Bjørnstjerne Bjørnson | dramatiker, författare och poet som fick Nobelpriset i litteratur

Bjørnstjerne Martinius Bjørnson (född 8 december 1832 i Kvikne, Norge - död 26 april 1910 i Paris, Frankrike) var en norsk dramatiker, författare och poet som fick Nobelpriset i litteratur 1903.

Hans far var luthersk präst, men Bjørnson avvisade den organiserade religionen. Han gifte sig med Karoline Reimers, en berömd scenskådespelerska, och deras son Bjørn hade också stora framgångar som scenskådespelare och medverkade i några tidiga stumfilmer. Deras dotter Bergljot gifte sig med Henrik Ibsens son Sigurd.

Han gick på gymnasiet, Heltbergs Studentfabrikk i Oslo, med Henrik Ibsen, men hoppade av en kurs vid universitetet i Oslo. I början av tjugoårsåldern skrev han litteraturrecensioner för den norska tidningen Morgenbladet. Vid 25 års ålder skrev han sin första producerade pjäs, Mellem Slagene (Mellan striderna). Hans Paul Lange og Tora Parsberg var ett uttalande för politisk tolerans och På Guds veie ("På Guds väg") för religiös tolerans. Internationellt är han mest känd för sina berättelser om bondelivet i Norge. Hans roman Synnöve Solbakken har filmatiserats tre gånger. Bjørnson arbetade också som regissör och var senare redaktör för en annan tidning, Aftenbladet, där han skrev eldiga liberala ledare och passionerat försvarade Alfred Dreyfus. Hans dikt "Ja, vi älskar detta land" är den norska nationalsången.

Orsaken till hans död är okänd.



 

Böcker

  • Synnöve Solbakken (1857, roman)
  • En glad Gut (En glad pojke) (1860, roman)
  • Sigurd Slembe (Sigurd den onde) (1862, episk dikt)
  • Fiskerjenten (1868, roman)
  • Digte og sange (1870, dikter)
  • Arnljot Gelline (1870, episk dikt)
  • Magnhild (1877, roman)
  • Brudmarschen och andra berättelser (1882, noveller)
  • Kapten Mansana och andra berättelser (1882, noveller)
  • Fiskarjungfrun (1882, roman)
  • Järnvägen och kyrkogården (1882, roman)
  • Det flager i byen og på havnen (1884, roman)
  • På Guds väg (1889, roman)
  • Geografi og Kærlighed (Geografi och kärlek) (1889, roman)
  • Tre komedier (1925, samlade skådespel, publicerades postumt)
  • Tre dramer (1925, samlade skådespel, publicerades postumt)


 

Spelar

  • Mellan Slagene (1857)
  • Halte-Hulda (1858)
  • Kong Sverre (1861)
  • De Nygifte (1865)
  • Arne: En skiss av det norska livet på landet (1866)
  • Den lyckliga pojken: En berättelse om det norska bondelivet (1870)
  • En fallit (En konkurs) (1874)
  • Redaktøren (1874)
  • Kongen (1877)
  • Kaptejn Mansana (1878)
  • Det nya systemet (1879)
  • Leonarda (1879)
  • Bröllopsmarschen (1882)
  • En Handske (1883)
  • Över Ævne (1889)
  • Över Ævne II (1895)
  • Laboremus (1901)
  • På Storhove (1902)
  • Daglannet (Dag's Farm) (1904)

1901 - 1925

Prudhomme (1901) - Mommsen (1902) - Bjørnson (1903) - F. Mistral / Echegaray (1904) - Sienkiewicz (1905) - Carducci (1906) - Kipling (1907) - Eucken (1908) - Lagerlöf (1909) - Heyse (1910) - Maeterlinck (1911) - Hauptmann (1912) - Tagore (1913) - Ingen utmärkelse (1914) - Rolland (1915) - Heidenstam (1916) - Gjellerup / Pontoppidan (1917) - Ingen utmärkelse (1918) - Spitteler (1919) - Hamsun (1920) - Frankrike (1921) - Benavente (1922) - Yeats (1923) - Reymont (1924) - Shaw (1925)

