Skepticism | varje åsikt som innebär tvivel

Skepticism eller skepticism (grekiskans skeptomai: att överväga, undersöka) är en åsikt som innebär tvivel.

  1. En attityd som innebär att man tvivlar på att något existerar.
  2. Ett tvivel om huruvida något kan vara säkert känt.
  3. Ett tvivel om huruvida vi har rätt att argumentera på ett visst sätt.
  4. En praktisk metod för att upphäva ett omdöme, systematiskt tvivel eller kritik.

Personer som har skepticism som attityd, åsikt eller metod kallas skeptiker eller skeptiker.




 

Skepticismens rötter

Skepticism är inte bara en övertygelse om att något är fel. Det är ett tankesystem som motverkar vidskepelser och rykten. Kännetecknande för skepticism är inställningen att varje påstående bedöms utifrån bevisen för eller emot dess sanning.

Skepticismen inom filosofin har sina rötter i den antika grekiska filosofin.

De grekiska sofisterna från 500-talet f.Kr., som Protagoras från Abdera (480-411 f.Kr.), var mestadels skeptiker. Gorgias (485-380 f.Kr.) sade: "Ingenting existerar; om något existerar kan det inte vara känt; om något existerar och kan vara känt kan det inte kommuniceras". På 400-talet f.Kr. antog Pyrrho av Elis (ca 360-275 f.Kr.), som reste och studerade ända till Indien, praktisk skepticism. Carneades (c213-129 f.Kr.) var oenig om att saker och ting var helt sanna eller falska. Han kritiserade dogmatikerna, särskilt stoikerna. Han menade att helt säker kunskap är omöjlig. Sextus Empiricus (ca 200 e.Kr.), den viktigaste auktoriteten för den grekiska skepticismen, sammanförde empirismen till grunden för att hävda kunskap.

Skepticismen kommer också från asiatisk filosofi. Den kinesiske filosofen Zhuangzi (c369-c286 f.Kr.) sa att det som verkar verkligt kan vara en dröm. I den indiska filosofin ansåg Cārvāka-skolan att vi varken ska försöka dra slutsatser om kunskap eller lita på vad andra människor berättar för oss. Inom buddhismen sade Nāgārjuna att ingenting existerar av sig självt och att denna idé är en viktig del av upplysningen.

Den viktigaste delen av argumentet är att om vi inte vet något med säkerhet kan vi inte veta någonting. Det intressanta är hur stora filosofer har försökt lösa detta problem. Vissa, som Descartes, drar sig tillbaka till sinnet: "Jag tänker, därför är jag". Andra, som de brittiska empiristerna John Locke och David Hume, förlitar sig på vår sinnesuppfattning. Vissa typer av kunskap kan vara särskilt sårbara för skepticism. En agnostiker anser till exempel att människor inte kan få kunskap om övernaturliga saker.

Skepticism används i stor utsträckning som en metod för forskning inom vetenskapen och (med vissa ändringar) i modernt rättsligt förfarande. Här kommer tvivel, uppskjutande av bedömningen, noggrann undersökning, testning och diskussion före alla faktautlåtanden. Ibland tar processen flera år innan man når samförstånd. Detta systematiska tillvägagångssätt kallas metodologisk skepticism. Det är förmodligen skeptikernas viktigaste arv.


 

Skepsis inom islam

Inom den islamiska filosofin startades den filosofiska skepticismen av Al-Ghazali, känd i väst som "Algazel", som en del av den ortodoxa Ash'ari-skolan inom islamisk teologi. Det har sagts att Rene Descartes idéer i Diskurs om metoden kan ha påverkats av Al-Ghazli.


 

Resurser

Litterära skeptiker

  • Ambrose Bierce: The Devil's Dictionary
  • Ignacy Krasicki: Fabler och liknelser
  • Bolesław Prus: Farao
  • Voltaire: Candide
  • Montaigne: Essays

Organisationer

  • Centrum för undersökning
  • Kommittén för skeptiska undersökningar
  • Skeptikerförbundet
  • James Randis utbildningsstiftelse
  • Den rationalistiska internationalen
  • New England Skeptical Society
  • Australiensiska skeptiker

Media

Andra webbplatser

  • Skeptiker i New York City
  • Skeptiker Kanada
  • Skeptiker i Ryssland (Manifest)
  • Nätverket Skeptic Friends
  • Brittisk tidskrift Skeptic
  • Australiensiska skeptiker
  • Skeptisk om skeptiker
 

Frågor och svar

F: Vad är skepticism?


S: Skepticism är en attityd av tvivel om huruvida något existerar, om det går att veta med säkerhet eller om vi har rätt att argumentera på ett visst sätt.

F: Varifrån kommer begreppet skepticism?


S: Termen skepticism kommer från det grekiska ordet skeptomai som betyder "att överväga" eller "undersöka".

F: Vad är syftet med skepticism?


S: Skepticismens syfte är att ha en praktisk metod för att upphäva bedömningar, systematiskt tvivel eller kritik.

F: Vilka är skeptiker?


S: Personer som har skepticism som en attityd, åsikt eller metod kallas skeptiker eller skeptiker.

F: Finns det några fördelar med att vara skeptiker?


S: Ja, att vara skeptiker kan hjälpa dig att fatta bättre beslut och bilda mer korrekta åsikter genom att ifrågasätta antaganden och undersöka bevis innan du drar slutsatser.

F: Finns det olika typer av skeptiker? S: Ja, det finns filosofiska skeptiker som ifrågasätter kunskapens giltighet och empiriska skeptiker som ifrågasätter påståenden baserade på vetenskapliga bevis.

F: Är det möjligt att vara alltför skeptisk? S: Ja, det är möjligt att vara överdrivet skeptisk och bli så fokuserad på att tvivla att det hindrar en från att bilda meningsfulla åsikter och fatta beslut.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3