Djurförsök: definition, metoder, etik och alternativ

Omfattande guide om djurförsök — definition, metoder, etik och alternativ. Fakta, debatt och praktiska vägval för forskning utan djur.

Djurförsök, även kallat djurförsök och djurforskning, är användning av djur för experiment. Escherichia coli, fruktflugor och möss används ofta för djurförsök. Omkring 50–100 miljoner ryggradslösa djur och många fler ryggradsdjur används varje år runt om i världen. Källan till djuren är olika beroende på land och art. De flesta djur som används för försök är uppfödda för detta ändamål, men andra kan fångas i naturen eller köpas från personer som köper dem från djurhem.

Vad är syftet med djurförsök?

Djurförsök används inom flera områden:

• Medicinsk forskning för att förstå sjukdomar och utveckla läkemedel.
• Toxikologiska tester för att bedöma kemikaliers eller produkters säkerhet.
• Grundforskning inom biologi, fysiologi och beteendevetenskap.
• Utbildning vid universitet och medicinska skolor, samt i vissa fall för att testa veterinärmedicinska behandlingar.

Var utförs djurförsök?

Djurförsök sker på många platser: universitet, medicinska skolor, bondgårdar, stora företag (till exempel läkemedels- eller kemikalieföretag) och specialiserade laboratorier som tillhandahåller tjänster för djurförsök.

Vanliga metoder och modeller

Metoderna varierar beroende på syfte. Exempel på vanliga metoder och modeller:

• Genetiska modellorganismer: såsom fruktflugor, zebrafiskar och genetiskt modifierade möss används för att studera geners funktion.
• Toxikitetstester: administration av ämnen för att bedöma akuta eller kroniska effekter.
• Kirurgiska ingrepp och implantat: för att studera organfunktion eller pröva medicintekniska produkter.
• Infektions- och sjukdomsmodeller: djur infekteras eller manipuleras för att efterlikna mänskliga sjukdomstillstånd.
• In vivo-avbildning: tekniker som PET, MRI och optisk avbildning för att följa processer i levande djur.

Etik och lagstiftning

Etiska överväganden är centrala vid djurförsök. I många länder regleras forskningen av lagar som kräver prövning och godkännande av försöksprotokoll. Vanliga krav inkluderar:

• Att försöken är vetenskapligt motiverade och att förväntad kunskap väger tyngre än den skada djuren utsätts för.
• Att lidande minimeras genom smärtlindring, bedövning och lämpliga vårdåtgärder.
• Att endast nödvändiga antal djur används och att försök utförs av utbildad personal.

Många länder har också formella etikprövningsnämnder eller myndigheter som granskar djurförsök och följer principer för djurskydd. Gränserna för vad som är tillåtet varierar mellan länder och mellan olika arter.

Alternativ till djurförsök och 3R-principen

Inom djurförsöksfältet har man utvecklat principen om 3R:er — Replace, Reduce, Refine — för att ersätta, minska och förfina användningen av djur:

• Replace (ersätt): använda icke-djurbaserade metoder när det är möjligt, till exempel cellkulturer, organ-on-chip, datorbaserade modeller och studier på mänskligt vävnadsmaterial.
• Reduce (minska): designa studier så att färre djur behövs genom bättre statistik och planering.
• Refine (förfina): förbättra metoder och vård för att minska smärta och stress hos djuren.

Andra alternativ är in vitro-tester, avancerade datorsimuleringar (in silico), högupplösta bildtekniker och forskning med frivilliga människor i kontrollerade studier där det är etiskt och säkert.

Argument för och emot djurförsök

• För: Förespråkare menar att djurförsök har varit centrala för många medicinska framsteg, att de kan ge biologiska insikter som inte fullt ut kan modelleras med datorer eller celler, och att de bidrar till utvecklingen av nya behandlingar och säkerhetsbedömningar.
• Mötande kritik: Kritiker, inklusive vissa forskare och djurrättsorganisationer som PETA, anser att djurförsök ofta är grymma, kan vara dåligt utformade och ibland ger resultat som inte är direkt överförbara till människor. Andra argumenterar för djurs rättigheter och ifrågasätter vetenskapens etiska grundvalar. En vanlig invändning är också att modellorganismer skiljer sig biologiskt från människor.

Kvalitet, transparens och framtida utveckling

Fokus i modern forskning ligger både på att höja kvaliteten i djurstudier (t.ex. bättre statistisk design, redovisning och reproducerbarhet) och på att utveckla och validera nya metoder som kan minska djurbruket. Tekniker som organ-on-chip, 3D-cellkulturer, avancerade datormodeller och förbättrade biomarkörer gör att fler försök kan ersättas eller begränsas.

