Palaestra | en byggnad i det antika Grekland
En palaestra var en byggnad i det antika Grekland. Det är en plats där brottning lärdes ut och utövades. Den bestod av en stor kvadratisk eller rektangulär gård. Denna gård var öppen mot himlen. Den var omgiven av kolonnader. Utanför dessa kolonnader fanns omklädningsrum, föreläsningsrum, badrum och rum för förvaring av utrustning. Brottarna tränade under kolonnaderna i alla väder.
Palaestras låg ofta i närheten av gymnastiksalar. Ibland var de en del av gymnasiekomplexen. De flesta städer i den grekiska världen hade en palaestra. Stora städer kan ha haft flera. Vissa palaestras var privatägda. De flesta byggdes med hjälp av skatter. Palasterna var en mycket stor del av de grekiska männens och pojkarnas vardag. Vissa män kände lika mycket tillgivenhet för den palaestra de växte upp i som moderna män känner för sitt alma mater. Vissa män begravdes i sin favoritpalaestra.
Palastens gård i Olympia (till vänster) och en kolonnad (till höger).
Vad var en palaestra?
En palaestra var en byggnad i det antika Grekland där brottning lärdes ut och utövades. Ordet palaestra är baserat på det grekiska ordet pale, som betyder brottning. Från det sjätte århundradet f.Kr. till slutet av den romerska kejsartiden byggdes palaestras i hela Grekland. De tidigaste var privatägda, men på femte århundradet f.Kr. byggdes offentliga palaestras. Nästan varje grekisk stad hade minst en palaestra och vissa stora städer hade flera.
Palaestras låg ofta i närheten av eller var knutna till gymnastiksalar. Gymnasiet uppträdde troligen för första gången på det sjätte århundradet f.Kr. Båda dessa byggnader kallades ofta för "gymnasiet". Den grekiske historikern, biografen och essäisten Plutarkos skriver att en palaestra endast användes för brottning och pankration, en sport som liknade men var mycket grövre än brottning. Boxning lärdes ut och utövades i gymnasiet. Pensionerade idrottsmän ägde och drev små palaestras. Grekiska män i alla åldrar anslöt sig till palaestras. Äldre (gamla) män hade ibland sina egna palaestras.
En kolonnad i palatset i Olympia
Utformning av palaestra
Vitruvius var en romersk arkitekt som levde under Augustus' tid. Han gjorde en plan för den perfekta palaestra i sin bok Om arkitektur. Den här palestran liknar den som finns i Olympia i Grekland, platsen för de antika olympiska spelen. Vitruvius' palats har en stor gård som är öppen mot himlen. Denna gård är omgiven av takförsedda kolonnader.
Gården skulle ha varit fylld av skammata-gropar där brottare och pankratiaster skulle ha tränat. En skamma ("uppgrävd del") var ett område där jorden hade vänds om och täckts med ett tjockt lager sand för att ge brottarna en fast grund. Eftersom brottarna kan ha varit tvungna att tävla i regnigt väder fanns det två skamma i palaestra: en torr och en våt. Brottarna kallade leran i den våta skamma för "bivax".
Brottarna vände själva jorden och sanden med en yxa. Detta ansågs vara en meningsfull övning och yxan blev en symbol för brottning i grekisk konst. Det är troligt att den våta skamma låg under kolonnaderna för att förhindra avdunstning. Grekiska läkare trodde att en blandning av lera och olja hade läkande krafter och en blandning av lera och olja användes ofta i groparna.
Vitruvius beskriver enkla kolonnader på tre sidor av gården och en dubbel kolonnad på den norra sidan. Denna dubbla kolonnad skulle skydda rummet bakom den från sol och regn. Palaestra var en plats för träning av kropp och själ. Detta rum var ephebeion. Det var här som unga män (ephebes) skulle få undervisning i grekisk kultur. Stenbänkar skulle ha satts in i väggarna.
Till höger om ephebeion skulle Vitruvius ha haft tre rum: ett rum för boxningssäckar, ett rum för damm och pulver samt ett rum för bad. Till vänster om ephebeion skulle det finnas ett rum för lagring av olja och en grupp rum för en ugn och varma bad. Varma bad var en romersk nödvändighet och fanns dock inte i Olympia. Detta kan ha berott på bristen på vatten i Olympia. Badet i Olympia var enkelt, men badet i Delfi var stort och välutrustat.
Vitruvius nämner inte avklädningsrummet (apodyterion), men det skulle säkert ha funnits minst ett i varje palaestra. Pale och pankration utövades båda naken. Vitruvius nämner inte heller något bollrum (sphairisterion), som vissa palaestra hade. Det är inte känt om detta rum användes för bollspel, förvaring eller träning.
