Altruism | En verkligt altruistisk handling är något som görs helt och hållet till förmån för en annan person

Evolutionspsykologi

När man studerar djurens beteende ser man altruism hos sociala djur när en individ frivilligt offrar sig själv för gruppens överlevnad. Det finns flera teorier om hur detta beteende har uppstått under evolutionen genom naturligt urval.

• Släktval är en teori om att djur och människor är mer altruistiska mot medlemmar av sin egen art än mot arter som är mer avlägset besläktade. Detta har bekräftats i många studier. Se även: Eusocialitet: Teorier om social evolution.
• Intresse. Det är troligt att människor drabbas om deras familj, vänner eller allierade drabbas. Att hjälpa sin egen familj och sina vänner kan därför i slutändan gynna en själv. Detta handlar om samarbete. Extrem självuppoffring för gruppen kan ske om något hotar att döda hela gruppen.
• Ömsesidig altruism. En person är mer benägen att hjälpa en annan person om det finns en chans att den andra personen kommer att hjälpa honom eller henne i gengäld, antingen omedelbart eller så småningom. Detta handlar om ömsesidighet. Många människor samarbetar om och endast om andra samarbetar i gengäld. Rykte kan bli viktigt i detta sammanhang. En person med ett gott rykte om ömsesidighet har större chans att få hjälp även från personer som han eller hon inte har haft någon direkt kontakt med tidigare.
• Principen om handikapp. Altruistiska handlingar används ofta för att visa andra vilka färdigheter man har och vilka resurser man har tillgång till. Detta kan signalera till andra att altruisten kan vara värdefull som sexualpartner. Kvinnor anser att altruistiska män är attraktiva partners. Hos djur har forskning visat att goda jägare har större framgång i att hitta partners att reproducera sig med. Hos människor ger människor som vet att deras handlingar kommer att synas ibland till och med slösaktigt pengar som de vet att mottagaren inte behöver, eftersom det gynnar deras rykte.

Dessa teorier försöker förklara hur evolutionen har format psykologiska mekanismer, såsom känslor, som uppmuntrar altruistiskt beteende.

 
I djurriket visar arbetarbina altruism när de attackerar andra djur som hotar kupan. Biet sticker och injicerar gift. När biet gör detta kommer det att dö, men det gör det frivilligt för att försvara kupan.  

Inom religion

De flesta, om inte alla, av världens religioner förespråkar osjälviskhet som ett mycket viktigt moraliskt värde. Det är en del av de centrala filosofierna i buddhismen, kristendomen, hinduismen, islam, jainismen, judendomen och sikhismen, liksom i många andra religioner.

Buddhismen lär ut kärlek och medkänsla för alla former av liv (ahimsa). Kärlek är önskan att alla varelser ska vara lyckliga och medkänsla är önskan att alla varelser ska vara fria från lidande. Den betraktar alla levande varelser som lika. Till skillnad från de flesta andra religioner tror buddhisterna att konsekvenserna av våra handlingar inte kommer från bestraffningar baserade på moraliska bedömningar, utan från lagen om karma (kamma). Karma är den naturliga lagen om orsak och verkan. Enligt denna lag upplever vi effekterna av det vi orsakar: om du orsakar lidande kommer du som en naturlig konsekvens att uppleva lidande; om du orsakar lycka kommer du som en naturlig konsekvens att uppleva lycka. De flesta typer av karmas, med goda eller dåliga resultat, kommer att hålla en kvar i samsāras hjul; andra kommer att befria en till nirvāna.

Inom sufismen definieras īthār (osjälviskhet) som att föredra andra framför sig själv. För sufier innebär detta att man ägnar sig åt andra och helt och hållet glömmer bort omsorgen om sig själv. Det lär ut att offra sig för det större bästa. Islam anser att de som praktiserar īthār håller sig till den högsta graden av dygd. I īthār riktas uppmärksamheten mot allt som existerar utom jaget.

 
Buddhistiska munkar samlar in allmosor.  

Relaterade sidor

• Välgörenhet (praxis)
• Empati
• Fitness för alla
• Filantropi
• Misantropi
• Teodicé om privilegiering
• Tolerans
• Själviskhet