Sparvar (Passer) – fakta om arter, hussparven och livsmiljö

Sparvar är småfåglar. De är mellan 11-18 centimeter långa. De kan väga mellan 13 och 42 gram. De är vanligtvis bruna och grå. De har korta svansar och små, starka näbbar. De flesta sparvar äter frön eller små insekter. Sparvar är sociala fåglar och de lever i flockar (grupper).

Hussparven (Passer domesticus) är en sparvart. Den lever över hela världen. Ursprungligen levde den bara i Europa och Asien. Människor reste dock till nya platser och då kom även hussparven till dessa platser. Den är nu den fågel som har den största spridningen. Det betyder att den lever på flest platser. Arten har cirka 50 underarter.

Distribution

Sparvar finns på alla jordens kontinenter. För länge sedan levde de bara i Europa, Asien och Afrika. Människor reste dock till Australien, Nordamerika och Sydamerika, och nu ses sparvar även där. Hussparven ses på alla kontinenter. I Australien finns det inga sparvar i västra Australien, eftersom de inte har kunnat resa över de öknar som skiljer den staten från de östra delstaterna. Regeringen anställer folk för att jaga och förstöra alla sparvar som kan komma dit.

Nordamerika

Hussparven introducerades i Amerika i slutet av 1800-talet. Den introducerades med avsikt. Den importerades av flera personer, bland annat Eugene Schieffelin, som var en rik New York-boende beundrare av Shakespeare. Han ville införa alla fåglar som nämns i Shakespeares verk i Amerika. Två av dessa arter blev stora framgångar: stare och hussparv. Han organiserade ett sällskap för import av utländska fåglar som registrerades i Albany.

Vissa ornitologer trodde att Estrildidfinkarna tillhörde samma familj som sparvarna. Nu tillhör de dock en annan familj, Estrildidae.

Det finns också en grupp som kallas "American sparrows", eller sparvar från Nya världen. Dessa hör också till en annan familj, Emberizidae (amber).

Häcksparven Prunella modularis är inte heller en riktig sparv (även kallad dunnock eller accentor). Den tillhör en annan familj, Prunellidae. Den kallas bara för sparv eftersom folk kallade alla små bruna fåglar för sparvar. Fågelskådare kallar sedan alla LBJ:s (little brown jobs) eftersom de vanligtvis är så svåra att skilja åt.

Beskrivning

Hussparven är en liten fågel. Den är mellan 14 och 18 centimeter lång. Den väger mellan 24-39,5 gram. Honorna är mindre än hanarna.

Hanar och honor av hussparvar har olika färger. Hanen är brun, grå och vit. Den har en svart strupe. Honan och unga hussparvar är bruna och mörkgula eller gräddiga. De har strimmor (ränder) på huvudet och vingarna.

Livsmiljö

Hussparven lever nära människor, ofta i närheten av hus i städer. Den bor också nära gårdar och bygger bo i en buske eller ett litet träd. Den kan få två eller tre kullar per år. Det innebär att den har två eller tre uppsättningar ägg och ungar varje år.

Boendeplatserna är varierande, men håligheter föredras. Boet byggs oftast i husens takfötter och andra sprickor. Hål i klippor och bankar, eller håligheter i träd, används också.^p52–57 Ibland gräver sparven ut sina egna bon i sandiga bankar eller ruttna grenar. Oftare använder den andra fåglars bon, t.ex. svalornas bon i bankar och klippor och gamla trädbohål. Den använder ofta övergivna bon. Ibland tar den över aktiva bon genom att driva bort eller döda de boende. Trädhålor används oftare i Nordamerika än i Europa. Detta gör att sparvarna konkurrerar med blåmesar och andra nordamerikanska hålnästare, vilket leder till att den inhemska fågelpopulationen minskar.

Bevarande

Antalet hussparvar i Storbritannien har minskat, kanske för att deras livsmiljö i häckar har minskat. De är nu "utrotningshotade" i Storbritannien. I andra länder är fågeln dock fortfarande mycket vanlig. Häckar är nödvändiga för fågeln eftersom rovdjur vanligtvis inte kan komma åt deras bon. De skulle inte kunna försvara sig mot t.ex. en trollslända om de stod öga mot öga.

Sparvar äter lite spannmål. Så Mao beslutade att sparvarna skulle utrotas i Kina. Resultatet blev en katastrofal hungersnöd, med en spannmålsavkastning som var en bråkdel av den tidigare. Tydligen visste ingen tillräckligt mycket om sparvar. De är stora rovdjur på gräshoppor. Med få sparvar frodades gräshopporna och åt upp mycket av vetet. Det är svårt att i ett envälde säga till ledare att de har fel.

• I Sichuanprovinsen minskade den insamlade spannmålen mellan 1958 och 1961, men antalet rapporter till centralregeringen fortsatte att öka.
• I Gansu minskade spannmålsavkastningen med 4 273 000 ton mellan 1957 och 1961. Skillnaden mellan den förväntade och den verkliga spannmålsmängden ledde till utbredd svält i Maos Kina.