AlegsaOnline.com

Sjätte tillägget i USA:s konstitution: rätten till advokat och snabb rättegång

Sjätte tillägget i USA:s konstitution: dina rättigheter vid brottsanmälan — rätten till advokat, snabb offentlig rättegång och opartisk jury för en rättvis process.

Författare: Leandro Alegsa

28-09-2025

Det sjätte tillägget (tillägg VI) till Förenta staternas konstitution, som antogs den 15 december 1791, är en del av Förenta staternas Bill of Rights. Det ger många skydd och rättigheter till de personer som anklagas för brott. Bland bestämmelserna finns rätten till en advokat, rätten till en snabb offentlig rättegång och rätten till en opartisk jury. Den ger svaranden rätt att få veta vilka hans (eller hennes) anklagare är. Den ger också den tilltalade rätt att få veta vilka anklagelser och bevis som riktas mot honom eller henne.

Huvudsakliga rättigheter enligt sjätte tillägget

Rätten till en snabb rättegång — för att undvika att en misstänkt hålls obegränsat länge i rättsosäkerhet eller fängslad utan rättegång.
Rätten till en offentlig rättegång — rättegångar ska i regel vara öppna för allmänheten, vilket ökar insynen i rättsprocessen.
Rätten till en opartisk jury — rättegången ska hållas inför en jury i den delstat och krets där brottet påstås ha begåtts (lokalitet).
Rätten att få veta anklagelserna — den åtalade måste få klar information om vilken brottsmisstanke som riktas mot personen.
Rätten att konfrontera vittnen — den tilltalade har rätt att korsa förhöra vittnen som anklagar honom eller henne (Confrontation Clause).
Rätten att kalla och tvinga fram vittnen — den åtalade kan använda domstolen för att få vittnen att inställa sig och vittna till sin fördel (compulsory process).
Rätten till juridiskt biträde — varje åtalad har rätt till försvarare; om den åtalade inte har råd ska staten i många fall tilldela en offentlig försvarare.

Tolkning och rättspraxis

Genom åren har USA:s högsta domstol (Supreme Court) tolkat och utvecklat hur sjätte tillägget ska tillämpas i praktiken. Några viktiga rättsfall och principer:

Rätten till advokat: I Gideon v. Wainwright (1963) fastslog Högsta domstolen att staten måste tilldela en offentlig försvarare åt personer som inte har råd med advokat i allvarliga (vanligen brott som kan ge fängelse) brottmål. Standarden för om en advokat tillhandahålls har därefter utvecklats och omfattar ofta kritiska förberedande stadier i processen.
Effektiv hjälp från advokat: Ett annat viktigt krav är att advokaten ska ge ett effektivt försvar; i Strickland v. Washington (1984) fastställdes kriterier för när bristande försvar anses grund för att upphäva en fällande dom.
Confrontation Clause: Regeln om rätten att korsa förhöra vittnen har moderniserats genom fall som Crawford v. Washington (2004), där Högsta domstolen betonade att vissa "testimoniella" uttalanden inte får användas om den tilltalade inte haft möjlighet att konfrontera och korsa förhöra vittnet.
Snabb rättegång: I Barker v. Wingo (1972) utvecklades en balansprövning för att avgöra om rätten till en snabb rättegång har kränkts — domstolen väger bland annat fördröjningens längd, orsakerna till fördröjningen, om den åtalade protesterade och om fördröjningen skadat försvaret.
Juryförfarande: Rätten till jury i brottmål har också definierats: i Duncan v. Louisiana (1968) inkorporerades rätten till jury genom fjortonde tillägget så att den även gäller delstaterna. Högsta domstolen har dessutom fastställt praktiska gränser, t.ex. att rätten till jury normalt gäller för "serious" brott — ofta tolkade som brott som kan ge mer än sex månaders fängelse (Baldwin v. New York, 1970).

Praktiska tillämpningar och begränsningar

Inskränkningar och undantag: Vissa delar av rättegången kan stängas för allmänheten av särskilda skäl (t.ex. skydd av minderåriga eller rikets säkerhet), och rättigheten till juryn kan i vissa mindre förseelser vara begränsad.
Plea bargains: Majoriteten av brottsmål i USA avgörs genom erkännanden (plea bargains) och inte genom rättegång. Genom att samtycka till ett erkännande avstår den åtalade i praktiken ofta flera sjättetilläggsrättigheter, men avtalet måste ges frivilligt och med vetskap om rättigheterna.
Upplägg för offentlig försvarare: Tillgången till kvalificerade offentliga försvarare varierar mellan delstater och distrikt. Resursbrist kan leda till överbelastade offentliga försvararkontor, vilket i sin tur väcker frågor om försvarets effektivitet.
Processuella skyldigheter för åklagaren: Även om vissa bevisfrågor hör till annan lagstiftning, finns rättspraxis (t.ex. Brady v. Maryland) som förpliktar åklagare att lämna ut bevis som kan vara förmånligt för försvaret — detta hänger nära ihop med sjätte tilläggets krav på att informera den åtalade om de anklagelser och bevis som riktas mot denne.

