Amazonas regnskog – världens största tropiska regnskog och fakta
Amazonas regnskog är den största skogen. Den växer i Amazonflodens tropiska bassäng.
Skogen ligger i en bassäng som till stor del avvattnas av Amazonfloden med 1100 bifloder. Det är en fuktig lövskog som täcker sju miljoner kvadratkilometer. Av detta täcks fem och en halv miljon kvadratkilometer (1,4 miljarder acres) av regnskogen.
Denna region omfattar territorier som tillhör nio nationer. Den största delen av skogen finns i Brasilien, med 60 % av regnskogen, följt av Peru med 13 % och Colombia med 10 %. Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam och Franska Guyana har bara en liten mängd regnskog.
I Amazonas finns mer än hälften av jordens återstående regnskogar. Det är världens största och mest artrika tropiska regnskogsområde. Skogen bildades för minst 55 miljoner år sedan, under eocenperioden.
Var ligger Amazonas och hur stor är den?
Amazonas regnskog täcker stora delar av norra Sydamerika och ligger i en vidsträckt flodbassäng som huvudsakligen avvattnas av Amazonfloden och dess många bifloder. Hela Amazonasbassenget är ungefär sju miljoner kvadratkilometer; av detta utgörs cirka 5,5 miljoner kvadratkilometer av tropisk regnskog. Floden själv är en av världens längsta och har den största vattenföringen, vilket påverkar vattenförsörjning och klimat i hela regionen.
Biodiversitet — ett av jordens rikaste ekosystem
Amazonas är extremt artrikt och många arter lever endast där. Uppskattningar varierar, men regnskogen hyser tiotusentals växtarter och hundratusentals insektsarter samt ett mycket stort antal fåglar, däggdjur, reptiler och amfibier. Exempel på kända djur är jaguar, harpyörn, anakonda, rosa floddelfin och många arter av grodor och orkidéer.
Flera faktorer skapar denna rika mångfald: stabilt varmt klimat, hög nederbörd, komplexa habitat (från flodslätter till takhöga träd) och lång geologisk kontinuitet. Många arter är endemiska — det vill säga de förekommer bara i Amazonas.
Ekosystemtjänster och klimatpåverkan
Amazonas spelar en avgörande roll i det globala klimatet och i regionens vattenkretslopp. Skogen binder stora mängder kol i sin biomassa och mark — tillsammans lagrar Amazonas hundratals miljarder ton kol, vilket hjälper till att begränsa klimatförändringar. Genom avdunstning och transpiration bidrar träden till nederbörd över stora delar av Sydamerika (ibland kallat "flygande floder").
Människor och kultur
Regnskogen är hem för hundratals ursprungsfolk med olika språk, kulturer och traditioner. Många av dessa samhällen är beroende av skogens resurser för mat, medicin och livssätt. Ursprungsbefolkningar och deras territorier spelar dessutom en viktig roll för bevarandet av skogen.
Hot mot regnskogen
Amazonas utsätts för flera allvarliga hot som minskar skogens utbredning och funktion:
- Avskogning: Skogsmark omvandlas till betesmarker, jordbruksmark (särskilt soja) och odlingsområden.
- Avverkning och olaglig skogsskövling: Kommersiell avverkning — både laglig och illegal — skadar skogens struktur.
- Gruvdrift och infrastruktur: Gruvor, vägar och dammar leder till fragmentering av habitat och föroreningar.
- Bränder: Brand används ibland för att rensa mark men kan lätt sprida sig och förstöra stora områden.
- Klimatförändringar: Förändrade regnmönster och längre torrperioder ökar stressen på skogen och gör den mer sårbar för bränder.
Skydd och bevarandeinsatser
Det finns flera strategier för att bevara Amazonas:
- Skyddade områden och nationalparker samt områden för ursprungsbefolkningar.
- Internationella samarbeten och finansieringsmekanismer (t.ex. program för att betala för bevarade skogar eller minska utsläpp från avskogning).
- Hållbart skogsbruk och certifieringar som minskar negativ påverkan vid avverkning.
- Forskning, övervakning och användning av satellitdata för att upptäcka och förebygga avskogning.
