Översikt
Carnosaurier är en grupp stora köttätande theropoder som idag oftast behandlas som en del av kladen Carnosauria eller Allosauroidea. Begreppet användes tidigare mycket bredare, men modern kladistisk forskning har avgränsat gruppen till de tetanurer som närmare står theropoderna Allosaurus och dess närmaste släktingar än till fåglar eller andra stora rovdinosaurier. Bland de mest kända medlemmarna finns flera framstående köttätare från både juraperioden och kritaperioden, till exempel Allosaurus, Carcharodontosaurus och Neovenator.
Kännetecken
Carnosaurier uppvisar flera återkommande morfologiska drag. Deras skallar är ofta relativt långa och smala med stora öppningar och lätta stödkonstruktioner (ibland kallade "öppen skalle"), vilket minskar vikt utan att offra styrka; se även skallans uppbyggnad. Kroppsbyggnaden visar anpassningar till stora kroppsstorlekar: vissa drag är tydliga anpassningar för att klara belastning. Lårbenet (lårbenet) är ofta robust och ibland längre än skenbenet (skenbenet), vilket tolkats som tecken på kraftigare steg och inte nödvändigtvis extrem hastighet. Vissa forskare framhåller att god syn spelade en viktig roll för jägandet (synen), vilket stöds av välutvecklade ögonhålor i många exemplar.
Rörelse, födosök och jakt
De flesta carnosaurier var byggda för att kunna röra sig effektivt, men inte lika specialiserat som vissa andra rovdinosaurier. De hade relativt kraftiga bakben och ofta starka, välutvecklade armar som sannolikt användes för att gripa och hålla fast byte medan stora tänder och kraftiga bett slutförde dödandet. Denna jaktstil skiljer sig från de sena tyrannosauriderna: jämför till exempel med tyrannosaurier som Albertosaurus, vilka utvecklade ännu kraftigare skallar och reducerade händer och därmed förlitat sig mer på huvudets kraft vid dödandet.
Systematik och evolution
Modern kladistik definierar carnosaurier som de tetanurer (tetanurier) som delar en nyare gemensam förfader med Allosaurus än med moderna fåglar. Historiskt förde detta till omvärderingar: en gång trodde man att gruppen dog ut i mitten av mesozoikum, men fynd har visat att en gren — ibland kallad neovenatorider — överlevde längre. Fossil visar att dessa linjer fanns kvar fram till senare delar av Mesozoikum, och inkluderar släkten som Australovenator, Fukuiraptor och andra närbesläktade former tillsammans med Neovenator.
Exempel på släkten och regional spridning
- Allosaurus – ett välstuderat jura-rovdjur med många fynd i Nordamerika och Europa.
- Carcharodontosaurus – en stor cretacisk jätte från Afrika, tillhörande carcharodontosauriderna.
- Neovenator – ett sen-jurat/cretaciskt rovdjur som visar att gruppen överlevde längre än man tidigare trott.
- Australovenator och Fukuiraptor – representanter för mer avvikande former hittade i Australien respektive Japan.
Betydelse och skillnader mot andra rovdinosaurier
Carnosaurier var ofta apex-predatorer i sina ekosystem och spelar en viktig roll i vår förståelse av mesozoiska näringsvävar. De skiljer sig från exempelvis tyrannosaurider genom kombinationen av skalleform, armarnas utformning och ofta mer gracila kraniala konstruktioner. Fossilens geografiska spridning visar att dessa rovdjur var kosmopolitiska under stora delar av jura och krita, vilket gör dem centrala i studier av dinosauriers evolution, funktionell anatomi och paleoekologi.