Stroke eller annan central nervskada — plötslig och lokaliserad domning eller stickningar, ofta i kombination med svaghet eller talpåverkan.

Symtom

• Stickningar eller "nålar" i hudområden.
• Domningar eller minskad känsel.
• Brännande känsla.
• Känsel av elektriska stötar vid rörelser (vid nervirritation).
• Ofta kombinerat med svaghet i den drabbade kroppsdelen om nerven också påverkar motoriken.

Utredning

Om parestesierna är återkommande, långvariga eller åtföljs av andra symtom krävs utredning. Vanliga steg i utredningen:

• Medicinsk anamnes och neurologisk status — för att bedöma lokalisering, debut och samband med andra sjukdomar.
• Blodprover — t.ex. glukos (diabetes), B12, elektrolyter, lever- och njurfunktion.
• Neurofysiologiska tester såsom nerveduktionshastighet och EMG för att bedöma nervledning och muskelfunktion.
• Bilddiagnostik (MR eller CT) av ryggraden eller hjärnan om central orsak misstänks.
• Vid behov ytterligare utredning för autoimmuna eller infektionsorsakade tillstånd.

Behandling

Behandling riktas mot underliggande orsak samt symtomlindring:

• Avlasta tryckpåverkade nerver: ergonomiska förändringar, ortoser (t.ex. handledsskena vid carpaltunnel), undvikande av repetitiva rörelser.
• Medicinsk behandling: vid neuropatisk smärta används ofta läkemedel som gabapentin eller pregabalin, tricykliska antidepressiva (t.ex. amitriptylin) eller SNRI (t.ex. duloxetin). Topikala medel (lokalbedövande plåster, capsaicin) kan hjälpa vissa.
• Behandla underliggande sjukdomar: optimera blodsockernivåer vid diabetes, ersätta vitaminbrist (t.ex. B12), behandla infektioner eller inflammatoriska sjukdomar med lämpliga läkemedel.
• Kirurgi: vid bestående inklämning, till exempel karpaltunnelkirurgi eller dekompression av ryggnerv, kan operation vara aktuell.
• Fysioterapi och rehabilitering för att återfå funktion och minska symptom.
• Akuta åtgärder om parestesier uppträder plötsligt med svaghet, tal-, syn- eller balansrubbningar — detta kan vara tecken på stroke och kräver omedelbar sjukvård.

När ska man söka vård?

• Om parestesierna är plötsliga och åtföljs av svaghet, svår huvudvärk, förvirring, svårigheter att tala eller se — sök akutsjukvård (misstanke om stroke).
• Om känseln blir sämre, symtomen sprider sig eller inte försvinner efter några dagar.
• Om det finns tecken på infektion (rodnad, svullnad eller feber) i samma område.
• Om du har känd diabetes eller annan kronisk sjukdom och får nya eller förvärrade parestesier.

Förebyggande och egenvård

• Undvik långvarigt tryck på armar och ben (byt ställning regelbundet).
• Använd ergonomiska hjälpmedel och tänk på arbetsställning vid datorarbete.
• Kontrollera och behandla underliggande sjukdomar som diabetes.
• Säkerställ tillräckligt intag av vitaminer, särskilt B12, vid risk för brist.
• Måttlig fysisk aktivitet och rökstopp kan förbättra nervhälsa och cirkulation.

Prognos

Prognosen beror på orsak. Många övergående parestesier som beror på tryck eller tillfällig nervirritation försvinner helt när trycket avlastas. Vid kronisk nervskada kan symtomen bli långvariga och kräva långsiktig behandling eller rehabilitering. Tidig diagnos och behandling av underliggande orsaker förbättrar oftast utsikterna.

Om du är osäker på orsaken till dina symtom eller om de försämras är det bra att kontakta vården för bedömning.

Sök med bokstav