Djurförsök
Djurförsök, även kallat djurförsök och djurforskning, är användning av djur för experiment. Escherichia coli, fruktflugor och möss används ofta för djurförsök. Omkring 50-100 miljoner ryggradslösa djur och många fler ryggradslösa djur används varje år runt om i världen. Källan till djuren är olika beroende på land och art. De flesta djur som används för försök är uppfödda för detta ändamål. Men andra kan fångas i naturen eller köpas från människor som köper dem från djurhem.
Djur används för försök på universitet, medicinska skolor, bondgårdar, stora företag och andra ställen som tillhandahåller tjänster för djurförsök. Personer som stöder djurförsök hävdar att nästan alla medicinska upptäckter under 1900-talet har använt djur på något sätt. De säger att inte ens komplexa datorer kan modellera sambanden mellan molekyler, celler, vävnader, organ, organismer och miljön. Många viktiga upptäckter gjordes tack vare djurförsök. Men vissa forskare och djurrättsorganisationer som PETA stöder inte djurförsök. De menar att det är grymt, dåligt utfört och kostsamt. Andra hävdar att djur har rätt att inte användas för försök och att modellorganismer skiljer sig från människor. Gränserna för djurförsök är olika i olika länder.
Möss och andra djur används ofta för experiment.
Denna bild av en apa från Silver Spring startade diskussionen om djurförsök i USA. Bilden är från 1981.
Definitioner
Orden djurförsök, djurförsök, djurforskning, in vitro-försök och vivisektion har liknande betydelser, men olika. "tatiosion" innebär att "skära upp" ett levande djur. Det användes endast i experiment där levande djur dissekerades. Ordet "vivisection" används ibland negativt om alla experiment med levande djur. Encyclopædia Britannica beskrev till exempel "vivisection" som: "Operation på ett levande djur i experimentellt syfte snarare än i läkande syfte; mer allmänt: alla experiment på levande djur". I ordböckerna noteras dock att den bredare definitionen "endast används av personer som är emot (dislike) sådant arbete". Ordet får människor att tänka på tortyr, smärta och död. Människor som ogillar djurförsök använder ofta ordet "vivisection", medan forskare vanligtvis använder uttrycket "djurförsök" i stället.
Historia
Det första omnämnandet av djurförsök finns i grekernas skrifter från det andra och fjärde århundradet före Kristus. Aristoteles (Αριστοτέλης) (384 - 322 f.Kr.) och Erasistratus (304 - 258 f.Kr.) var några av de första som testade experiment på levande djur. Galen, en läkare i andra århundradets Rom som var känd som "vivisektionens fader", dissekerade grisar och getter. Avenzoar, en arabisk läkare i 1100-talets Spanien, testade kirurgiska processer på djur innan han tillämpade dem på människor.
Djur har ofta använts i vetenskapliga studier. På 1880-talet visade Louis Pasteur på medicinens bakterieteori genom att sätta mjältbrand i får. På 1890-talet använde Ivan Pavlov hundar för att beskriva klassisk konditionering. Den 3 november 1957 blev en rysk hund, Laika, det första djuret att kretsa runt jorden. På 1970-talet tillverkades antibiotikabehandlingar och vacciner mot spetälska med hjälp av bältdjur som sedan gavs till människor. År 1974 framställde Rudolf Jaenisch det första genetiskt förändrade däggdjuret. Han satte in DNA från ett virus i mössens arvsmassa. Genetiska studier växte snabbt efter detta. År 1996 föddes fåret Dolly - det första klonade däggdjuret.
Under 1900-talet blev toxikologiska tester viktiga. På 1800-talet var lagarna om narkotika mindre stränga. Läkemedel behövde inte kontrolleras med avseende på säkerhet. Men 1937 dödade en drog som kallades Elixir Sulfanilamide mer än 100 personer. De orsakade stor och långvarig smärta, kräkningar och anfall. Efter det stiftade den amerikanska kongressen lagar som sa att läkemedel måste testas på djur innan de fick säljas. Andra länder antog liknande lagar.
Redan på 1600-talet var man oenig om djurförsök. År 1655 sade Edmund O'Meara att "den eländiga tortyr som vivisection innebär placerar kroppen i ett onaturligt tillstånd". O'Meara och andra menade att djuren kunde påverkas av smärta under vivisektion, vilket gjorde resultaten opålitliga. Andra ogillade också djurförsök eftersom de ansåg att djur inte borde skadas för människors skull. Andra motsatte sig djurförsök av andra skäl: många ansåg att djur inte var lika bra som människor och att de var så olika att resultat från djurförsök inte skulle fungera på människor.
Supportrarna hade olika åsikter. De hävdade att djurförsök var nödvändiga för att få kunskap. Claude Bernard, "vivisektorns furste" och fysiologins fader, skrev 1865 att "livets vetenskap är en fantastisk och bländande (starkt) upplyst sal som man endast kan nå genom ett långt och hemskt kök". Han förklarade att "djurförsök ... är helt avgörande för människans toxikologi och hygien ... effekterna av dessa ämnen är desamma på människor som på djur, med undantag för skillnader i grad". Tack vare Bernard blev djurförsök en vanlig vetenskaplig metod. Överraskande nog startade dock hans hustru, Marie Françoise Martin, det första anti-vivisektionssällskapet i Frankrike 1883.
År 1896 sade dr Walter B. Cannon: "Antivivisectionisterna är den andra av de två typer som Theodore Roosevelt beskrev när han sade: 'Sunt förnuft utan samvete kan leda till brott, men samvete utan sunt förnuft kan leda till dårskap, som är brottets tjänare.' " Allmänheten började först uppmärksamma förespråkarna och motståndarna till djurförsök under brown dog-affären i början av 1990-talet. I affären med den bruna hunden bråkade hundratals medicinstudenter och anti-vivisectionister och polisen om ett minnesmärke över en vivisectionerad hund.
Ett experiment med en fågel i en luftpump, från 1768, av Joseph Wright
Frågor och svar
F: Vad är djurförsök?
S: Djurförsök, även känt som djurförsök och djurforskning, är användning av djur för experiment.
F: Vilka typer av djur används vanligen för djurförsök?
S: Escherichia coli, fruktflugor och möss används ofta för djurförsök.
F: Hur många djur används i världen varje år?
S: Omkring 50-100 miljoner ryggradslösa djur och många fler ryggradslösa djur används i världen varje år.
F: Varifrån kommer djuren?
S: Djurens ursprung varierar beroende på land och art. De flesta är uppfödda specifikt för detta ändamål, men vissa kan fångas i naturen eller köpas från personer som köper dem från djurhem.
F: Var äger djurförsök rum?
S: Djur används för försök inom universitet, medicinska skolor, gårdar, stora företag och andra platser som tillhandahåller tjänster för djurförsök.
F: Vad säger anhängarna av djurförsök om det?
S: Förespråkarna hävdar att nästan alla medicinska upptäckter under 1900-talet har använt djur på något sätt och att komplexa datorer inte kan modellera sambanden mellan molekyler, celler, vävnader, organ, organismer och miljön.
F: Vem är emot djurförsök?
S: Forskare och organisationer som PETA motsätter sig djurförsök med motiveringen att de är grymma, dåligt utförda och kostsamma. De hävdar också att djur har rätt att inte användas för försök eftersom modellorganismer skiljer sig från människor.
