Tolfte tillägget till USA:s konstitution: Hur presidentsvalet ändrades

Elektorerna ska sammanträda i sina respektive stater och rösta genom röstning för president och vicepresident, varav minst en inte får vara bosatt i samma stat som de själva; De skall på sina valsedlar ange den person som röstats fram till president och på skilda valsedlar den person som röstats fram till vicepresident, och de skall upprätta skilda förteckningar över alla personer som röstats fram till president och alla personer som röstats fram till vicepresident samt över antalet röster för var och en av dem, vilka förteckningar de skall underteckna och bestyrka och förseglade sända till Förenta staternas regeringssäte, riktade till senatens ordförande; -- Den person som har det största antalet röster för presidenten skall bli president, om detta antal utgör en majoritet av det totala antalet utsedda elektorer, och om ingen person har denna majoritet, skall representanthuset omedelbart genom omröstning välja president bland de personer som har de högsta siffrorna, dock högst tre, på listan över de personer som röstats fram till president, och representanthuset skall omedelbart välja presidenten genom omröstning. Men vid valet av presidenten skall rösterna tas av delstaterna, varvid representationen från varje delstat har en röst; beslutförhet för detta ändamål skall bestå av en ledamot eller ledamöter från två tredjedelar av delstaterna, och en majoritet av alla delstater skall vara nödvändig för ett val. [Och om representanthuset inte väljer en president när rätten att välja överlåts till dem före den fjärde dagen i mars nästa år, skall vicepresidenten fungera som president, precis som i händelse av presidentens död eller annan konstitutionell invaliditet. --]* Den person som har flest röster som vicepresident skall vara vicepresident, om detta antal utgör en majoritet av det totala antalet utsedda elektorer, och om ingen person har en majoritet, skall senaten välja vicepresident från de två högsta siffrorna på listan; senaten skall vara beslutför med två tredjedelar av det totala antalet senatorer, och en majoritet av det totala antalet är nödvändig för att välja. Men ingen person som enligt konstitutionen är obehörig till presidentämbetet skall vara behörig till vicepresidentämbetet i Förenta staterna.

Konstitutionskonventet 1787 diskuterade flera olika förslag om hur presidenten skulle väljas. Vissa ville att kongressen skulle välja presidenten. Andra förslag innebar att valet skulle göras av delstaternas lagstiftande församlingar, av delstaternas guvernörer eller av en kongresskommitté. Mot slutet av konventet överlämnades frågan till en kommitté som kallades Committee of Eleven för återstående ärenden. De utarbetade ett system som kallades för elektorskollegiet. Planen godkändes och lades till i konstitutionen.

År 1789 valde valkollegiet enhälligt George Washington till den första presidenten. Han omvaldes 1792. I båda fallen var han den enda presidenten som fick alla elektorsröster. I valet 1796 avböjde Washington att ställa upp. Hans vicepresident, John Adams, och hans medkandidat Thomas Pinckney kandiderade till president respektive vicepresident. Alexander Hamilton försökte använda sitt inflytande för att ge Pinckney fler röster, vilket gjorde Adams till vicepresident igen. Men planen slog tillbaka när Thomas Jefferson fick fler röster än Pinckney, men Adams vann fler av elektorsrösterna. Detta gjorde Adams till president och Jefferson till vicepresident.

Presidentvalet år 1800 visade på de stora problemen med systemet med valkollegier. Jefferson ställde upp mot Adams igen. Båda hade en valkompis. Pinckney var återigen Adams' motkandidat för det federalistiska partiet. Aaron Burr var Jeffersons motkandidat för det demokratiskt-republikanska partiet. Jefferson och Burr fick samma antal röster vilket skapade ett oavgjort resultat mellan två kandidater från samma politiska parti. Enligt konstitutionen skulle frågan avgöras av representanthuset. I representanthuset stod de två återigen lika med 35 röster. Först vid den 36:e omröstningen bröts dödläget och Jefferson valdes till president.

Lösningen på problemet blev det tolfte tillägget. Det föreslogs av kongressen den 9 december 1803. Tre dagar senare lades det fram för delstaterna för ratificering. Fjorton av de sjutton delstaterna (på den tiden) ratificerade det och ändringen lades till konstitutionen den 25 september 1804.

Valmanskollegiet förblev i stort sett oförändrat genom det tolfte tillägget. Men processen för att välja president och vicepresident ändrades. Enligt det tolfte tillägget måste en elektor avge separata röster för presidenten och vicepresidenten. Om ingen får majoriteten av rösterna förblir processen densamma som tidigare; representanthuset beslutar.