Betlehemsstjärnan – definition, religiös betydelse och vetenskapliga teorier
Upptäck Betlehemsstjärnans religiösa betydelse och vetenskapliga teorier — från mirakel och profetior till komet-, nova- och konjunktionsförklaringar.
Betlehemsstjärnan, även kallad julstjärnan, är en stjärna i Bibeln och i den kristna traditionen som visade magikerna att Jesus var född och som senare hjälpte dem att ta sig till Betlehem. Enligt Matteusevangeliet fick stjärnan magikerna att resa till Jerusalem. Där mötte de kung Herodes av Judéen och frågade var judarnas kung hade fötts. Herodes rådgivare sa att Messias skulle födas i Betlehem, en närliggande by, på grund av en profetia i Mikaboken. Medan magikerna var på väg till Betlehem såg de stjärnan igen. Stjärnan stannade ovanför platsen där Jesus föddes. Där såg magikerna Jesus tillsammans med sin mor, dyrkade honom och gav honom dyrbara gåvor. Därefter återvände de till sitt "eget land".
Texten i Matteus och vem magikerna var
Berättelsen finns i Matteusevangeliet (kapitel 2) och är kortfattad men rik på symbolik. Evangeliet använder det grekiska ordet magoi (magiker eller vise män), vilket i antiken kunde avse astrologer eller präster från Persien eller Babylonien som tolkade himlafenomen. Matteus ger aldrig något antal på dessa vise män — traditionen att det var tre kommer från de tre gåvorna: guld, rökelse och myrra.
Religiös betydelse
Kristna brukar se stjärnan som ett mirakulöst tecken som förkunnar att Kristus har kommit. I den teologiska tolkningen binder berättelsen ihop Gamla testamentets profetior med Jesu födelse, bland annat genom att hänvisa till profetior om messias från Mikaboken och andra texter. Berättelsen lyfter fram att Jesus blir erkänd av icke-judiska figurer, vilket också tolkats som ett tecken på att frälsningen är till för alla folk.
Historisk-kritiska perspektiv
Forskare är oense om hur bokstavligt stjärnan ska tolkas. Vissa menar att historien är teologiskt utformad och inte nödvändigtvis avser ett verkligt astronomiskt fenomen. Andra pekar på tidssamband i evangeliet — till exempel Herodes död (vanligtvis daterad till cirka 4 f.Kr.) — och menar att detta sätter en övre gräns för när Jesus rimligen kan ha fötts. Att Matteus placerar besöket efter födseln (och inte vid krubban samma natt som i Lukasevangeliet) har också lett till olika tolkningar av tidpunkten för magernas ankomst.
Vetenskapliga och astronomiska teorier
Astronomer och historiker har föreslagit flera naturvetenskapliga förklaringar till vad Betlehemsstjärnan kan ha varit. Inga förklaringar är allmänt vedertagna, men här är de vanligaste förslagen:
- Konjunktioner (planetmöten): När två eller flera planeter står nära varandra på himlen kan de synas som en särskilt ljusstark punkt. Ett ofta nämnt exempel är en serie konjunktioner med Jupiter och Saturnus kring 7–6 f.Kr., eller andra starka möten mellan Jupiter och Venus som skulle ha varit iögonfallande för samtida observatörer.
- Nova eller supernova: Ett stjärnexplosionsfenomen som plötsligt blir synligt som en "ny" stjärna på himlen. Ett sådant utbrott kan vara i månader eller år, men samtida oberoende observationer (från Kina, Babylon eller andra kronikor) som entydigt pekar ut en sådan händelse i rätt tid saknas eller är omstridda.
- Komet: Kometen är ljusstark och synlig under veckor–månader och har historiskt betraktats som ett omen. Flera forskare har föreslagit olika kometer som kandidater, men också här saknas enighet eftersom historiska källor inte ger en klar bild som passar alla kronologiska krav.
- Planetär ockultation eller annan himlafenomen: Sällsynta händelser där planeten täcks av månen eller där planetens rörelse ser ut att "stanna" (stationär punkt i retrograd rörelse) kan ha tolkats som att stjärnan "stannade" över en plats.
