Rymdkapplöpningen | tävling mellan två fiender från kalla kriget, Sovjetunionen (USSR) och Förenta staterna (US)
Rymdkapplöpningen var en tävling under 1900-talet mellan två fiender från det kalla kriget, Sovjetunionen och Förenta staterna, om att uppnå bättre rymdflygförmåga än den andra parten. Den hade sitt ursprung i den interkontinentala ballistiska missilbaserade kärnvapenkapprustningen mellan de två nationerna efter andra världskriget. Båda regeringarna ansåg att det var nödvändigt för den nationella säkerheten att ha bättre rymdteknik. Rymdkapplöpningen möjliggjorde de första uppskjutningarna av konstgjorda satelliter, obemannade rymdsonder till månen, Venus och Mars samt mänskliga rymdflygningar i låg omloppsbana runt jorden och slutligen till månen.
Tävlingen inleddes den 2 augusti 1955 när Sovjetunionen svarade på USA:s tillkännagivande fyra dagar tidigare om att man hade för avsikt att skjuta upp konstgjorda satelliter under det "internationella geofysiska året" (1 juli 1957-31 december 1958) genom att förklara att man också skulle skjuta upp en satellit "inom en snar framtid". Sovjetunionen lyckades med den första lyckade uppskjutningen av en konstgjord satellit den 4 oktober 1957 med Sputnik 1 och skickade den första människan till rymden med Jurij Gagarins flygning i omloppsbana den 12 april 1961. Sovjetunionen visade tidigt att man ledde kapplöpningen med dessa och andra tidiga premiärer under de följande åren, bland annat flygningar som mättes i dagar i stället för timmar, den första rymdfärden med flera besättningar och den första rymdpromenaden.
Men Sovjetunionen förlorade sin tidiga ledning när USA:s president John F. Kennedy höjde insatserna genom att sätta upp målet att "landa en människa på månen och återföra henne säkert till jorden". Den amerikanska rymdflygkapaciteten överträffade den sovjetiska med flygningar på upp till två veckor, två farkoster som möts i rymden (rendezvous) och förenas (dockning), astronauter som arbetar utanför rymdfarkoster och användning av flytande väte med hög energi som raketbränsle i Saturn-familjen av raketer. Kennedys mål att landa på månen uppnåddes i juli 1969 med flygningen av Apollo 11, som sände och återvände tre män och landade två av dem, en unik prestation som vida överträffade alla sovjetiska prestationer. Sovjetunionen genomförde två månprogram med bemanning, men misslyckades med att utveckla en bärraketer som var tillräckligt kraftfull för att landa en människa på månen före USA, och ställde så småningom in dem för att koncentrera sig på rymdstationer i omloppsbana runt jorden, medan USA landade ytterligare fem Apollo-besättningar på månen.
En period av avspänning följde med avtalet i april 1972 om ett samarbetsprojekt mellan Apollo och Sojuz (ASTP), vilket resulterade i att en amerikansk astronautbesättning och en sovjetisk kosmonautbesättning träffades i juli 1975 i en omloppsbana runt jorden och att man gemensamt utvecklade en internationell standard för dockning, APAS-75. Apollo-Soyuz inledde en övergångsperiod från rymdkapplöpningen till en tid av amerikansk-ryskt rymdsamarbete i december 1991, då Sovjetunionens upplösning innebar slutet på det kalla kriget och möjliggjorde Shuttle-Mir- och internationella rymdstationsprogrammen mellan USA och den nybildade Ryska federationen.
USA ledde rymdkapplöpningen till att människorna Neil Armstrong och Buzz Aldrin (bilden) landade på månen.
Sovjetunionen, som inte lyckades landa människor på månen, koncentrerade sig på rymdstationer i låg omloppsbana runt jorden, till exempel Mir.
Frågor och svar
Fråga: Vad var rymdkapplöpningen?
S: Rymdkapplöpningen var en 1900-talskonkurrens mellan två fiender från det kalla kriget, Sovjetunionen (USSR) och Förenta staterna (US), om att uppnå bättre rymdflygförmåga än den andra parten. Den hade sitt ursprung i den interkontinentala kärnvapenkapprustningen med interkontinentala ballistiska missiler mellan de två nationerna efter andra världskriget.
F: När började rymdkapplöpningen?
Svar: Konkurrensen började den 2 augusti 1955, när Sovjetunionen svarade på USA:s tillkännagivande fyra dagar tidigare om att man hade för avsikt att skjuta upp konstgjorda satelliter under det "internationella geofysiska året" (1 juli 1957 till 31 december 1958).
Fråga: Vilka var några av de olika ländernas prestationer under denna tid?
S: Sovjetunionen gjorde flera tidiga första försök, t.ex. genom att skjuta upp en konstgjord satellit, skicka en människa i rymden och låta flygtiderna mätas i dagar i stället för i timmar. Samtidigt visade USA överlägsen teknik genom att genomföra flygningar som var upp till två veckor långa, genom att göra rendezvous och dockning i rymden, genom att astronauter arbetade utanför rymdfarkoster och genom att använda flytande väte med hög energi som raketbränsle i sina Saturnraketer.
Fråga: Vad var John F. Kennedys mål för sitt land?
S: John F Kennedy satte upp ett mål för sitt land, nämligen att de skulle landa en människa på månen och återföra honom säkert tillbaka till jorden.
F: Uppnåddes detta mål?
Svar: Ja! Detta mål uppnåddes med Apollo 11-uppdraget som skickade tre män i rymden och landade två av dem på månen - en unik prestation som vida överträffar alla sovjetiska prestationer.
F: Hur förändrades relationerna mellan Sovjetunionen och USA efter Apollo 11-uppdraget?
S: Efter Apollo 11-uppdraget inleddes en period av avspänning där båda länderna kom överens om att samarbeta om Apollo-Soyuz-testprojektet (ASTP). Detta ledde så småningom till gemensam utveckling av en internationell dockningsstandard APAS-75 samt Shuttle-Mir-programmet och programmen för den internationella rymdstationen mellan USA och Ryska federationen.
