Apollo 11 var den första flygningen som skickade människor till månen. Det gjordes av NASA, den amerikanska rymdorganisationen. Den flög upp i rymden den 16 juli 1969 med tre astronauter ombord: Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Den 20 juli 1969 blev Armstrong och Aldrin de första människorna att landa på månen, medan Collins stannade i omloppsbana runt månen.

Flygningen var en del av rymdkapplöpningen. Den fullföljde den plan som John F. Kennedy fastställde 1961 om att "landa en människa på månen och återföra honom säkert till jorden" innan 1960-talet tog slut.

Farkoster, färdplan och besättning

Uppskjutningen skedde från Kennedy Space Center, Launch Complex 39A, med bärraketen Saturn V. Rymdfarkosten bestod av två huvuddelar: kommandomodulen Columbia (där Collins stannade) och månlandaren Eagle (som Armstrong och Aldrin använde för att landa). Missionens totala varaktighet var ungefär 8 dagar, 3 timmar, 18 minuter och 35 sekunder.

Månlandningen

Efter att ha gått in i omloppsbana runt månen separerades Eagle från kommandomodulen. Under landningen den 20 juli 1969 uppstod flera datorlarm och piloteringen försvårades av att den planerade landningsplatsen var full av stora stenar. Neil Armstrong tog då över manuell kontroll och styrde landaren till en säkrare plats. Eagle gjorde en säker nedstigning och landade på månens yta i området kallat Mare Tranquillitatis.

De första stegen och vad som gjordes på månen

När Armstrong steg ut ur månlandaren yttrade han den berömda meningen på engelska: "That's one small step for [a] man, one giant leap for mankind." På svenska brukar citatet återges som: "Det är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten."

Under sina cirka 2,5 timmar på månens yta genomför Armstrong och Aldrin flera aktiviteter, bland annat:

  • Samling av stenar och jordprover (totalt ungefär 21–22 kg material).
  • Installation av vetenskapliga instrument, bland annat seismometer och ett experiment för att mäta solvindens partiklar.
  • Fotografering och dokumentation av landningsplatsen samt insamling av data för senare analys.

Återfärden och efterspel

Efter att ha återförenats med Michael Collins i kommandomodulen lämnade Apollo 11 månen och återvände till jorden. Kommandomodulen återinträdde i atmosfären och gjorde en vattenlandning i Stilla havet den 24 juli 1969. Besättningen hämtades upp av hangarfartyget USS Hornet och sattes därefter i karantän i en mobil karantänmodul i 21 dagar för att minska teoretisk risk för månbakterier.

Betydelse och arv

Apollo 11 uppfyllde det mål som satts av president Kennedy och markerade en milstolpe i mänsklighetens utforskning av rymden. Händelsen följdes av hundratals miljoner tv-tittare världen över och blev symbol för teknisk skicklighet, politisk vilja och vetenskaplig nyfikenhet. Missionen gav också värdefulla vetenskapliga data och prover som fortsatt studeras i decennier efter landningen.

Trots att Apollo-programmet senare fortsatte med fler bemannade månlandningar, förblir Apollo 11 särskilt ikonisk som den första gång människor satte sin fot på en annan himlakropp.