- Symbolisk/litterär förklaring: En del forskare menar att beskrivningen är litterärt och teologiskt laddad snarare än avsedd som ett naturfenomen — en symbolisk bild för att framhålla Jesu betydelse.
Problem och begränsningar
Alla naturvetenskapliga förklaringar har svårigheter. Tidsangivelser i evangeliet är knapphändiga, och vad samtida observatörer kan ha sett beror på lokal himmel, väder och vilken typ av observation (amatör eller professionell) som gjordes. Dessutom kan textens teologiska syfte påverka hur fenomenet beskrivs, vilket gör det svårt att välja en slutgiltig astronomisk tolkning.
Kulturellt arv och firande
Berättelsen om Betlehemsstjärnan har stor plats i konst, litteratur och jultraditioner. Stjärnan avbildas ofta i krubbspelet och används som symbol ovanpå julgranar och i juldekorationer. Stjärnan och magernas besök firas i västerländsk kyrklighet på Epifania (6 januari), en högtid som markerar gudomliggörelsen eller uppenbarelsen av Kristus för hedningarna. I många österländska traditioner ingår besöket i julfirandet eller i den belysning som sker kring Jesu dop och uppenbarelse.
Sammanfattning
Betlehemsstjärnan är både ett kraftfullt religiöst bildspråk och ett fascinerande historiskt-astronomiskt problem. Den kan tolkas som ett bokstavligt himlafenomen (konjunktion, komet, nova med flera), eller som en teologisk och litterär konstruktion i Matteusevangeliet. Oavsett vilken förklaring man föredrar har stjärnan haft en bestående inverkan på kristen konst och jultradition.
De vise kungarnas tillbedjan av den florentinske målaren Giotto di Bondone (1267-1337). Betlehems stjärna visas som en komet ovanför barnet. Giotto bevittnade ett framträdande av Halleys komet år 1301.
Biblisk berättelse
Matteusevangeliet berättar att magiker (som vanligtvis översätts med "vise män", men som här troligen betyder "astronom" eller "astrolog") kom till Herodes hov i Jerusalem och berättade för kungen om en stjärna som visade att judarnas kung skulle födas:
Efter att Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes' tid, se, då kom vise män från öster till Jerusalem och sade: "Var är han som har fötts som judarnas konung? Ty vi har sett hans stjärna i öster [eller vid dess uppgång] och har kommit för att dyrka honom. När kung Herodes hörde detta blev han förskräckt, och hela Jerusalem med honom. Och när han hade samlat alla folkets överstepräster och skriftlärda, frågade han dem (frågade) var Kristus skulle födas.
Herodes var "orolig" - inte på grund av stjärnan, utan för att en "judarnas konung" hade fötts. Han förstod att detta betydde Messias. Messias var en ledare för det judiska folket och hade omtalats i gammaltestamentliga profetior. Så han frågade sina medhjälpare var Messias skulle födas. De svarade att Messias skulle födas i Betlehem, den plats där kung David hade fötts, och kom ihåg vad profeten Mika hade sagt. Kungen berättade detta för magikerna.
När Herodes sedan i hemlighet hade kallat till sig de vise männen, fick han veta av dem när stjärnan hade synts. Han sände dem till Betlehem och sade: "Gå och leta noga efter det lilla barnet, och när ni har hittat det, säg till mig att ni har hittat det, så att jag också kan komma och dyrka det. När de hörde kungen, gav de sig av (gick bort); och se, stjärnan som de hade sett i öster gick före dem, tills den kom och stod över där det unga barnet var. När de såg stjärnan, gladde de sig med utomordentligt (mycket) stor glädje.
