Kärnkraftsolyckor: Tjernobyl, Fukushima och global statistik

Fukushima, Onagawa och Tōkai

Den 11 mars 2011 inträffade den förödande jordbävningen och tsunamin i Sendai i Japan med en magnitud på 9,0. Som en följd av detta stängdes kärnkraftverken Fukushima Daiichi, Fukushima Daini, Onagawa och Tōkai, som består av elva (11) reaktorer, automatiskt efter jordbävningen.

Vid Fukushima Daiichi och Daini gick tsunamivågorna över havsvallar och förstörde reservkraftsystem för dieselmotorer. Denna förlust av kraft orsakade allvarliga problem, bland annat två stora explosioner vid Fukushima Daiichi och läckage av strålning. Över 200 000 personer har evakuerats. Seismiska registreringar vid sex bedömda kärnkraftverk visade att anläggningarna hade utsatts för toppaccelerationer i marken på 0,037-0,383 g och topphastigheter i marken på 6,18-52,62 cm/sek.

Ett år efter olyckan har den officiella dödssiffran i samband med Fukushima-olyckan varit fem: en orsakades av jordbävningen, en annan fick en hjärtattack, två personer drunknade och en sista person dog i oktober av oklara orsaker. Ingen av dödsfallen har orsakats av strålning.

Tjernobyl-katastrofen

Tjernobylkatastrofen var en allvarlig olycka vid kärnkraftverket i Tjernobyl den 26 april 1986, med en explosion vid kärnkraftverket och senare radioaktiv kontaminering av det omgivande området. Det är hittills den värsta kärnkraftsolyckan i kärnkraftens historia. En plym av radioaktivt nedfall drev över delar av västra Sovjetunionen, Öst- och Västeuropa, Skandinavien, Storbritannien, Irland och östra Nordamerika. Stora delar av Ukraina, Vitryssland och Ryssland skadades svårt, vilket tvingade de ansvariga att evakuera och omplacera mer än 336 000 personer. Omkring 60 procent av det radioaktiva nedfallet landade i Vitryssland, enligt officiella post-sovjetiska uppgifter.

Olyckan gjorde många människor oroliga för säkerheten i den sovjetiska kärnkraftsindustrin. Detta ledde till att planerna på fler kärnkraftverk lades på is och att den sovjetiska regeringen, som inte var särskilt öppen med sina uppgifter, var tvungen att offentliggöra mer av sina uppgifter. De nu självständiga länderna Ryssland, Ukraina och Vitryssland har tvingats lägga ner mycket pengar och tid på sanering och hälsovårdskostnader till följd av Tjernobylolyckan. Ingen vet hur många människor som dog på grund av olyckan. Detta beror på att Sovjet dolde information, inte gjorde fullständiga listor och inte lät läkarna ange "strålning" som orsak till att vissa människor dog. De flesta av de förväntade långsiktiga dödsfallen, t.ex. till följd av cancer, har ännu inte inträffat och det är svårt att säga att Tjernobyl var den fullständiga orsaken till deras död.

Vid Fukushima I och II överskred tsunamivågorna havsväggarna och förstörde reservkraftsystemen med dieselmotorer, vilket ledde till allvarliga problem, bland annat två stora explosioner vid Fukushima I och läckage av strålning.

Olyckan på Three Mile Island

Den 28 mars 1979 drabbades kärnkraftverket Unit 2 på Three Mile Island Nuclear Generating Station (TMI-2) i Dauphin County, Pennsylvania nära Harrisburg av en partiell härdsmälta.

Three Mile Island-olyckan var den värsta olyckan i den amerikanska kommersiella kärnkraftsproduktionens historia, även om den inte ledde till några dödsfall eller skador bland anläggningsarbetare eller medlemmar av det närliggande samhället.

Olyckan utspelade sig under fem spända dagar när ett antal myndigheter på lokal, statlig och federal nivå försökte ställa diagnos på problemet och avgöra om den pågående olyckan krävde en fullständig evakuering av befolkningen eller inte. De fullständiga detaljerna om olyckan upptäcktes inte förrän långt senare. I slutändan kunde reaktorn fås under kontroll. Trots att cirka 25 000 personer bodde inom åtta kilometer från ön vid olyckstillfället inträffade inga identifierbara skador på grund av strålning, och i en regeringsrapport drogs slutsatsen att "det beräknade antalet överskjutande dödliga cancerfall på grund av olyckan ... är ungefär ett". Men olyckan fick allvarliga ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för PR, och saneringsprocessen var långsam och kostsam. Den ledde också till att kärnkraften minskade kraftigt i popularitet hos allmänheten och exemplifierade för många de värsta farhågorna om kärnkraftstekniken, och fram till Tjernobylkatastrofen sju år senare ansågs den vara världens värsta civila kärnkraftsolycka.

Davis-Besse

Davis-Besse Nuclear Power Station är ett kärnkraftverk med en enda reaktor som ligger på sydvästra stranden av Lake Erie nära Oak Harbor, Ohio. Enligt Nuclear Regulatory Commission har Davis-Besse varit orsaken till två av de fem farligaste kärnkraftsolyckorna i USA sedan 1979.