Sammanfattning

Djurförsök är ett omfattande och kontroversiellt område med både stora vetenskapliga bidrag och stark etisk debatt. Reglering, 3R-principen och teknisk innovation syftar till att begränsa djurens lidande och ersätta djurmodeller där detta är möjligt, samtidigt som man försöker behålla vetenskaplig kvalitet och patientsäkerhet.

Historia

Det första omnämnandet av djurförsök finns i grekernas skrifter från det andra och fjärde århundradet före Kristus. Aristoteles (Αριστοτέλης) (384 - 322 f.Kr.) och Erasistratus (304 - 258 f.Kr.) var några av de första som testade experiment på levande djur. Galen, en läkare i andra århundradets Rom som var känd som "vivisektionens fader", dissekerade grisar och getter. Avenzoar, en arabisk läkare i 1100-talets Spanien, testade kirurgiska processer på djur innan han tillämpade dem på människor.

Djur har ofta använts i vetenskapliga studier. På 1880-talet visade Louis Pasteur på medicinens bakterieteori genom att sätta mjältbrand i får. På 1890-talet använde Ivan Pavlov hundar för att beskriva klassisk konditionering. Den 3 november 1957 blev en rysk hund, Laika, det första djuret att kretsa runt jorden. På 1970-talet tillverkades antibiotikabehandlingar och vacciner mot spetälska med hjälp av bältdjur som sedan gavs till människor. År 1974 framställde Rudolf Jaenisch det första genetiskt förändrade däggdjuret. Han satte in DNA från ett virus i mössens arvsmassa. Genetiska studier växte snabbt efter detta. År 1996 föddes fåret Dolly - det första klonade däggdjuret.

Under 1900-talet blev toxikologiska tester viktiga. På 1800-talet var lagarna om narkotika mindre stränga. Läkemedel behövde inte kontrolleras med avseende på säkerhet. Men 1937 dödade en drog som kallades Elixir Sulfanilamide mer än 100 personer. De orsakade stor och långvarig smärta, kräkningar och anfall. Efter det stiftade den amerikanska kongressen lagar som sa att läkemedel måste testas på djur innan de fick säljas. Andra länder antog liknande lagar.

Redan på 1600-talet var man oenig om djurförsök. År 1655 sade Edmund O'Meara att "den eländiga tortyr som vivisection innebär placerar kroppen i ett onaturligt tillstånd". O'Meara och andra menade att djuren kunde påverkas av smärta under vivisektion, vilket gjorde resultaten opålitliga. Andra ogillade också djurförsök eftersom de ansåg att djur inte borde skadas för människors skull. Andra motsatte sig djurförsök av andra skäl: många ansåg att djur inte var lika bra som människor och att de var så olika att resultat från djurförsök inte skulle fungera på människor.

Supportrarna hade olika åsikter. De hävdade att djurförsök var nödvändiga för att få kunskap. Claude Bernard, "vivisektorns furste" och fysiologins fader, skrev 1865 att "livets vetenskap är en fantastisk och bländande (starkt) upplyst sal som man endast kan nå genom ett långt och hemskt kök". Han förklarade att "djurförsök ... är helt avgörande för människans toxikologi och hygien ... effekterna av dessa ämnen är desamma på människor som på djur, med undantag för skillnader i grad". Tack vare Bernard blev djurförsök en vanlig vetenskaplig metod. Överraskande nog startade dock hans hustru, Marie Françoise Martin, det första anti-vivisektionssällskapet i Frankrike 1883.

År 1896 sade dr Walter B. Cannon: "Antivivisectionisterna är den andra av de två typer som Theodore Roosevelt beskrev när han sade: 'Sunt förnuft utan samvete kan leda till brott, men samvete utan sunt förnuft kan leda till dårskap, som är brottets tjänare.' " Allmänheten började först uppmärksamma förespråkarna och motståndarna till djurförsök under brown dog-affären i början av 1990-talet. I affären med den bruna hunden bråkade hundratals medicinstudenter och anti-vivisectionister och polisen om ett minnesmärke över en vivisectionerad hund.

Ett experiment med en fågel i en luftpump, från 1768, av Joseph Wright

Frågor och svar

F: Vad är djurförsök?

F: Vilka typer av djur används vanligen för djurförsök?

F: Hur många djur används i världen varje år?

F: Varifrån kommer djuren?

F: Var äger djurförsök rum?

F: Vad säger anhängarna av djurförsök om det?

F: Vem är emot djurförsök?

Sök med bokstav