Matteus antyder att magikerna visste från stjärnan att "judarnas konung" hade fötts redan innan de kom till Jerusalem. De gav Jesus guld, rökelse och myrra som gåvor. Magikerna fick i en dröm veta att de inte skulle återvända till Jerusalem. Därför "begav de sig till sitt eget land på en annan väg". När Herodes fick reda på att han hade blivit lurad beordrade han att alla manliga barn i Betlehem som var två år eller yngre skulle dödas. Josef blev varnad i en dröm om att fly. Han tog sin familj till Egypten för att vara i säkerhet. I evangeliet kopplas flykten till en vers från Gamla testamentet som ses som en profetia: "Ur Egypten kallade jag min son." Versen i Gamla testamentet handlade om hur hebréerna drog ut ur Egypten under ledning av Moses. På grund av detta tycks citatet antyda att Matteus trodde att Jesu liv liknade det judiska folkets berättelse. Judéen kan ha symboliserat Egypten och Herodes representerade farao. Efter Herodes död kallade Gud tillbaka Josef och hans familj från Egypten och de bosatte sig i Nasaret i Galiléen.
Upptäcka året då Jesus föddes
Ett sätt att tolka Betlehemsstjärnan är att ta reda på vilket år Jesus föddes. Matteus skrev att Jesus föddes när Herodes var kung. Enligt Josefus dog Herodes kort efter en månförmörkelse. Denna månförmörkelse betraktas ofta som månförmörkelsen den 13 mars 4 f.Kr. De som regerade efter Herodes använde mynt som visar att de daterade sina regimer till att börja år 4 f.Kr. På grund av detta tror man oftast att Herodes dog det året. Vissa håller dock fortfarande inte med om denna idé.
Förklaringar
Uppfyllelse av profetian
För länge sedan trodde många människor att stjärnornas rörelser var kopplade till det som hände på jorden. Man trodde ofta att mirakel skulle inträffa samtidigt som viktiga människor föddes.
Betlehems stjärna är traditionellt kopplad till stjärnprofetian i Moseboken:
Jag ser honom, men inte nu;
Jag ser honom, men inte nära;
En stjärna skall komma från Jakob;
En spira skall resa sig ur Israel,
Och slå på Moabs panna,
Och förgöra alla tumultets söner.
När evangelierna skrevs trodde många människor att det handlade om Messias' ankomst. Josephus citerade det till exempel (även om han trodde att det handlade om kejsar Vespasianus).
Inom konst
I målningar och andra konstverk som handlar om magikernas besök kan stjärnan vara med. I fresken av Giotto di Bondone har den formen av en komet. I en gobeläng om de vise männen, ritad av Edward Burne-Jones, hålls stjärnan av en ängel.
Julsånger
I julsångerna beskrivs ofta stjärnan i Betlehem. I till exempel We Three Kings finns orden:
O du underbara stjärna, ljusets stjärna,
stjärna med kunglig skönhet,
västerut, som leder oss, som fortfarande går framåt,
led oss till ditt fullkomliga ljus.
Frågor och svar
F: Vad är Betlehemsstjärnan?
S: Betlehemsstjärnan, även kallad julstjärnan, är en stjärna i Bibeln och den kristna traditionen som lät magikerna veta att Jesus var född och som senare hjälpte dem att ta sig till Betlehem.
F: Vad sa kung Herodes rådgivare om var Messias skulle födas?
S: Kung Herodes rådgivare sa att Messias skulle födas i Betlehem, en närliggande by, på grund av en profetia i Mikas bok.
F: Hur tänkte kristna vanligtvis på stjärnan?
S: Kristna brukar tänka på stjärnan som ett mirakulöst tecken som visar att Kristus är född.
F: Vad har astronomer föreslagit som förklaringar till vad som hände med Betlehemsstjärnan?
S: Astronomer har föreslagit många olika förklaringar till vad som hände med Betlehemsstjärnan, t.ex. en nova, en planet, en komet, en ockultation eller en konjunktion (planeter som möts).
F: När firar västerländska kristna denna händelse?
S: Västerländska kristna brukar fira denna händelse på Epifania (6 januari).
F: När firar kristna i öst denna händelse?
Svar: Östliga kristna brukar fira denna händelse på julen (25 december).
F: Finns det forskare som anser att det inte fanns någon riktig stjärna i den här berättelsen?
S: Ja, vissa forskare anser att det inte fanns någon riktig stjärna i denna berättelse.
Sök