1926 - 1950

Deledda (1926) - Bergson (1927) - Undset (1928) - Mann (1929) - Lewis (1930) - Karlfeldt (1931) - Galsworthy (1932) - Bunin (1933) - Pirandello (1934) - Ingen utmärkelse (1935) - O'Neill (1936) - Martin du Gard (1937) - Buck (1938) - Sillanpää (1939) - Inga utmärkelser (andra världskriget) - Jensen (1944) - G. Mistral (1945) - Hesse (1946) - Gide (1947) - Eliot (1948) - Faulkner (1949) - Russell (1950)

1951 - 1975

Lagerkvist (1951) - Mauriac (1952) - Churchill (1953) - Hemingway (1954) - Laxness (1955) - Jiménez (1956) - Camus (1957) - Pasternak (1958) - Quasimodo (1959) - Perse (1960) - Andrić (1961) - Steinbeck (1962) - Seferis (1963) - Sartre (1964) - Sholokhov (1965) - Agnon / Sachs (1966) - Asturias (1967) - Kawabata (1968) - Beckett (1969) - Solzhenitsyn (1970) - Neruda (1971) - Böll (1972) - White (1973) - Johnson / Martinson (1974) - Montale (1975)

1976 - 2000

Bellow (1976) - Aleixandre (1977) - Singer (1978) - Elytis (1979) - Miłosz (1980) - Canetti (1981) - García Márquez (1982) - Golding (1983) - Seifert (1984) - Simon (1985) - Soyinka (1986) - Brodsky (1987) - Mahfouz (1988) - Cela (1989) - Paz (1990) - Gordimer (1991) - Walcott (1992) - Morrison (1993) - Ōe (1994) - Heaney (1995) - Szymborska (1996) - Fo (1997) - Saramago (1998) - Grass (1999) - Gao (2000)

2001 - idag

Naipaul (2001) - Kertész (2002) - Coetzee (2003) - Jelinek (2004) - Pinter (2005) - Pamuk (2006) - Lessing (2007) - Le Clézio (2008) - Müller (2009) - Vargas Llosa (2010) - Tranströmer (2011) - Mo (2012) - Munro (2013) - Modiano (2014) - Alexievich (2015) - Dylan (2016) - Ishiguro (2017) - Ingen formell utmärkelse Condé (New Academy Prize) (2018) - Tokarczuk (2018) - Handke (2019) - Glück (2020) - Gurnah (2021) - Ernaux (2022)
 

Frågor och svar

Fråga: Vem var Bjّrnstjerne Martinius Bjّrnson?


Svar: Bjّrnstjerne Martinius Bjّrnson var en norsk dramatiker, författare och poet som fick Nobelpriset i litteratur 1903.

F: Vad har han för familjebakgrund?


S: Hans far var luthersk präst, men Bjّrnson förkastade organiserad religion. Han gifte sig med Karoline Reimers, en berömd scenskådespelerska, och deras son Bjّrn hade också stora framgångar som scenskådespelare och medverkade i några tidiga stumfilmer. Deras dotter Bergljot gifte sig med Henrik Ibsens son Sigurd.

Fråga: Var gick han i skolan?


S: Han gick på gymnasiet på Heltbergs Studentfabrikk i Oslo tillsammans med Henrik Ibsen, men hoppade av en kurs vid universitetet i Oslo. I början av tjugoårsåldern skrev han litteraturrecensioner för den norska tidningen Morgenbladet.

Fråga: Vilket är ett av hans mest kända verk?


S: Han är mest känd internationellt för sina berättelser om bondelivet i Norge. Hans roman Synnِve Solbakken har filmatiserats tre gånger.

F: Vilka andra aktiviteter ägnade han sig åt förutom att skriva?


S: Förutom att skriva arbetade Bjّrnson också som regissör och var senare redaktör för en annan tidning Aftenbladet där han skrev eldiga liberala ledare och passionerat försvarade Alfred Dreyfus.

F: Vilken dikt skrev han som blev den norska nationalsången?



Svar: Han skrev dikten "Ja, vi älskar detta land" som blev den norska nationalsången.

F: Hur dog han?


S: Orsaken till hans död är okänd.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3