Endokrina systemet: hormoner, körtlar och funktioner

Upptäck det endokrina systemet: hur hormoner och körtlar styr ämnesomsättning, tillväxt, humör och kroppens funktioner — en tydlig guide till orsaker, symtom och behandlingar.

Det endokrina systemet omfattar de organ i kroppen som producerar hormoner. Det hjälper till att reglera ämnesomsättningen, tillväxten och utvecklingen, vävnadsfunktionen och spelar också en roll för humöret. Det medicinska område som behandlar störningar i de endokrina körtlarna är endokrinologi.

Inom fysiologin är det endokrina systemet ett system av körtlar som var och en av dem utsöndrar en typ av hormon direkt i blodet för att reglera kroppen.

Det endokrina systemet skiljer sig från det exokrina systemet, som utsöndrar sina kemikalier genom kanaler. Det endokrina systemet är ett informationssignalsystem i likhet med nervsystemet, men dess effekter och mekanism är annorlunda.

Det endokrina systemets effekter börjar långsamt och är långvariga. Nervsystemet skickar information snabbt och reaktionerna är i allmänhet kortvariga. Hormoner är komplexa kemikalier som frigörs från endokrin vävnad till blodomloppet där de färdas till målvävnader och utlöser en reaktion.

Endokrina körtlar kännetecknas i allmänhet av att de inte har några kanaler, att de har en god blodtillförsel och att de vanligtvis har vakuoler eller granuler i cellerna som lagrar hormonerna.

Huvudkörtlar och vanliga hormoner

• Hypofysen (pituitary) – kallas ofta "masterkörteln". Framloben producerar bland annat tillväxthormon (GH), tyreoideastimulerande hormon (TSH), adrenokortikotropt hormon (ACTH), prolaktin, FSH och LH. Bakloben frisätter antidiuretiskt hormon (ADH) och oxytocin.
• Sköldkörteln (thyreoidea) – producerar T3 och T4 (tyroxin) som reglerar ämnesomsättningen, samt kalcitonin som påverkar kalciumomsättningen.
• Bisköldkörtlarna (parathyreoidea) – utsöndrar parathormon (PTH) som höjer blodets kalciumnivå.
• Binjurarna – har två delar: barken (cortex) som bildar kortisol, aldosteron och androgener, och märgen (medulla) som producerar adrenalin och noradrenalin.
• Bukspottkörteln (pancreas, endokrina delar) – Langerhanska öarna producerar insulin (sänker blodsocker), glukagon (höjer blodsocker) och somatostatin.
• Könskörtlarna – testiklar producerar testosteron; äggstockar producerar östrogen och progesteron. Dessa styr pubertet, fertilitet och könskarakteristika.
• Tallkottkörteln (pineal) – producerar melatonin som påverkar dygnsrytmen och sömn.
• Brässen (thymus) – viktig för immunsystemets utveckling hos barn, producerar bl.a. tymosiner.
• Moderkakan (placenta) – fungerar som ett tillfälligt endokrint organ under graviditet och producerar hCG, progesteron och östrogener.

Hur hormoner verkar

Hormoner kan delas in i tre huvudtyper enligt sin kemiska natur:

• Peptid- och proteinhormoner (t.ex. insulin, GH) binder oftast till receptorer på cellens yta och aktiverar signalvägar inuti cellen (t.ex. G-proteiner, sekundära budbärare).
• Steroidhormoner (t.ex. kortisol, östrogen, testosteron) är fettlösliga och passerar cellmembranet för att binda till intracellulära receptorer som påverkar genuttryck.
• Aminhormoner (t.ex. adrenalin, tyroxin) kan ha egenskaper som liknar de andra två grupperna beroende på struktur.

Effekten av ett hormon beror på dess koncentration i blodet, hur länge det finns kvar (halveringstid), antalet och känsligheten hos målmolekylernas receptorer samt närvaro av bindande proteiner i blodet.

Reglering och feedback

Endokrina funktioner regleras ofta genom negativ feedback. Ett vanligt exempel är hypotalamus–hypofys–sköldkörtel-axeln: hypotalamus frisätter TRH som stimulerar hypofysen att frisätta TSH, vilket i sin tur stimulerar sköldkörteln att producera T3/T4. När nivåerna av T3/T4 stiger, minskar frisättningen av TRH och TSH.

Andra regleringsmekanismer inkluderar positiva feedback-loopar (t.ex. oxytocin vid förlossning), dygnsrytmer (melatonin, kortisol) och sensoriska stimuli (t.ex. blodglukos som styr insulin/glukagon).

