Bjørnstjerne Bjørnson — norsk dramatiker, författare och Nobelpristagare 1903
Bjørnstjerne Bjørnson — norsk dramatiker, poet och Nobelpristagare 1903. Läs om hans liv, verk som Synnöve Solbakken, nationalsången "Ja, vi elsker" och inflytande på norsk litteratur.
Bjørnstjerne Martinius Bjørnson (född 8 december 1832 i Kvikne, Norge – död 26 april 1910 i Paris, Frankrike) var en framstående norsk dramatiker, författare och poet. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1903 för sitt mångsidiga och inflytelserika författarskap och räknas som en av Norges mest betydande litterära gestalter.
Hans far var luthersk präst, men Bjørnson kom tidigt att ta avstånd från organiserad religion och utvecklade egna humanistiska och liberala åsikter. Han gifte sig med skådespelerskan Karoline Reimers; deras son Bjørn Bjørnson blev en framgångsrik scenskådespelare och medverkade även i några tidiga stumfilmer. Deras dotter Bergljot gifte sig med Henrik Ibsens son Sigurd, vilket förknöt Bjørnson ytterligare med den norska litterära kretsen.
Bjørnson gick i skola vid Heltbergs Studentfabrikk i Oslo, där han var skolkamrat med Henrik Ibsen. Han påbörjade senare studier vid universitetet i Christiania (nuvarande Oslo) men fullföljde dem inte. Som ung skrev han litteraturkritik för tidningen Morgenbladet. Vid 25 års ålder fick han sin första pjäs uppförd, Mellem Slagene (»Mellan striderna«). Tidiga verk som Paul Lange og Tora Parsberg och På Guds veie uttrycker starka krav på politisk respektive religiös tolerans.
Internationellt är Bjørnson särskilt känd för sina berättelser och romaner som skildrar bondelivet och det norska landsbygdsfolkets vardag och moral. Romanen Synnöve Solbakken (på norska Synnøve Solbakken) blev mycket populär och har filmatiserats flera gånger. Förutom prosa skrev han ett stort antal pjäser, dikter och artiklar; hans produktion spänner från folkmusikaliska motiv och nationalromantiska skildringar till engagerade sociala och politiska dramer.
Bjørnson hade också en aktiv roll som journalist och redaktör. Han var senare chefredaktör för tidningen Aftenbladet, där han skrev brinnande liberala ledare och tog ställning i samtida rätts- och frihetsfrågor — bland annat försvarade han offentligt Alfred Dreyfus i Dreyfusaffären. Han engagerade sig i nationella frågor och var en viktig röst i den kulturella debatten i Norge under senare delen av 1800‑talet. Hans sångtext "Ja, vi älskar detta land" är idag erkänd som den norska nationalsången; texten spreds i etapper under 1860‑ och 1870‑talen och tonsattes av Rikard Nordraak.
Bjørnstjerne Bjørnson avled i Paris, Frankrike, den 26 april 1910, 77 år gammal. Hans författarskap och hans offentliga engagemang har lämnat ett varaktigt avtryck i norsk litteratur och kultur; han räknas ofta bland de så kallade "de fyra stora" i norskt 1800‑talslitteratur tillsammans med bland andra Henrik Ibsen. Hans hem och egendom, Aulestad, är idag ett museum och en plats för minnet av hans liv och verk.
Böcker
- Synnöve Solbakken (1857, roman)
- En glad Gut (En glad pojke) (1860, roman)
- Sigurd Slembe (Sigurd den onde) (1862, episk dikt)
- Fiskerjenten (1868, roman)
- Digte og sange (1870, dikter)
- Arnljot Gelline (1870, episk dikt)
- Magnhild (1877, roman)
- Brudmarschen och andra berättelser (1882, noveller)
- Kapten Mansana och andra berättelser (1882, noveller)
- Fiskarjungfrun (1882, roman)
- Järnvägen och kyrkogården (1882, roman)
- Det flager i byen og på havnen (1884, roman)
- På Guds väg (1889, roman)
- Geografi og Kærlighed (Geografi och kärlek) (1889, roman)
- Tre komedier (1925, samlade skådespel, publicerades postumt)
- Tre dramer (1925, samlade skådespel, publicerades postumt)
Spelar
- Mellan Slagene (1857)
- Halte-Hulda (1858)
- Kong Sverre (1861)
- De Nygifte (1865)
- Arne: En skiss av det norska livet på landet (1866)
- Den lyckliga pojken: En berättelse om det norska bondelivet (1870)
- En fallit (En konkurs) (1874)
- Redaktøren (1874)
- Kongen (1877)