Varför sjätte tillägget är viktigt

Sjätte tillägget skyddar grundläggande processuella rättigheter i straffrättssäkerheten: det ska försäkra att ingen blir dömd utan en rättvis prövning, möjlighet att försvara sig och insyn i rättssystemet. Dessa skydd är centrala för att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsprocessen och för att minimera risken för felaktiga domar.

Sammanfattningsvis innehåller sjätte tillägget flera grundläggande garantier för den som åtalas för brott. Tillägget har tolkats och anpassats genom århundradena i rättspraxis, och många av dess bestämmelser har inkorporerats så att de gäller både på federal och delstatlig nivå.

Text

I alla brottmål skall den anklagade ha rätt till en snabb och offentlig rättegång av en opartisk jury i den stat och det distrikt där brottet har begåtts, vilket distrikt skall ha fastställts i förväg genom lag, och att bli informerad om anklagelsens art och orsak, att konfronteras med vittnena mot honom, att få ett obligatoriskt förfarande för att få fram vittnen till hans fördel och att få hjälp av ett ombud för sitt försvar.

Rättigheter

Till rådgivare

"Den som företräder sig själv har en dåre till klient", Abraham Lincoln.

En av de viktigaste rättigheterna är rätten till juridisk rådgivning. Den är så viktig att en annan rättighet är kopplad till den. Alla som inte har råd att betala för juridisk hjälp kommer att få en advokat utsedd för sig på statens bekostnad. De federala, delstatliga och lokala rättssystemen har alla bestämmelser om att utse ett juridiskt ombud för indignerade svarande. Den utsedda advokaten bistår den tilltalade vid eventuella förhör av brottsbekämpande myndigheter. De bistår den tilltalade under rättegångsfasen, vid straffmätningen och vid det första överklagandet om det blir en fällande dom. Rättssystemen, inklusive USA:s rättssystem, är komplexa och inte lätta att förstå för den vanliga människan. Att ha en advokat är avgörande för att vägleda den tilltalade genom de rättsliga processerna. En advokat ger sin klient, den tilltalade, råd om hans eller hennes rättigheter och förklarar alla processer i brottmålsförfarandet. Advokaten skyddar den tilltalades konstitutionella rättigheter. En advokat kan också förhandla med åklagaren och domstolen vid förhandlingar om åtalsunderlåtelse.

Snabb rättegång

Rätten till en snabb rättegång har sitt ursprung i Clarendon-assessensen år 1166. Där står det att rånare, mördare och tjuvar måste få rättvisa "tillräckligt snabbt". De som skrev Bill of Rights ville inte att svarande skulle sitta fängslade under lång tid utan att få en rättegång. De ville inte att den anklagade skulle få sitt liv stört, särskilt inte när det femte och sjätte tillägget båda innehåller en oskuldspresumtion. Ju längre en rättegång fördröjs, desto mer sannolikt är det också att bevis kan gå förlorade och att vittnen glömmer eller inte kan hittas. Rätten till en snabb rättegång börjar inte gälla förrän en person har gripits eller formellt åtalats. Regeringen får utreda ett brott (inom ramen för eventuella tillämpliga preskriptionstider) så länge som de anser att det är nödvändigt. De har ingen skyldighet att väcka åtal inom en viss tidsperiod. Åklagarmyndigheten kan lägga ned eventuella pågående brottsanklagelser och inleda utredningen på nytt vid en senare tidpunkt utan att det sjätte tillägget åsidosätts. Om en svarande hävdar att hans eller hennes rätt till en snabb rättegång har kränkts kan domstolen titta på skälen till förseningen, eventuell skada eller skada för svaranden och hur långt åklagaren har gått i brottmålsförfarandet. Om en svarande inte hävdar rätten till en snabb rättegång tillräckligt tidigt kan han eller hon förlora sitt krav. Svaranden som orsakar onödiga förseningar förlorar också sin rätt till en snabb rättegångsanspråk. Om fördröjningen med att föra en anklagad inför rätta överstiger ett år efter gripandet, utlöser detta en presumtion om att rätten till en snabb rättegång enligt sjätte tillägget kan ha kränkts. Regeringen kan kontra om den har goda eller trovärdiga skäl för förseningen. Åklagarens begäran om ytterligare tid kan beviljas om den är trovärdig. Men om inga skäl erbjuds eller om domstolen anser att skälen inte är trovärdiga kan den avvisa åtalet, upphäva en fällande dom eller höra andra åtgärder som försvaret kan begära.