- Utbildning och stöd till lokala samhällen för alternativa inkomstkällor och förvaltning av naturresurser.
Geologisk bakgrund och ålder
Skogens nuvarande form och mångfald har utvecklats under tiotals miljoner år. Som nämnts bildades området som skog redan för minst 55 miljoner år sedan under eocenperioden. Lång geologisk stabilitet och klimatets varma, fuktiga förhållanden har gett förutsättningar för artspridning och komplexa ekologiska samband.
Snabba fakta
- Yta: Amazonbassen ~7 miljoner km², varav ~5,5 miljoner km² täcks av regnskog.
- Antal länder: Skogen finns i områden av nio länder, störst del i Brasilien.
- Vatten: Amazonfloden har över tusen bifloder och är världens största tillflöde av sötvatten till havet.
- Artrikedom: Amazonasskogen är bland världens mest artrika områden med tusentals växt- och djurarter, många av dem endemiska.
Vad kan du göra?
Som privatperson kan du bidra till bevarandet genom att stödja ansvarsfulla produkter (t.ex. certifierad soja, kött och trävaror), organisationer som arbetar för regnskogen, samt genom att sprida kunskap om varför Amazonas är viktig för både lokala samhällen och hela planeten.
Amazonas är inte bara ett naturskönt område utan också en avgörande del av jordens system för klimat, vatten och biologisk mångfald. Dess bevarande är viktigt både lokalt och globalt.
Träd i regnskogen
Giftig orm från regnskogen: den svartskinnade papegojormen
Hur människor samlar in gummi från träden
Biologisk mångfald
Vått tropiska skogar är den mest artrika biomet. Tropiska skogar i Amerika har fler arter än afrikanska och asiatiska våtskogar.
Mer än en tredjedel av alla arter i världen lever i Amazonas regnskog. Det är världens rikaste tropiska skog när det gäller biologisk mångfald.
Regionen är hemvist för ca 2,5 miljoner insektsarter, tiotusentals växtarter, ca 2 000 fågel- och däggdjursarter och lika många fiskarter. Mångfalden av växtarter är den högsta på jorden och vissa experter uppskattar att en kvadratkilometer kan innehålla över 75 000 trädslag och 150 000 arter av högre växter. En kvadratkilometer Amazonas regnskog kan innehålla cirka 90 000 ton levande växter. Detta är den största samlingen av levande växter och djurarter i världen. En av fem av alla fåglar i världen lever här. Hittills har uppskattningsvis 438 000 växtarter av ekonomiskt och socialt intresse registrerats i regionen och många fler återstår att upptäcka eller katalogisera.
Luftrötter av röd mangrove i en flod i Amazonas
Amazonas skogar som koldioxidhållare
Mer än en femtedel av Amazonas regnskog har redan förstörts. Den skog som återstår är hotad. Människor som bryr sig om miljön varnar för förlusten av biologisk mångfald. De påpekar också att om man släpper ut det kol som finns lagrat i träden kommer den globala uppvärmningen att öka.
En flod i Amazonas regnskog
Bevarande
Miljövänner är oroliga för att den biologiska mångfalden ska minska på grund av att skogen förstörs och för att kolet i vegetationen ska frigöras, vilket skulle påskynda den globala uppvärmningen. De vintergröna skogarna i Amazonas står för ungefär 10 % av världens produktivitet på land och 10 % av kolförrådet i ekosystemen - i storleksordningen 1,1 × 1011 ton kol. Amazonas skogar beräknas ha ackumulerat 0,62 ± 0,37 ton kol per hektar och år mellan 1975 och 1996.
Vissa har räknat ut att det till och med kan löna sig att rädda skogen. De säger att en hektar Amazonasskog i Peru är värd cirka 6280 US-dollar om den används för att skörda frukt, latex och timmer (trä). Om all skog avverkas för timmer har den ett värde på cirka 1 000 US-dollar. Detta kan naturligtvis bara göras en gång och är inte hållbart. När skogen har röjts kan hektarmarken användas som betesmark och är värd ungefär 148 US-dollar. Det är inte alla som håller med om studien; vissa har ifrågasatt de antaganden som ligger till grund för den.