Under regniga dagar undervisades och tränades brottning under de två till fyra kolonnader med tak som kantar gården. I anslutning till dessa kolonnader fanns omklädningsrum, badrum, förrådsrum och rum för föreläsningar och möten med vänner. Dessa rum användes ofta för homosexuella eller pederastiska möten.
Hermes Enagonios ("tävlingens Hermes") var ordförande för palatset. Han avbildades på en rektangulär marmorbricka med ett huvud och en erigerad penis. Hermes var brottningens gud och sägs ibland vara far till Palaestra, brottningens gudinna. I grekisk konst anger ofta en herm att scenen är en palaestra. Statyer av Apollon och Herakles stod också i en palaestra.
En Herm var ordförande för palatset. Att gnugga dess fallos skulle ge lycka. (Marmor; ca. 520 f.Kr.; 66 cm; Arkeologiskt nationalmuseum, Aten)
Livet i palaestra
Brottning var en mycket uppskattad sport i det antika Grekland. Den var mindre grov än boxning eller pankration, krävde mindre utrymme än andra sporter och var därför den mest populära sporten bland idrottare. Hänvisningar till sporten är frekventa i det antika Greklands litteratur, särskilt i poesin.
Män i alla åldrar anslöt sig till palaestras, precis som dagens män och pojkar ansluter sig till YMCA, gym eller hälsoklubbar. Grekiska män utvecklade en tillgivenhet för de gymnasier och palaestras där de växte upp, och vissa begravdes i sitt favoritgymnasium eller palaestra. Dessa byggnader kunde vara ett centrum för politiken: komplotten för att befria Thebe från Sparta bildades i en palaestra och en revolt mot Makedonien fann sina anhängare i Argos gymnasier och palaestras.
Vissa personer fick inte komma in i palatset. Bland dessa fanns paidogogos - äldre slavar eller morfars som ledde unga pojkar till palaestra och väntade på dem nära ytterdörren. Andra som inte fick vistas i palaestra var flickor och kvinnor, krymplingar, alkoholister, hantverkare, försäljare, slavar eller frigivna slavar, sinnessjuka och homosexuella som var öppet oanständiga. Döden var inte okänd i palaestra. En brottare föll på ett hårt underlag och dog tio dagar senare av skador i bröstet.
Varje palaestra hade ett antal stiliga unga män som kallades prosgymnaster. De väntade runt och erbjöd sig att brottas med andra mot betalning. Dessa unga män var allmänt kända som "statyer". Att brottas med en var känt som att "krama en staty". Dessa unga män var inte särskilt uppskattade.
På en plats där män, unga män och pojkar var nakna var homosexuell samvaro vanlig. Myndigheterna försökte utan framgång att stävja det. Grekiska vasmålningar av män i palaestra visar tonåringar som gosar varandra eller äldre män som erbjuder kärleksgåvor, t.ex. harar, till tonåringar. I Lysis dras den atenska filosofen Sokrates in i en palaestra av en grupp tonåringar. De berättar för honom att en av dem är förälskad i en annan. De flesta grekiska män betraktade ett homosexuellt förhållande som en positiv palaestra-upplevelse. Arkeologen Stephen Miller skriver att Eros dyrkades lika mycket som Hermes och Herakles i palaestra.
Brottare och tränare (eller domare) i palaestra
Frågor och svar
F: Vad var en palaestra?
S: En palaestra var en byggnad i det antika Grekland där brottning lärdes ut och utövades.
F: Hur såg gården i en palaestra ut?
A: En palestras gård var vanligtvis stor och rektangulär, öppen mot himlen och omgiven av kolonnader.
Fråga: Vilka var några av de rum som låg utanför kolonnaderna?
S: Vid kolonnaderna i en palaestra fanns omklädningsrum, föreläsningsrum, badrum och rum för förvaring av utrustning.
F: Hur ofta tränade brottarna i palaestras?
S: Brottarna tränade i palaestras under kolonnaderna i alla väder.
F: Fanns det en palaestra i alla städer i det antika Grekland?
S: De flesta städer i antikens Grekland hade minst en palaestra, större städer kan ha haft flera.
Fråga: Vem ägde de flesta av dessa byggnader?
S: De flesta av dessa byggnader byggdes med hjälp av skattemedel och inte i privat ägo.
F: Hur viktig var den här byggnaden för grekiska män och pojkar?
S: Palaestra var en viktig del av vardagen för grekiska män och pojkar. Vissa kände till och med lika mycket tillgivenhet för sin favoritpalaestra som moderna män känner för sitt alma mater.