- Kaptejn Mansana (1878)
- Det nya systemet (1879)
- Leonarda (1879)
- Bröllopsmarschen (1882)
- En Handske (1883)
- Över Ævne (1889)
- Över Ævne II (1895)
- Laboremus (1901)
- På Storhove (1902)
- Daglannet (Dag's Farm) (1904)
| Vinnare av Nobelpriset i litteratur | |
| 1901 - 1925 | Prudhomme (1901) - Mommsen (1902) - Bjørnson (1903) - F. Mistral / Echegaray (1904) - Sienkiewicz (1905) - Carducci (1906) - Kipling (1907) - Eucken (1908) - Lagerlöf (1909) - Heyse (1910) - Maeterlinck (1911) - Hauptmann (1912) - Tagore (1913) - Ingen utmärkelse (1914) - Rolland (1915) - Heidenstam (1916) - Gjellerup / Pontoppidan (1917) - Ingen utmärkelse (1918) - Spitteler (1919) - Hamsun (1920) - Frankrike (1921) - Benavente (1922) - Yeats (1923) - Reymont (1924) - Shaw (1925) |
| 1926 - 1950 | Deledda (1926) - Bergson (1927) - Undset (1928) - Mann (1929) - Lewis (1930) - Karlfeldt (1931) - Galsworthy (1932) - Bunin (1933) - Pirandello (1934) - Ingen utmärkelse (1935) - O'Neill (1936) - Martin du Gard (1937) - Buck (1938) - Sillanpää (1939) - Inga utmärkelser (andra världskriget) - Jensen (1944) - G. Mistral (1945) - Hesse (1946) - Gide (1947) - Eliot (1948) - Faulkner (1949) - Russell (1950) |
| 1951 - 1975 | Lagerkvist (1951) - Mauriac (1952) - Churchill (1953) - Hemingway (1954) - Laxness (1955) - Jiménez (1956) - Camus (1957) - Pasternak (1958) - Quasimodo (1959) - Perse (1960) - Andrić (1961) - Steinbeck (1962) - Seferis (1963) - Sartre (1964) - Sholokhov (1965) - Agnon / Sachs (1966) - Asturias (1967) - Kawabata (1968) - Beckett (1969) - Solzhenitsyn (1970) - Neruda (1971) - Böll (1972) - White (1973) - Johnson / Martinson (1974) - Montale (1975) |
| 1976 - 2000 | Bellow (1976) - Aleixandre (1977) - Singer (1978) - Elytis (1979) - Miłosz (1980) - Canetti (1981) - García Márquez (1982) - Golding (1983) - Seifert (1984) - Simon (1985) - Soyinka (1986) - Brodsky (1987) - Mahfouz (1988) - Cela (1989) - Paz (1990) - Gordimer (1991) - Walcott (1992) - Morrison (1993) - Ōe (1994) - Heaney (1995) - Szymborska (1996) - Fo (1997) - Saramago (1998) - Grass (1999) - Gao (2000) |
| 2001 - idag | Naipaul (2001) - Kertész (2002) - Coetzee (2003) - Jelinek (2004) - Pinter (2005) - Pamuk (2006) - Lessing (2007) - Le Clézio (2008) - Müller (2009) - Vargas Llosa (2010) - Tranströmer (2011) - Mo (2012) - Munro (2013) - Modiano (2014) - Alexievich (2015) - Dylan (2016) - Ishiguro (2017) - Ingen formell utmärkelse Condé (New Academy Prize) (2018) - Tokarczuk (2018) - Handke (2019) - Glück (2020) - Gurnah (2021) - Ernaux (2022) |
Frågor och svar
Fråga: Vem var Bjّrnstjerne Martinius Bjّrnson?
Svar: Bjّrnstjerne Martinius Bjّrnson var en norsk dramatiker, författare och poet som fick Nobelpriset i litteratur 1903.
F: Vad har han för familjebakgrund?
S: Hans far var luthersk präst, men Bjّrnson förkastade organiserad religion. Han gifte sig med Karoline Reimers, en berömd scenskådespelerska, och deras son Bjّrn hade också stora framgångar som scenskådespelare och medverkade i några tidiga stumfilmer. Deras dotter Bergljot gifte sig med Henrik Ibsens son Sigurd.
Fråga: Var gick han i skolan?
S: Han gick på gymnasiet på Heltbergs Studentfabrikk i Oslo tillsammans med Henrik Ibsen, men hoppade av en kurs vid universitetet i Oslo. I början av tjugoårsåldern skrev han litteraturrecensioner för den norska tidningen Morgenbladet.
Fråga: Vilket är ett av hans mest kända verk?
S: Han är mest känd internationellt för sina berättelser om bondelivet i Norge. Hans roman Synnِve Solbakken har filmatiserats tre gånger.
F: Vilka andra aktiviteter ägnade han sig åt förutom att skriva?
S: Förutom att skriva arbetade Bjّrnson också som regissör och var senare redaktör för en annan tidning Aftenbladet där han skrev eldiga liberala ledare och passionerat försvarade Alfred Dreyfus.
F: Vilken dikt skrev han som blev den norska nationalsången?
Svar: Han skrev dikten "Ja, vi älskar detta land" som blev den norska nationalsången.
F: Hur dog han?
S: Orsaken till hans död är okänd.
Sök