La Scala
Teatro alla Scala, vanligtvis känt som La Scala, är förmodligen världens mest kända operahus. Det ligger i Milano, Italien, som är det land där operan startade i början av 1600-talet. Teatern öppnade den 3 augusti 1778. Först kallades den för Nuovo Regio Ducal Teatro alla Scala. Den första operan som spelades där var Salieris Europa riconosciuta.
Teatro alla Scala i Milano på natten.
Byggandet av teatern
Det hade tidigare funnits en teater där, Teatro Ducale, men den förstördes i en brand 1776. Den nya teatern byggdes där det tidigare funnits en kyrka som hette Santa Maria della Scala. Det är så teatern fick sitt namn.
Teatern hade mer än 3 000 platser fördelade på sex nivåer (sex våningar) med lådor, och ovanför dessa fanns två loggioner eller gallerier. Den har en mycket stor scen. Pengarna till byggnaden kom från försäljningen av "palchi" (lådor) till rika adelsmän och andra rika personer i Milano. I "platea" (huvudvåningen) fanns det inga sittplatser och publiken där stod upp för att titta på, precis som de gör i dag i Royal Albert Hall under Proms. Orkestern kunde ses mycket väl eftersom de inte befann sig i ett orkestergrav som de gör idag.
La Scala har alltid haft ett galleri ovanför lådorna där även mindre rika personer kan titta på. Detta finns fortfarande kvar i dag. Det kallas loggione. Vissa personer i loggion, som kallas Claque, är kända för att applådera vilt om de gillar en sångare, eller bua högt om de inte gillar en sångare. Under La Scalas historia har detta ofta berott på mutor eller utpressning.
La Scala var ursprungligen belyst med 84 oljelampor monterade på palcoscenico (taket) och ytterligare tusen i resten av teatern. Om det skulle börja brinna var flera rum fyllda med hundratals vattenhinkar. Senare ersattes oljelamporna av gaslampor. År 1883 installerades elektriska lampor.
Byggnaden renoverades 1907. Därefter hade den 2 800 platser, precis som den har i dag. År 1943, under andra världskriget, skadades La Scala svårt av bombningar. Den återuppbyggdes och återinvigdes den 11 maj 1946 med en lysande konsert under ledning av Arturo Toscanini, med ett sopransolo av Renata Tebaldi.
Verdi
Många berömda operor uruppfördes på La Scala, bland annat av Giuseppe Verdi. Under flera år tillät Verdi dock inte att hans musik spelades här eftersom han inte gillade hur orkestern hade spelat den. Kompositören dirigerade dock senare sitt Requiem där den 25 maj 1874, och 1886 meddelade han att La Scala skulle vara värd för premiären av hans opera Otello. Urpremiären av hans sista opera Falstaff gavs också på denna teater.
Idag
La Scalas säsong inleds traditionellt den 7 december, på Sankt Ambrosius dag, Milanos skyddshelgon. Alla föreställningar måste avslutas före midnatt; långa operor börjar vid behov tidigare på kvällen.
Det finns också ett museum på Scala (Museo Teatrale alla Scala) med en fantastisk samling av målningar, ritningar, statyer, kostymer och andra dokument om opera och Scalas historia.
Nyligen har La Scala renoverats ytterligare. En del människor var oroliga för att det skulle förstöra den historiska byggnaden, men operakompaniet var mycket nöjda när arbetet var klart. Det fanns en ny scen och mycket mer utrymme bakom scenen. De tunga röda mattorna togs bort och ljudet blev bättre. Sittplatserna har monitorer så att publiken kan följa orden på engelska eller italienska om det är på ett främmande språk (inte italienska). Det renoverade operahuset invigdes den 7 december 2004 med samma opera av Salieri som invigdes 1778. Dirigent var Riccardo Muti.
Teaterns insida som den ser ut i dag efter den senaste moderniseringen.
