Athelwulf av Wessex

Athelwulf föddes omkring år 795. Han var den äldsta sonen till kung Egbert av Wessex och hans frankiska hustru Redburga. Han kan ha fötts i Francia (Frankrike) medan hans far befann sig i exil där. År 824 skickade hans far honom i spetsen för en armé till Kent. Där fördrev Athelwulf Baldred, den merciske marionettkungen, från Kent. Hans far utnämnde Athelwulf till kung av Kent, som omfattade Essex, Surrey och Sussex. Athelwulf regerade som underkung av Wessex.

Athelwulf efterträdde sin far på Wessex' tron 839. Hans far Egbert hade gjort allt han kunde för att hans son skulle bli kung efter honom. Han utnämnde Aethelwulf till sin underkung; härskare över det underordnade kungadömet Kent. Detta gav Aethelwulf erfarenhet som gjorde honom till den främsta kandidaten till kung efter sin far. Athelwulf gjorde i sin tur samma sak för sina söner för att försäkra sig om att de skulle följa honom till tronen. En av de första sakerna han gjorde som kung var att utse sin son Athelstan till kung av Kent.

Under Athelwulf blev ealdormen, de viktigaste ledarna efter kungen, mycket viktiga. På 840-talet, när vikingatåg blev allt vanligare, var det hans ealdormen som ledde olika lokala arméer mot inkräktarna. År 851 skedde tre stora räder i södra England. Den största hade över trehundra skepp. De anföll vid en plats som kallades Acleah i Surrey. Athelwolf och hans son Athelbald mötte danskarna (vikingarna) i strid och besegrade dem. Efter denna seger ansågs Athelwulf vara den ledande anglosaxiska kungen i England. År 852 bad Burghred av Mercia, en vasallkung, om Athelwolfs hjälp mot Wales. Athelwulf hjälpte till och tillsammans besegrade de Cyngen ap Cadell. Kort därefter blev hans dotter Athelswith Burgreds hustru och drottning. I början av år 854 dog Athelwulfs hustru Osburgh. Hans äldsta son Athelstan dog ungefär vid samma tidpunkt.

År 855 åkte Athelwulf på en pilgrimsresa till Rom. Han tog med sig sin yngste son Alfred. Han lämnade riket i Athelbalds, hans andra son, vård. Efter att ha tillbringat ett år i Rom reste han till hovet för Karl den Skallige, kung av västfrankerna. Där tillbringade han sommaren och hösten 856. I oktober 856 gifte han sig med kungens unga dotter Judith. Hon kan inte ha varit äldre än tretton år vid den tidpunkten. Äktenskapet var i bästa fall en diplomatisk allians. Båda männen led av vikingarnas attacker och bildade en gemensam allians. Karl insisterade på att hans dotter skulle vigas till drottning. När Athelwulf återvände till Wessex fanns det motstånd mot att han skulle förbli kung. För att undvika ett inbördeskrig gick han med på att ta över underkungadömet Kent, som innehades av Ethelbald. Han lät Ethelbald bli kung av Wessex. Athelwulf dog 858 som kung av Kent. Ethelbald tog sin fars unga hustru Judith till sin egen hustru, uppenbarligen utan någon större skandal.

Athelwulf gifte sig med Osburh, dotter till Oslac, Athelwulfs butler. Tillsammans fick de:

• Ethelstan († 851), kung av Kent.
• Ethelbald († 860), kung av Kent, kung av Wessex.
• Ethelbert († 866), kung av Wessex.
• Ethelred († 871), kung av Wessex.
• Alfred (849-899), kung av Wessex, kung av anglosaxerna.
• Ethelswith († 888), "Lady of Mercia", gifte sig med Burghred, kung av Mercia, och vid hans död regerade hon som drottning med egen rätt.
• Judith, gift med Eticho, greve i Ammergau & Breisgau.