Kejsarpingvin (Aptenodytes forsteri) – fakta om världens största pingvin
Kejsarpingvin (Aptenodytes forsteri) — fakta om världens största pingvin: storlek, dykförmåga, liv i Antarktis, population och unika äggläggnings- och överlevnadsstrategier.
Kejsarpingvinen (Aptenodytes forsteri) är en pingvin som lever i Antarktis. Det är den längsta och tyngsta av dagens pingviner och den art som är bäst anpassad till att häcka på havsis under den antarktiska vintern. Kejsarpingviner bygger inga bon — ägget hålls i stället vilande på förbenade fötter och skyddas av ett hudveck, den så kallade ruggpungen, under hanens omsorg.
Utseende och storlek
Kejsarpingviner är svartvita med ljusa, gyllene eller orange färgtoner på sidorna av halsen och övre bröstet. De är mycket kraftiga fåglar med kompakt, strömlinjeformat kroppsskick anpassat för snabb simning och djupa dyk. En vuxen kejsarpingvin blir normalt omkring 1,1 m till 1,3 m lång och kan väga från ungefär 20 kg upp till omkring 40–45 kg, där hanarna ofta är tyngre än honorna. De stela vingarna (fenorna) är anpassade för framdrivning under vatten och är ungefär 76 cm långa räknat tvärs över kroppen.
Utbredning och habitat
Kejsarpingviner finns utmed den omkringliggande havsisen runt Antarktis. De häckar i stora koloniområden på stabil havsis, ofta långt från öppet vatten, och genomför långa vandringar mellan häckningsplatserna och fiskerikare områden till havs.
Föda och jakt
Deras diet består framför allt av fisk, bläckfisk och krill. Kejsarpingviner är mycket skickliga dykare och kan dyka djupare än någon annan fågel — dyk på mer än 500 meters djup och med längd upp till omkring 20 minuter har registrerats — vilket gör att de kan nå byten som andra predatorer inte når.
Fortplantning och ungar
Fortplantningssäsongen börjar under den mörka och kalla antarktiska vintern. Honan lägger vanligtvis ett enda ägg som omedelbart överlämnas till hanen. Hanen inkuberar ägget på sina fötter under ruggpungen i cirka 60–65 dagar utan att lämna kolonin, medan honan går tillbaka till havet för att födosöka. När ägget kläckts matar föräldrarna ungen med uppstött föda och bildar senare så kallade "crèches" — grupper av ungar som värmer varandra medan föräldrarna turas om att hämta mat.
Speciella egenskaper
- Isöverlevnad: Kejsarpingviner är extremt väl isolerade genom tjockt fettlager och flera fjäderlager som hjälper dem klara låga temperaturer och kraftig vind.
- Porpoising: När de simmar kan de hoppa upp ur vattnet i snabba sekvenser — en teknik som kallas porpoising — vilket minskar vattenmotståndet och hjälper dem att andas utan att tappa fart.
- Socialt beteende: Under häckningsperioden bildar de trånga grupper som hjälper individer att spara värme och skydd mot vinden.
Bestånd och hot
Det finns uppskattningsvis omkring 595 000 vuxna kejsarpingviner i Antarktis enligt moderna inventeringar. Artnas framtid påverkas starkt av klimatförändringar: minskad havsis och förändringar i bytenas tillgång (till exempel krill) utgör de största hoten. Andra hot är indirekta effekter från fiske, föroreningar och störningar från mänsklig verksamhet. Flera forskningsprojekt följer kejsarpingvinernas bestånd och beteende för att bättre förstå hur arten påverkas och för att förbättra bevarandeinsatser.
Kejsarpingvinen är ett ikoniskt exempel på en art som är nära knuten till ett speciellt habitat — havsisen — och visar tydligt hur känsliga polära system är för klimatförändringar.
Ägg
Livet
De äter främst kräftdjur, t.ex. krill, och fisk, men även bläckfiskar, t.ex. bläckfiskar, bläckfiskar och bläckfiskar.
