Mao Zedong

Namn

Mao Zedong är den latinska alfabetiska versionen av Maos namn som de flesta använder. I den romanisering som var vanlig under hans livstid stavades det "Mao Tse-tung". "Mao" är hans efternamn - i Kina placeras familjenamn först. Mao kallas också ordförande Mao, eftersom han var ordförande för Kinas kommunistparti.

Ruler

På 1950-talet hade Mao Zedong många planer på hur Kina skulle kunna gå framåt inom tekniken mycket snabbt och komma ikapp länder som Storbritannien och USA. Mao var ansvarig för femårsplanen. Den andra femårsplanen innehöll det stora språnget framåt, som var en katastrof för det kinesiska folket. Dåliga jordbruksmetoder ledde till stora skördebortfall, och städerna tillverkade inte många av sina dagliga föremål som kläder och maskiner. Den hungersnöd som kom som en följd av detta dödade miljontals människor genom svält.

Ungefär samtidigt som Mao blev ledare i Kina blev Nikita Chrusjtjov ledare i Sovjetunionen. Innan dess var Josef Stalin ledare i Sovjetunionen, Mao gillade Stalin och respekterade hans sätt att leda, och Kina och Ryssland blev allierade med varandra. Chrusjtjov tyckte att Stalin var en kriminell diktator och ledde landet på ett helt annat sätt. Mao och Krusjtjov gillade inte varandra, så Sovjetunionen var inte längre allierad med Kina. Kina hade nu bara några få allierade som Albanien, Nordkorea, Demokratiska Kampuchea och Pakistan. Detta byte av vänner kallades den kinesisk-sovjetiska splittringen. "Sino" är ett annat sätt att säga "kines".

Under 1970-talet blev Mao mer vänligt inställd till USA. År 1972 besökte den amerikanske presidenten Richard Nixon Folkrepubliken Kina och träffade Mao. Mao dog 1976 och "kulturrevolutionen" avslutades samma år. Maos anhängare fängslades, och Deng Xiaoping, som följde Mao, ändrade Maos politik så att kineserna kunde få mer privat ägande.

Liu Shaoqi

Mao Zedong var rädd att Liu Shaoqi skulle störta honom och ta över KKP. Mao anklagade Liu Shaoqi för att vara kapitalist och satte honom i fängelse. Liu Shaoqi dog i fängelset av brutal behandling, hunger och fruktansvärda förhållanden.

Lin Biao

Efter att Liu hade avlägsnats från ledarskapet var försvarsminister Lin Biao den andra i partiet och hoppades kunna efterträda Mao. År 1971 dog Lin Biao och hans fru i en flygplanskrasch efter att de enligt uppgift försökt mörda Mao och ta makten.

Maos död

Mao hade varit vid dålig hälsa i flera år och hade minskat synligt i minst sex månader före sin död. Det finns obekräftade uppgifter om att han möjligen hade ALS eller Lou Gehrigs sjukdom. Maos sista offentliga framträdande var den 27 maj 1976, då han träffade Pakistans premiärminister Zulfikar Ali Bhutto under dennes endagsbesök i Peking.

Den 2 september 1976 vid 17.00-tiden drabbades Mao av en hjärtattack som var mycket allvarligare än de två tidigare och som påverkade en mycket större del av hans hjärta. Tre dagar senare, den 5 september, var Maos tillstånd fortfarande kritiskt. På eftermiddagen den 7 september försämrades Maos tillstånd fullständigt. Maos organ sviktade snabbt och han föll i koma strax före middagstid där han sattes på livsuppehållande maskiner. Han togs bort från livsuppehållande maskiner drygt 12 timmar senare, kvart i midnatt, och dödförklarades kl. 00.08 den 9 september 1976. Det var en lätt dag att minnas eftersom det var den nionde dagen i den nionde månaden i kalendern.

Hans kropp låg i staty i Folkets stora sal. Under gudstjänsten rådde en tre minuter lång tystnad. Hans kropp placerades senare i Mao Zedongs mausoleum, trots att han hade önskat att bli kremerad och var en av de första högt uppsatta tjänstemännen som undertecknade "Förslaget om att alla centrala ledare ska kremeras efter döden" i november 1956.

Legacy

Många kineser på fastlandet anser fortfarande att Mao Zedong var en stor ledare, men de visste också att han gjorde många okloka och dåliga saker. Enligt Deng Xiaoping hade Mao "sju delar rätt och tre delar fel" och hans "bidrag är primära och hans misstag sekundära". Anhängare berömmer honom för att han har förenat Kina och för att han har gjort slut på de tidigare decenniernas inbördeskrig. Han prisas också för att ha förbättrat kvinnornas ställning i Kina och för att ha förbättrat läskunnigheten och utbildningen. Vissa anser att Mao Zedong gjorde att Kina förlorade sin viktiga allierade, eller vän, Sovjetunionen i den kinesisk-sovjetiska splittringen. Det stora språnget framåt och kulturrevolutionen var två av de saker som Mao gjorde som många ogillade. Vissa historiker, människor som studerar historia, anser att tiotals miljoner människor dog på grund av Maos dåliga idéer och försummelser. En del människor ogillade Mao för att han inte stödde familjeplanering, vilket ledde till att för många barn föddes och att befolkningen växte för snabbt på för små platser. Ledarna i Kina efter Mao var tvungna att införa en ny regel som kallades ettbarnspolitiken.

Mao Zedong gjorde också flera förändringar i det kinesiska språket, till exempel bytte han från Wade Giles-systemet för romanisering till Pinyin. Av denna anledning kallas Nanking nu Nanjing på moderna kartor. Taiwan använder fortfarande Wade Giles, så dess huvudstad heter Taipei i stället för pinyin Taibei. Han förenklade också de kinesiska tecknen, i teorin skulle det göra dem lättare att läsa och skriva så att fler människor skulle bli läs- och skrivkunniga.