101 Dalmatiner är en film som gjordes av Walt Disney Company i 1996. Det är en nyinspelning av 1961 animerade filmen One Hundred and One Dalmatians (som var baserad på Dodie Smiths 1956 roman The Hundred and One Dalmatians). Filmens huvudrollsinnehavare är Glenn Close som Cruella de Vil. Till skillnad från i de tidigare versionerna av berättelsen spelas dalmatinerna av riktiga dalmatiner-skådespelare, och ingen av dalmatinerna pratar. En uppföljare, 102 Dalmatiner, gjordes i 2000 och hade premiär i november. Den här filmen heter helt enkelt i 101Japan, liksom dess uppföljare som heter 102.

Handling

Filmen följer det unga paret Roger och Anita och deras två vuxna dalmatiner, Pongo och Perdita. När paret får valpar blir de målet för den modefixerade och ondskefulla Cruella de Vil, som planerar att använda valparnas päls för att skapa en extravagant pälsrock. Cruella anlitar två tjuvar som kidnappar valparna och för dem till sitt stora herrgårdsliknande hus. Resten av filmen handlar om hur familj, vänner och ett nätverk av djur samarbetar för att rädda valparna och stoppa Cruellas planer.

Medverkande

  • Glenn Close som Cruella de Vil — filmens centrala antagonisten, hårt hyllad för sin gestaltning.
  • Jeff Daniels som Roger — en av föräldrarna till valparna.
  • Joely Richardson som Anita — Rogers fru och valparnas andra förälder.
  • Dalmatinerna spelas av verkliga hundar, och stora delar av filmen bygger på träning och stuntarbete med djur.

Produktion och teknik

Filmen är en live-action-nytolkning av Disneys klassiska animerade berättelse. Regissören kombinerade traditionell filminspelning med specialeffekter för att skapa scener med många valpar samtidigt. Ett stort fokus låg på djurhantering och träning för att kunna filma scener där hundarna agerar på kommando. I vissa scener användes också visuella effekter och klippteknik för att multiplicera antalet valpar eller för att få specifika beteenden att se naturliga ut.

Mottagande och eftermäle

Filmen fick blandade till positiva recensioner. Glenn Closes tolkning av Cruella de Vil hyllades ofta för sin energi och scenpersonlighet, även av kritiker som inte var lika förtjusta i resten av filmen. Åskådare uppskattade också användningen av riktiga hundar och den lekfulla tonen. Filmen blev kommersiellt framgångsrik nog för att Disney skulle göra en uppföljare, 102 Dalmatiner (2000).

Skillnader från den animerade filmen

  • Dalmatinerna är verkliga hundar och pratar inte, vilket ger en mer realistisk känsla än den animerade versionen.
  • Vissa karaktärer och scener har moderniserats eller förändrats för att passa en live-action-tolkning och 1990-talets smak.

För vem passar filmen?

101 Dalmatiner (1996) är främst en familjefilm riktad till barn och vuxna som uppskattar lättsam äventyrsunderhållning med djur i centrum. Den passar särskilt för tittare som gillar klassiska Disneysagor i ny tappning och för dem som är intresserade av karaktärsdrivna skurkar som Cruella de Vil.

Observera: ovanstående text utgår från filmens huvudfakta och allmänna mottagande. För detaljerade uppgifter om produktionsteam, specifika inspelningsplatser eller exakta utmärkelser rekommenderas att konsultera specialiserade källor eller filmdatabaser.