Presidentvalet i USA 2020 ägde rum den 3 november 2020. Joe Biden, Demokraternas kandidat och tidigare vicepresident i USA, vann valet. Han besegrade sin republikanska motståndare Donald Trump, som då var USA:s 45:e president.

Bakgrund och kandidater

Donald Trump inledde en kampanj för omval och blev den republikanska frontfiguren under 2020. Han blev den presumtiva kandidaten i mars 2020 efter att flera delstaters republikanska partiorganisationer i praktiken ställt in eller begränsat sina primärval till förmån för hans kandidatur.

På demokratiska sidan inledde över tjugosju kandidater kampanjer om nomineringsprocessen, det största antalet i modern tid för något större parti. I april 2020 blev förre vicepresidenten Joe Biden den presumtiva kandidaten efter seger över bland andra senatorn Bernie Sanders. I augusti valde Biden den amerikanska senatorn Kamala Harris till sin kandidatpartner — hon blev senare USA:s första kvinna, samt den första personen som är både svart och av sydasiatiskt ursprung, att väljas till vicepresident.

Valdeltagande och nyckelfrågor

Valet präglades starkt av pandemin: COVID-19 ledde till omfattande användning av poströster och förtidsröster, vilket påverkade röstningsmönster och tidpunkten för när resultat kunde fastställas. Vid tiden för valet hade pandemin dödad över 220 000 amerikaner.

Andra viktiga frågor var protesterna mot polisvåld och rasism efter mordet på George Floyd, rättssammansättning i Högsta domstolen efter dödsfallet av domaren Ruth Bader Ginsburg i Högsta domstolen och den efterföljande nomineringen av Amy Coney Barrett, samt sjukvårdspolitik där debatten kring Affordable Care Act stod i centrum — Biden förespråkade att skydda och utvidga lagen medan Trump stödde att den avskaffades. Ekonomi, gräns- och migrationspolitik samt lag och ordning var också centrala valfrågor.

Röstningsresultat och elektorskollegiet

Väljarna valde elektorer i varje delstat på valdagen. De valda elektorerna sammanträdde den 14 december 2020 och röstade för att formellt utse en ny president och vicepresident eller, i vissa fall, för att stödja omval av de sittande. Efter att delstaterna certifierat sina resultat stod det slutgiltiga elektorsutfallet klart till 306 röster för Biden och 232 röster för Trump, vilket speglade samma fördelning som 2016 för Trump men omvänt i denna omgång. Popularisrösterna gav Biden en ledning på flera miljoner röster.

Den 7 november 2020 meddelades att Biden vunnit tillräckligt många delstater för att bli USA:s tillträdande president.

Rättstvister och juridiska prövningar efter valet

Efter valet inlämnade Donald Trump och hans allierade över 40 stämningar och rättsprocesser i flera delstater. Många av dessa krav hävdade oegentligheter och försökte ogiltigförklara delstatsresultat eller stoppa certifiering av röster. Nästan alla stämningar avslogs i domstol, ofta på grund av brist på bevis eller saklig grund — domare av både partifärg som stödde båda sidor av politiken avslog klagomålen. Högsta domstolen avvisade också flera försök att få omprövning av utgången.

I vissa delstater, där röstningsmarginalerna var små, genomfördes omräkningar och granskningar (till exempel i Georgia), men dessa bekräftade i stort sett att Biden hade vunnit delstaterna i fråga. Delstatsansvariga — ofta valförrättare från båda partier — certifierade resultaten i sina respektive stater under december 2020.

Händelser den 6–7 januari 2021 och certifiering i kongressen

När elektorsrösterna formellt räknades i Kongressen den 6 januari 2021 uppstod kontroverser: vissa republikanska ledamöter framställde formella invändningar mot elektorsröster från vissa delstater. Samma dag stormades Kapitolium i Washington, D.C., av en folkmassa som försökte hindra räkningen. Angreppet ledde till dödsfall, skador och stora materiella skador samt tillfällig uppskjutning av kongressens arbete. Efter att ordningen återställts återupptog Kongressen räkningen och den 7 januari slutfördes certifieringen av elektorsrösterna, vilket bekräftade Bidens seger.

Händelserna ledde till utredningar och flera rättsprocesser mot deltagare i upploppet samt till politiska efterverkningar, bland annat riksrättsåtal mot presidenten för hans roll i samband med angreppet; detta resulterade i en riksrättsprocess i Senaten som senare ledde till frikännande.

Invigning

Joe Biden invigdes som USA:s president den 20 januari 2021 vid middagstid, då han svor ämbetseden. Kamala Harris tillträdde som vicepresident.

Efterspel och betydelse

Valet och dess efterspel har haft långvariga effekter på amerikansk politik: frågor om valintegritet, desinformation, tilltron till valprocessen och rolldelning mellan delstater och federal nivå har diskuterats intensivt. Många statliga och federala myndigheter, liksom oberoende experter, har konstaterat att det inte fanns bevis för att valet skulle ha blivit avgörande påverkat av omfattande fusk.

Sammanfattningsvis ledde 2020 års presidentval till ett maktskifte från en sittande republikansk administration till en demokratisk administration under exceptionella omständigheter — en pågående pandemi, stor användning av poströstning och en ovanligt omfattande rättslig och politisk efterspel.