Kejsare lever i det kallaste klimatet på jorden. Temperaturen kan sjunka så lågt som -140 grader Fahrenheit (-95,6 °C) på Antarktis is. De förökar sig i början av den antarktiska vintern (mars och april), på isen runt hela den antarktiska kontinenten. De lever i stora grupper, så kallade kolonier, som kan ha upp till 20 000 fåglar. De kryper nära varandra för att hålla sig varma. Kejsarpingviner lever i ungefär 20 år, även om vissa har varit kända för att leva i 40 år. De dyker efter sin mat och håller sig i små grupper.
Kroppens form hjälper dem att överleva. De har korta vingar som hjälper dem att simma och dyka upp till 274 meter för att fånga större fiskar. Det djupaste dyk som registrerats är 525 meter. De kan simma upp till 15 km/h (9 mph) under en kort tid, vilket gör att de kan undkomma sin huvudfiende, leopardsälen. De kan hålla sig varma eftersom de har ett tjockt lager späck. Lagret av duniga fjädrar fångar upp luft som håller kroppsvärmen inne och kall luft och vatten ute. De har också stora mängder kroppsolja som hjälper dem att hålla sig torra i vattnet.
De är mycket snabba i vattnet, men på land kan de bara gå mycket långsamt. På is kan de ligga på mage och glida fram med vingarna, som en släde.
Uppfödning
Kejsarpingvinerna tillbringar den mesta tiden i vattnet och kommer till stranden för att föröka sig. Det finns inget på isen att göra ett bo av, så efter att honan lagt sitt enda ägg på vintern lägger hanen ägget på sina fötter för att hålla det varmt fram till våren. Det kan ta mellan 65 och 75 dagar. Han har ett speciellt hudveck på magen som kan vikas över och täcka ägget för att hålla det varmt. Det är en svår handling att byta ägget från honan till hanen; om det ligger för länge på isen fryser det. Han äter inte under denna tid och kan förlora upp till halva sin vikt. För att hålla sig varma kryper alla hanpingviner ihop. De som befinner sig utanför gruppen kommer långsamt att flytta sig in i mitten. Gruppen är alltid i rörelse och kan förflytta sig så mycket som 200 meter på 24 timmar. Honan kommer tillbaka på våren när ägget kläcks, medan hanen åker tillbaka till havet för att äta, men kommer tillbaka för att hjälpa till att ta hand om ungen. Ungen lever på sina föräldrars fötter i cirka 50 dagar tills den blir tillräckligt stark för att överleva kylan.
Filmer
Den australiensiska filmen Happy Feet bygger på historien om en kejsarpingvin som inte kan sjunga och få en partner eftersom han lämnades för länge på isen när han fortfarande var ett ägg.
Dokumentärfilmen March of the Penguins handlar om kejsarpingviner som rör sig över isen för att lägga ägg.
Frågor och svar
F: Vad heter arten av pingvin?
S: Pingvinarten kallas kejsarpingvin (Aptenodytes forsteri).
F: Hur långa och tunga är kejsarpingviner?
Svar: Kejsarpingviner är cirka 1,1 meter långa och väger upp till 45 kg.
F: Vilken färg har kejsarpingviner?
Svar: Kejsarpingviner är svarta och vita, med gyllene sidor på halsen och bröstet.
F: Kan de dyka djupare än andra fåglar?
S: Ja, kejsarpingviner kan dyka djupare än någon annan fågel, inklusive andra pingviner.
F: Hur många vuxna kejsarpingviner lever i Antarktis?
S: Det finns ungefär 595 000 vuxna kejsarpingviner som lever i Antarktis.
F: Bygger de bon eller lägger de ägg på isen?
S: Nej, de bygger inga bon, utan lägger sina ägg på isen med hjälp av sina ben.
F: Finns det en speciell simteknik som kejsarpengarna använder?
S: Ja, precis som andra pingviner hoppar kejsare upp i luften när de simmar, vilket kallas porpoising.
Sök