SL-1-olycka

SL-1, eller Stationary Low-Power Reactor Number One, var en experimentell kärnkraftsreaktor från USA:s armé som drabbades av en ångexplosion och en härdsmälta i januari 1961, vilket ledde till att de tre operatörerna omkom. Den direkta orsaken var att ett underhållsteam felaktigt drog ut en enda kontrollstav ur reaktorn. Händelsen är den enda rapporterade reaktorolyckan med dödlig utgång i USA.

Vindskalebrand

Den 10 oktober 1957 fattade grafitkärnan i en brittisk kärnreaktor i Windscale i Cumbria eld och släppte ut stora mängder radioaktivitet i omgivningen. Händelsen, som kallas Windscale-branden, ansågs vara världens värsta kärnkraftsolycka fram till Three Mile Island-olyckan 1979.

Själva branden släppte ut uppskattningsvis 20 000 curies (700 |terabecquerel) radioaktivt material i det närliggande landskapet. Särskilt oroväckande var den radioaktiva isotopen jod-131, som har en halveringstid på endast 8 dagar men som tas upp av människokroppen och lagras i sköldkörteln. Konsumtion av jod-131 leder därför ofta till cancer i sköldkörteln.

Ingen evakuerades från det omgivande området, men det fanns en oro för att mjölken kunde vara farligt förorenad. Mjölk från cirka 500 km² av den närliggande landsbygden förstördes (utspäddes tusenfalt och dumpades i Irländska sjön) under cirka en månad.

Mayak-olyckan

Mayak är namnet på en anläggning för upparbetning av kärnbränsle 150 km nordväst om Tjeljabinsk i Ryssland. Arbetsförhållandena vid Mayak ledde till allvarliga hälsorisker och många olyckor, varav en allvarlig olycka inträffade 1957.

Kyshtym-katastrofen 1957 inträffade när kylsystemet för en tank med tiotusentals ton löst kärnavfall inte fungerade och ledde till en icke-nukleär explosion med en kraft som uppskattades till cirka 75 ton TNT (310 gigajoule) och som släppte ut cirka 20 MCi (740 petabecquerel) strålning. Därefter dog minst 200 personer av strålningssjukdom, 10 000 personer evakuerades från sina hem och 470 000 personer utsattes för strålning.

Attacker mot kärnkraftverk

Kärnreaktorer är lätta mål i militära konflikter och har under de senaste tre decennierna upprepade gånger attackerats:

• Mellan den 18 december 1977 och den 13 juni 1979: attacker mot kärnkraftverket Lemoniz i Spanien medan det fortfarande var under uppbyggnad.
• I september 1980: Iran bombade kärnkraftskomplexet Al Tuwaitha i Irak i Operation Scorch Sword.
• I juni 1981 förstörde ett israeliskt luftangrepp Iraks kärnforskningsanläggning Osirak helt och hållet.
• Den 8 januari 1982: Umkhonto we Sizwe attackerade Koebergs kärnkraftverk i Sydafrika medan det fortfarande var under uppbyggnad.
• Mellan 1984 och 1987 bombade Irak Irans kärnkraftverk i Bushehr sex gånger.
• I Irak 1991: USA bombade tre kärnreaktorer och en pilotanläggning för anrikning.
• 1991: Irak avfyrade Scud-missiler mot Israels kärnkraftverk Dimona.
• I september 2003: Israel bombade en syrisk reaktor under uppbyggnad.

Strålningsolyckor

Strålning är skadlig för hälsan och många olyckor har orsakats av strålning:

• 17 dödsfall - Instituto Oncologico Nacional i Panama, augusti 2000-mars 2001. patienter som behandlas för prostatacancer och livmoderhalscancer får dödliga stråldoser.
• 13 dödsfall - olycka med strålbehandling i Costa Rica, 1996. 114 patienter fick en överdos av strålning från en kobolt-60-källa som användes för strålbehandling.
• 11 dödsfall - Strålbehandlingsolycka i Zaragoza, Spanien, december 1990. Cancerpatienter fick strålbehandling. 27 patienter skadades.
• 10 dödsfall - olycka vid strålbehandling i Columbus, 1974-1976, 88 skador från kobolt-60-källa.
• 8 dödsfall - Strålningsolycka i Marocko, mars 1984.
• 7 dödsfall - Houston strålbehandlingsolycka, 1980.
• 5 dödsfall - Förlorad strålningskälla, Baku, Azerbajdzjan, Sovjetunionen, 5 oktober 1982. 13 skadade.
• 4 dödsfall - olycka i Goiânia, 13 september 1987. 249 personer utsattes för allvarlig strålning från en förlorad radiografikälla.
• 4 dödsfall - Strålningsolycka i Mexico City 1962.
• 3 dödsfall - Tre dödsfall och tio skador uppstod i Samut Prakarn, Thailand, när en strålbehandlingsanläggning monterades ned, februari 2000.
• 2 dödsfall - Två dödsfall och en räddning inträffade vid kärnkraftsolyckan i Tokaimura. En tekniker fick en dödlig stråldos och dog 83 dagar senare, medan den andra teknikern dog några månader senare. Deras handledare överlevde men ställdes strax därefter inför rätta för försumlighet.
• 1 dödsfall - Mayapuri radiologisk olycka, Indien, april 2010.
• 1 dödsfall - Driftstörning INES nivå 4 vid RA2 i Buenos Aires, Argentina, operatören Osvaldo Rogulich dör några dagar senare.

Relaterade sidor

• Kärnkraftsolyckor i Japan
• Nevada Test Site