Vanliga sjukdomar och tillstånd

• Diabetes mellitus (typ 1 och typ 2) – störning i insulinproduktion eller -verkan.
• Hypotyreos och hypertyreos – för låg respektive för hög sköldkörtelfunktion.
• Cushings syndrom – för höga kortisolnivåer; Addisons sjukdom – brist på binjurebarkshormoner.
• Hypofysstörningar – såsom akromegali (för mycket GH hos vuxna) eller hypopituitarism (brist på hypofyshormoner).
• Hormonella störningar i reproduktionssystemet – t.ex. PCOS, infertilitet, menopausrelaterade besvär.

Diagnos och behandling

Diagnos bygger ofta på blodprov som mäter hormonnivåer, stimulerings- eller suppressionstester, samt bilddiagnostik (ultraljud, CT, MRI) för att hitta tumörer eller strukturförändringar. Vanliga prover är TSH/T4, fasting glucose/HbA1c, kortisol, ACTH, prolaktin, könshormoner och insulin.

Behandlingar kan inkludera:

• Hormonersättning (t.ex. levotyroxin vid hypotyreos, insulin vid diabetes typ 1).
• Läkemedel som hämmar hormonproduktion (t.ex. tyreostatika vid hypertyreos), eller blockerar receptorer.
• Kirurgi och/eller strålbehandling vid hormonproducerande tumörer.
• Livsstilsförändringar (kost, motion, viktminskning) särskilt vid typ 2-diabetes och vissa hormonella obalanser.

Utveckling, åldrande och miljöpåverkan

Det endokrina systemet styr viktiga livsfaser: pubertet, reproduktion, graviditet, amning och klimakteriet. Med åldern förändras hormonproduktionen, vilket kan påverka ämnesomsättning, bentäthet, muskelmassa och mentalt välbefinnande.

Miljöfaktorer kan påverka hormonsystemet. Vissa kemikalier i miljön kallas endokrina disruptorer (t.ex. vissa bekämpningsmedel, ftalater, bisfenol A) och kan störa hormonell reglering.

Praktiska råd

• Vid symtom som onormal trötthet, viktförändring, humörsvängningar, onormal törst eller förändrad menstruation bör du pröva att kontakta sjukvården för utredning.
• Regelbundna hälsokontroller, sund kost, fysisk aktivitet och rökavvänjning stödjer hormonell hälsa.
• Informera din läkare om läkemedel eller kosttillskott du tar eftersom de kan påverka hormonnivåer.

Endokrinologi är ett omfattande område där noggrann diagnostik och individuell behandling ofta krävs. Många hormonella störningar kan kontrolleras effektivt med modern medicin och livsstilsåtgärder.

Endokrina körtlar och de hormoner de utsöndrar

Centrala nervsystemet

• Hypotalamus producerar
• Thyrotropinfrisättande hormon (TRH) Parvocellulära neurosekretoriska neuroner
• Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) Neuroendocina celler i det preoptiska området
• Tillväxthormonfrisättande hormon (GHRH) Neuroendokrina neuronerna i den arkuta kärnan
• Kortikotropinfrisättande hormon (CRH) Parvocellulära neurosekretoriska neuroner
• Vasopressin Parvocellulära neurosekretoriska neuroner
• Somatostatin (SS; även GHIH, tillväxthormon-hämmande hormon) Neuroendokrina celler i den periventrikulära kärnan.
• Prolaktinhämmande hormon eller PIH eller Dopamin (DA) Dopaminneuroner i den bågformiga kärnan
• Prolaktinfrisättande hormon
• Tallkottkörteln producerar
• Melatonin (huvudsakligen) Pinealocyter
• Hypofysen (hypofysen) producerar
• Främre hypofysloben (adenohypofysen)
• Tillväxthormon (GH) Somatotropes
• Prolaktin (PRL) Laktotropier
• Adrenokortikotropt hormon (ACTH, kortikotropin) Kortikotropa ämnen
• Lipotropin Corticotropes
• Sköldkörtelstimulerande hormon (TSH, tyrotropin) Thyrotroper
• Follikelstimulerande hormon (FSH) Gonadotropier
• Luteiniserande hormon (LH) Gonadotropier
• Bakre hypofysloben (neurohypofysen)
• Oxytocin Magnocellulära neurosekretoriska celler
• Vasopressin (AVP; även ADH, antidiuretiskt hormon) Magnocellulära neurosekretoriska celler
• Mellanliggande hypofysloben (pars intermedia)
• Melanocyt-stimulerande hormon (MSH) Melanotrof

