Giuseppe Verdi — italiensk operakompositör och operans förnyare (1813–1901)

Den lilla byn där Verdi föddes ligger i Poflodens dalgång i norra Italien. Det var ett fattigt område. Hans far var en värdshusägare som hade en liten gård. Den unge pojken måste ha varit mycket begåvad. Han fick ett litet cembalo som han behöll hela sitt liv. När han var nio år gammal spelade han ofta orgel vid gudstjänsterna i byn när organisten var borta.

Några år senare komponerade han musik för amatörorkestern i Busseto. En man vid namn Antonio Barezzi kände många viktiga personer och han hjälpte Verdi mycket. Senare gifte sig Verdi med en av hans vänners dotter. Barezzi skickade honom till Milano så att han kunde studera, men Verdi hade inte fått någon ordentlig pianolektion och han fick ingen plats på musikkonservatoriet. Han fick några privatlektioner och lärde sig mycket om opera samt om litteratur och politik. År 1839 komponerade han en opera: Oberto, conte di San Bonifacio, som framfördes på La Scala, det världsberömda operahuset i Milano. Det är inte en av hans största operor, men den hjälpte honom att bli känd och han blev ombedd att skriva ytterligare tre operor för La Scala. När hans nästa opera producerades blev den ingen succé: publiken gillade den inte och de väste och buade. Vid den här tiden inträffade också en tragedi i hans privatliv: hans två barn och hans fru dog alla.

Verdi lyckades övervinna sin olycka när han 1842 satte upp operan Nabucco. Den blev en stor framgång och gjorde honom världsberömd. Han började arbeta mycket hårt och komponerade två operor per år. Han var inte bara tvungen att skriva musiken utan också organisera alla människor som skulle framföra den. Det var en enorm arbetsbörda. Hans opera Ernani (1844) var en av de bästa från den här perioden. År 1847 hade han ännu en stor framgång med Macbeth. Denna opera, som bygger på Shakespeares berömda pjäs, är fortfarande en av de mest älskade av alla operor. Han höll på att bli framgångsrik.

Under århundraden hade Italien varit en samling av flera länder, vart och ett med sin egen härskare. På 1850-talet rådde det stor politisk oro i landet. Verdi skrev ofta musik för stora körer i sina operor. Orden i dessa körer handlade ofta om att kämpa för frihet, och man trodde ofta att sångerna uppmuntrade folk till uppror. Sången Va pensiero från hans opera Nabucco handlade om de hebreiska slavarna som var fångna i Babylon. Folk sjöng den på gatorna med orden lämpligt förändrade. Verdi blev en stor nationalhjälte. Italien blev slutligen ett land 1861.

Giuseppina Strepponi var den sopran som sjöng rollen som Abigaille i Nabucco. Verdi blev förälskad i henne. Hon hade levt med en annan man och hade tre barn så hon kände att hon inte var tillräckligt bra för Verdi. De gifte sig till slut 1859. Hon var ett stort stöd för honom fram till sin död 1897 även om Verdi inte var en lätt make att leva med. Han flyttade tillbaka till Busseto med henne. Han fortsatte att resa mycket men lät inte sin hustru följa med utan lämnade henne kvar i Busseto där hon inte var lycklig eftersom många människor där inte gillade henne.

Tre andra berömda operor skrevs vid denna tid: Rigoletto 1851 och Il trovatore (Troubadoren) och La traviata, båda 1853. Dessa operor har många melodier som blev kända. De är fulla av spännande dramatik där karaktärerna mycket skickligt beskrivs av musiken. Musiken är inte så tydligt uppdelad i recitativ och aria som den hade varit under två århundraden. I stället utvecklas musiken hela tiden, ariorna löper direkt in i den följande musiken. Han hade en briljant känsla för dramatik, men han var ofta tvungen att kämpa hårt för att hindra producenterna från att göra ändringar i det han hade skrivit.

Verdi hade ofta problem med censuren (de tjänstemän som beslutar om operan ska få spelas). Hans opera Rigoletto var baserad på en berättelse som heter Le roi s'amuse av Victor Hugo. Mordförsök på en kung ansågs inte vara ett lämpligt ämne. Verdi var tvungen att byta ut kungen till en hertig i sin berättelse och göra några andra ändringar innan operan fick uppföras. Historien i hans opera Traviata, som bygger på en roman av Alexandre Dumas fils, ansågs också vara omoralisk. Vid den första föreställningen skrattade publiken åt att hjältinnan, som skulle vara döende av tuberkulos, som då kallades "svamp", var mycket fet. Operan blev dock snart enormt populär.

Verdi hade blivit mycket berömd vid det här laget och blev ombedd att komponera för Opéra i Paris. Han skulle skriva operor i fransk stil: operor i fem akter och en balett som byggde på en allvarlig historia. Ingen av de operor han skrev vid denna tid för Paris hör till hans bästa verk. Han var mer inspirerad när han skrev för de italienska teatrarna. Simon Boccanegra har en komplicerad handling, men karaktärerna beskrivs vackert av musiken. Un ballo in maschera (Den maskerade balen) handlade om mordet på Gustav III av Sverige. Återigen gillade inte censuren den och han var tvungen att ändra handlingen till att utspela sig i Boston, vilket snarare förstörde historien. Under 1860-talet var hans bästa verk La forza del destino (Ödets kraft), skriven för S:t Petersburg, Don Carlos skriven för Parisoperan och Aida för det nya operahuset i Kairo i Egypten. Aida anses vara ett av hans mest fulländade verk. Den första föreställningen var inte utan svårigheter: Verdi hade ett långt gräl med dirigenten Mariani som vägrade åka till Kairo för att dirigera den. Bråket förvärrades av tidningarna som anklagade Verdi för att ha tagit Marianis flickvän. Detta orsakade en stor skandal.

Verdi drog sig tillbaka på 1870-talet. Han var en rik man som ägde mycket mark. Han gav mycket pengar till välgörenhet, särskilt till en välgörenhetsorganisation för äldre musiker. Till och med under pensioneringen övertalades han av sina förläggare att skriva ytterligare två operor. Han blev fascinerad av Shakespeare och skrev Otello till ett libretto av Arrigo Boito. Detta var ett briljant libretto och det hjälpte honom att skriva ett stort mästerverk där varje liten detalj i historien beskrivs vackert av musiken. Hans allra sista opera, Falstaff (1893), är baserad på Shakespeares Merry Wives of Windsor. Verdi fortsatte att skriva några religiösa verk på sin ålderdom. Han dog av en stroke i Milano 1901.