Satellit
En satellit är ett objekt som kretsar runt ett annat objekt. Satelliter i rymden kan vara naturliga eller konstgjorda. Månen är en naturlig satellit som kretsar runt jorden. De flesta konstgjorda satelliter kretsar också kring jorden, men vissa kretsar kring andra planeter, solen eller månen. Satelliter används för många ändamål. Det finns vädersatelliter, kommunikationssatelliter, navigationssatelliter, spaningssatelliter, astronomisatelliter och många andra typer. Arthur C. Clarke populariserade idén om kommunikationssatellit.
Världens första konstgjorda satellit, Sputnik 1, sköts upp av Sovjetunionen den 4 oktober 1957. Detta överraskade världen, och USA arbetade snabbt för att skjuta upp sin egen satellit, vilket inledde rymdkapplöpningen. Sputnik 2 sköts upp den 3 november 1957 och förde den första levande passageraren upp i omloppsbana, en hund vid namn Laika. USA sköt upp sin första satellit, kallad Explorer 1, den 31 januari 1958. Storbritannien sköt upp sin första satellit 1962.
Sedan dess har tusentals satelliter skjutits upp i omloppsbana runt jorden. Vissa satelliter, särskilt rymdstationer, har skjutits upp i delar och monterats i omloppsbana.
Satellit i omloppsbana
Satelliter i omloppsbana nu
Konstgjorda satelliter kommer från mer än 50 länder och har utnyttjat tio länders satellituppskjutningskapacitet. Några hundra satelliter fungerar för närvarande, men tusentals oanvända satelliter och satellitfragment kretsar runt jorden som rymdskrot. Den största satelliten är den internationella rymdstationen, som sattes ihop av flera olika länder (bland annat organisationerna NASA, ESA, JAXA och RKA). Den har vanligtvis en besättning på sex astronauter eller kosmonauter som bor ombord. Den är permanent belagd, men besättningen byts ut. Rymdteleskopet Hubble har reparerats och uppdaterats av astronauter i rymden flera gånger.
Det finns också konstgjorda satelliter som kretsar runt något annat än jorden. Mars Reconnaissance Orbiter är en av dem som kretsar runt Mars. Cassini-Huygens kretsade runt Saturnus. Venus Express, som drivs av ESA, kretsar runt Venus. Två GRAIL-satelliter kretsade runt månen fram till december 2012. Flera satelliter har kretsat runt solen i flera år och en kommer att läggas till 2019.
Människoskapade satelliter har flera huvudsakliga användningsområden:
- Vetenskaplig undersökning
- Jordobservation - inklusive väderprognoser och spårning av stormar och föroreningar.
- Kommunikation - inklusive satellit-tv och telefonsamtal
- Navigering - inklusive det globala positioneringssystemet (GPS).
- Militärt - inklusive spaningsfotografering och kommunikation (kärnvapen är inte tillåtna i rymden).
En animation som visar GPS-satelliternas banor i medelhög jordbana.
ESTCube-1 tillverkades för vetenskapliga undersökningar.
Omloppsbanor
De flesta av de av människan skapade satelliterna befinner sig i en låg jordbana (LEO) eller en geostationär bana. För att hålla sig i omloppsbana måste satellitens sidohastighet balansera gravitationskraften. Satelliter i låg omloppsbana befinner sig ofta mindre än tusen kilometer över marken. Nära jorden, i LEO, måste satelliterna röra sig snabbare för att hålla sig i omloppsbana. Låga banor fungerar bra för satelliter som tar bilder av jorden. Många gör jobb som kräver hög baninklination (de svänger över och under ekvatorn), så att de kan kommunicera eller titta på andra områden. Det är lättare att placera en satellit i låg omloppsbana, men satelliten verkar röra sig när den ses från jorden. Detta innebär att en parabolantenn (en typ av antenn) alltid måste vara i rörelse för att kunna sända eller ta emot kommunikation med den satelliten.
Medelhög omloppsbana fungerar bra för GPS-satelliter - mottagare på jorden använder satellitens ändrade position och exakta tid (och en typ av antenn som inte behöver vara riktad) för att hitta var på jorden mottagaren befinner sig. Men ständigt ändrade positioner fungerar inte för satellit-TV och andra typer av satelliter som sänder och tar emot mycket information. Dessa måste befinna sig i en geostationär omloppsbana.
En satellit i en geostationär bana rör sig runt jorden lika snabbt som jorden snurrar, så från marken ser det ut som om den är stationär (inte rör sig). För att kunna röra sig på detta sätt måste satelliten befinna sig rakt ovanför ekvatorn och 35 786 kilometer (22 236 miles) över marken.
En satellit i en geostationär bana.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är en satellit?
S: En satellit är ett objekt som kretsar runt ett annat objekt i rymden. Den kan vara antingen naturlig, som till exempel månen som kretsar runt jorden, eller konstgjord.
F: Vad används satelliter till?
S: Satelliter används för många ändamål, bland annat för väderprognoser, kommunikation, navigering, spaning och astronomi.
F: När sköts den första konstgjorda satelliten upp?
S: Världens första konstgjorda satellit, Sputnik 1, sköts upp av Sovjetunionen den 4 oktober 1957.
Fråga: Vem var den första levande passageraren som skickades upp i omloppsbana?
Svar: Den första levande passageraren som skickades i omloppsbana var en hund vid namn Laika som fanns ombord på Sputnik 2 som sköts upp den 3 november 1957.
Fråga: När sköt USA upp sin första satellit?
S: USA sköt upp sin första satellit, Explorer 1, den 31 januari 1958.
Fråga: När sköt Storbritannien upp sin första satellit?
Svar: Storbritannien sköt upp sin första satellit 1962.
F: Hur många satelliter har skjutits upp sedan dess?
S: Sedan dess har tusentals satelliter skjutits upp i omloppsbana runt jorden.