Sköldkörtel

• Sköldkörteln producerar
• Trijodtyronin (T3), den potenta formen av sköldkörtelhormonet Sköldkörtelepitelcell
• Thyroxin (T4), även känt som tetrajodtyronin: är en mindre aktiv form av sköldkörtelhormon (huvudsakligen) Sköldkörtelns epitelceller
• Kalcitonin Parafollikulära celler

Bisköldkörteln

• Bisköldkörtelhormonet PTH utlöser en ökning av kalciumnivåerna i blodet.

Muskler

• Den streckade muskeln producerar
• Trombopoietin Myocyter

Matsystemet

• Magen producerar
• Gastrin (huvudsakligen) G-celler
• Ghrelin P/D1-celler
• Neuropeptid Y (NPY)
• Secretin S-celler
• Somatostatin D-celler
• Histamin ECL-celler
• Endotelin X-celler
• Duodenum producerar
• Cholecystokinin I-celler
• Levern producerar
• Insulinliknande tillväxtfaktor (IGF) (huvudsakligen) Hepatocyter
• Angiotensinogen Hepatocyter
• Trombopoietin Hepatocyter
• Bukspottkörteln producerar
• Insulin (huvudsakligen) β Inselceller
• Glukagon (huvudsakligen också) α Öselceller
• Somatostatin δ Inälvsceller
• Pankreatisk polypeptid PP-celler

Njure

• Njurarna producerar
• Renin (främst) Juxtaglomerulära celler
• Erytropoietin (EPO) Extraglomerulära mesangialceller
• Calcitriol (den aktiva formen av D-vitamin₃)
• Trombopoietin

Binjurarna

• Binjurarna
• Binjurebarken producerar
• Glukokortikoider (främst kortisol) Zona fasciculata och Zona reticularis celler
• Mineralokortikoider (främst aldosteron) Zona glomerulosa-celler
• Androgener (inklusive DHEA och testosteron) Zona fasciculata och Zona reticularis celler
• Binjuremärgen producerar
• Adrenalin (epinefrin) (främst) Kromaffinceller
• Noradrenalin (noradrenalin) Kromaffinceller
• Dopamin Kromaffinceller
• Enkefalin Kromaffinceller

Reproduktionssystemet

Man

• Testiklar
• Androgener (främst testosteron) Leydigceller
• Östradiol Sertoli-celler
• Inhibin Sertoli-celler

Kvinna

• Östruscykel
• Äggstocksfollikel/Corpus luteum
• Progesteron Granulosaceller, Theca-celler
• Androstenedion Theca-celler
• Östrogener (främst östradiol) Granulosaceller
• Inhibin Granulosaceller
• Placenta (när en kvinna är gravid)
• Progesteron (främst)
• Östrogener (främst östriol) (även främst)
• Human choriongonadotropin (HCG) Syncytiotrophoblast
• Human placental laktogen (HPL) Syncytiotrophoblast
• Inhibin Fetala trophoblaster
• Livmodern (när en kvinna är gravid)
• Prolaktin (PRL) Decidualceller
• Relaxin Decidualceller

Reglering av kalcium

• Bisköldkörteln producerar
• Bisköldkörtelhormon (PTH) Bisköldkörtelhuvudcell
• Huden producerar
• D-vitamin₃ (kalciferol)

Diverse

• Hjärtat producerar
• Atrial-natriuretisk peptid (ANP) Hjärtmuskelceller
• Hjärnatriuretisk peptid (BNP) Hjärtmuskelceller
• Adenosin Hjärtmuskelceller
• Fettvävnad
• Leptin (främst) Adipocyter
• Östrogener (främst östron) Adipocyter
• Benmärg producerar
• Trombopoietin

Endokrina körtlar i människans huvud och hals och deras hormoner.

Frågor och svar

F: Vad är det endokrina systemet?

F: Vilket medicinskt område behandlar sjukdomar i de endokrina körtlarna?

F: Hur skiljer sig det endokrina systemet från det exokrina systemet?

F: Hur är reaktionerna från nervsystemet och det endokrina systemet jämförbara?

F: Vad händer när hormoner frigörs i blodomloppet?

F: Vilka egenskaper har de flesta endokrina körtlar gemensamt?

Sök med bokstav