Det brasilianska flygvapnet har använt övervakningsflygplan för att övervaka skogen. Vid en konferens 2004 varnade forskare för att regnskogen inte längre kommer att kunna absorbera miljontals ton växthusgaser årligen, som den brukar göra, på grund av den ökade hastigheten i förstörelsen av regnskogen.
Enbart under 2003 avverkades 9 169 kvadratkilometer regnskog. Enbart i Brasilien har europeiska kolonister förintat mer än 90 ursprungsstammar sedan 1900-talet. [] Med dem har århundraden av kunskap om regnskogens arters medicinska värde försvunnit. I takt med att deras hemländer fortsätter att förstöras av avskogningen försvinner också regnskogsfolken.
Gummibom
När vulkaniseringsprocessen uppfanns började företagen tillverka många nya typer av gummiprodukter, t.ex. stövlar och tätningar för maskiner. Amerikanska och europeiska företag började köpa stora mängder latex från Brasilien. Denna boom för brasilianskt gummi började omkring 1870, men behovet av bildäck gav de nya gummiproducenterna den största rikedomen.
Andra regnskogar hade gummiträd, men Amazonas hade överlägset de bästa. Träden kunde dock inte odlas på plantager eftersom insekterna skulle äta upp dem om de stod bredvid varandra. Därför var människor tvungna att hitta träden i regnskogen, skära slitsar i dem, lämna koppar för att samla in latexet och komma tillbaka senare för att hämta det. Tusentals människor flyttade till regnskogen för att arbeta med att samla in gummi. De flesta av dessa människor anställdes av rika gummihandlare. Gummihandlarna lånade ut pengar till dem för att de skulle kunna komma nerför floden och köpa verktyg. Varje köpmans insamlare var tvungna att sälja gummit endast till sin gummihandlare till låga priser och köpa förnödenheter endast från dem till höga priser. Det innebar att insamlarna alltid stod i skuld till sin köpman och inte kunde åka iväg för att göra något annat. Gummihandlarna blev snabbt mycket rika.
Centrum för gummihandeln var Manaus vid Rio Negro. Det blev först en blomstrande stad och sedan en vacker och rik stad. Den hade elektricitet innan de flesta städer i USA hade det. De nyrika köpmännen byggde enorma dyra hus och tog in bilar för att kunna färdas på stadens få vägar. De byggde ett magnifikt operahus med kristallkronor och dekorerade kakelplattor som de tagit med sig hela vägen från Europa.
Gummiboomen varade dock bara i ungefär 40 år och upphörde 1913. Några män hade tagit frön från Amazonas gummiträd och börjat odla dem i de asiatiska regnskogarna. Träden växte bra där, och de kunde odlas på plantager. De insekter som kunde förstöra dem fanns i Sydamerika. Så priset på gummi började sjunka och gummiboomen upphörde.
Relaterade sidor
- Ekologi
- Skogsbruk
- 2019 Brasiliens skogsbränder
Frågor och svar
F: Vad är Amazonas regnskog?
S: Amazonas regnskog är världens största regnskog.
F: Hur stor är Amazonas regnskog?
S: Amazonas regnskog täcker sju miljoner kvadratkilometer, varav fem och en halv miljon kvadratkilometer täcks av regnskog.
F: Vilka länder ingår i Amazonas regnskogsregion?
S: Amazonas regnskogsregion omfattar territorier från nio länder: Brasilien, Peru, Colombia, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam och Franska Guyana.
Fråga: Vilket land har mest regnskog i Amazonasregionen?
Svar: Brasilien har 60 procent av regnskogen i Amazonasområdet.
F: Vilka är några av de växtarter som finns i Amazonas regnskog?
S: Amazonas regnskog har många växtarter, bland annat rosenträd, mahogny och ebenholts.
F: När bildades Amazonas regnskog?
S: Amazonas regnskog bildades för minst 55 miljoner år sedan, under eocenperioden.
F: Hur stor del av planetens regnskogsareal har Amazonas?
S: Amazonas regnskog har över hälften av planetens regnskogsareal.