Offentlig rättegång

Denna rätt till en offentlig rättegång har sina rötter i engelsk common law. Den återspeglar den fientlighet och misstänksamhet som då rådde mot hemliga förfaranden som den spanska inkvisitionen, den franska Lettre de cachet eller Englands Star Chamber. De som utarbetade Bill of Rights trodde att offentliga rättegångar skulle bidra till att förhindra korruption bland domare och åklagare. Man trodde också att det skulle minska antalet vittnen som begick mened. USA:s högsta domstol har slagit fast att rätten till en offentlig rättegång gäller för federala, delstatliga och lokala myndigheter. Rätten är dock inte absolut. Även om allmänheten och pressen har ett intresse av öppna förfaranden enligt första tillägget, kan en anklagad under vissa omständigheter avstå från sin rätt till en offentlig rättegång. I fall där otillbörlig publicitet kan skada den anklagades sak kan allmänhetens tillgång till rättegången begränsas.

Opartisk jury

Rätten till en jury har alltid varit beroende av arten av det brott som den tilltalade anklagas för. Småbrott, dvs. brott som kan bestraffas med fängelse i högst sex månader, omfattas inte av kravet på jury. Inte ens när det gäller flera småbrott, där den totala fängelsetiden eventuellt överstiger sex månader, finns det någon rätt till en juryrättegång. I Förenta staterna ställs minderåriga, utom vid allvarliga brott (t.ex. mord), vanligtvis inför en ungdomsdomstol, vilket minskar det tillåtna straffet, men innebär att de förlorar rätten till en jury.

Ursprungligen ansåg Högsta domstolen att det sjätte tilläggets rätt till en rättegång med jury innebar en rätt till "en rättegång med jury enligt vad som förstås och tillämpas enligt common law". Detta innefattar alla väsentliga delar så som de erkändes i detta land och i England när konstitutionen antogs. Därför ansågs det att juryn måste bestå av tolv personer och att domarna måste vara enhälliga, vilket var brukligt i England.

När Högsta domstolen i enlighet med det fjortonde tillägget utvidgade rätten till en rättegång med jury till att även omfatta svarande i statliga domstolar, omprövade den några av normerna. Det har ansetts att tolv juryns antal kom att vara en "historisk tillfällighet" och att en jury på sex personer skulle räcka, men att mindre än så skulle beröva den tilltalade rätten till en rättegång med jury. Enligt det sjätte tillägget krävs enhällighet i en federal juryrättegång. Högsta domstolen har dock slagit fast att klausulen om rättssäkerhet i det fjortonde tillägget, som visserligen kräver att delstaterna ska tillhandahålla juryrättegångar för allvarliga brott, inte omfattar alla delar av en juryrättegång i den mening som avses i det sjätte tillägget. Staterna är således inte skyldiga att kräva enhällighet i juryn.

Konfrontera vittnen

Det sjätte tilläggets konfrontationsklausul ger svaranden rätt att möta sina anklagare. Den gör det möjligt för försvaret att bestrida vittnesmålen från åklagaren. Den ger också juryn möjlighet att avgöra om ett vittne är oärligt på något sätt. Detta gäller för uttalanden som görs i rätten och uttalanden utanför rätten. En domstol kan förhindra upprepade utfrågningar av vittnen om samma fråga eller trakassering av ett vittne. Men om en domare begränsar korsförhöret av ett vittne för hårt kan det leda till en kränkning av den tilltalades rätt enligt sjätte tillägget att konfrontera vittnen.

Att tillåta uttalanden utanför domstolen, ofta kallade hörsägen, kan också hindra en svarande från att konfrontera sina anklagare. Det finns några undantag. Om ett vittne till exempel är otillgängligt och vittnade mot den tilltalade i tidigare rättsliga förfaranden, och den tilltalade kunde korsförhöra vittnet, kan en utskrift av vittnesmålet användas som bevis.

Den obligatoriska klausulen gör det också möjligt för den anklagade att lägga fram vittnesmål som gynnar försvaret.

Frågor och svar

F: När skapades det sjätte tillägget?

S: Det sjätte tillägget skapades den 15 december 1791.

F: Vad är det sjätte tillägget?

S: Det sjätte tillägget är en del av USA:s Bill of Rights som ger många skydd och rättigheter till dem som anklagas för ett brott.

F: Vilken typ av skydd och rättigheter ger det sjätte tillägget?

S: Det sjätte tillägget ger rätt till advokat, rätt till en snabb offentlig rättegång, rätt till en opartisk jury, rätt att få veta vem som anklagar en och rätt att få veta vilka anklagelser och bevis som finns mot honom eller henne.

F: Vad är syftet med det sjätte tillägget?

S: Syftet med det sjätte tillägget är att skydda rättigheterna för dem som anklagas för brott.

F: Vilket skydd ger det sjätte tillägget en tilltalad när det gäller en rättegång?

S: Det sjätte tillägget ger den tilltalade rätt till en snabb offentlig rättegång och en opartisk jury.

F: Ger det sjätte tillägget den tilltalade rätt att få veta vem som anklagar honom eller henne?

S: Ja, det sjätte tillägget ger den tilltalade rätt att få veta vem som anklagar honom eller henne.

F: Vad ger det sjätte tillägget den tilltalade rätt att få veta om anklagelserna?

S: Det sjätte tillägget ger den tilltalade rätt att ta del av anklagelserna och bevisen mot honom eller henne.