En sparv är en medlem av släktet Passer. De är små, kompakt byggda passerarfåglar som tillhör familjen Passeridae och kallas ofta för sparvar från den gamla världen. Många arter föredrar att bygga sina bon nära hus och byggnader, vilket gör dem bland de lättast observerade fåglarna i kulturlandskapet.

Släktet omfattar cirka 30 arter världen över. Den mest kända arten är hussparven, Passer domesticus, som är väl anpassad till livet i städer och byar.

Utseende

Sparvar är små fåglar, vanligen 12–18 cm långa. De är kraftigt byggda med korta, styva stjärtar och kraftiga näbbar anpassade för att krossa fröskal. Fjäderdräkten är ofta brun- och gråspräcklig vilket ger god kamouflage. Hos många arter finns tydlig könsskillnad (sexualdimorfism): hanarna kan ha markerade mönster eller färgtoner runt huvud och bröst, medan honorna är mer dämpat färgade.

Arter och utbredning

Sparvarna i Passer-släktet förekommer främst i Eurasien och Afrika, med några arter som nått andra delar av världen via introduktion. Förutom hussparven förekommer exempelvis åker- och klippsparvar i olika miljöer. Vissa auktoriteter räknar även in närbesläktade släkten i en vidare grupp av ”sparvar”, till exempel Petronia (berg- och stenområden), Carpospiza (bleka klippfinken) och Montifringilla (snöfinkarna).

Beteende och föda

Sparvar lever främst av frön och spannmål men kompletterar kosten med insekter, särskilt under häckningssäsongen när ungarna behöver proteinrik föda. De ses ofta i flockar utanför häckningstid och rör sig livligt på marken när de söker föda. Sparvar är sociala och kan bilda stora kolonier vid bra matplatser.

Reproduktion och bon

Häckningssäsongen varierar med art och klimat men sker oftast under vår och sommar. Bon byggs i håligheter, mellan taken, i ladan eller i tät vegetation. I urbana miljöer hittar många arter skydd i sprickor i fasader, ventilationsöppningar eller i fågelholkar om sådana erbjuds. Honan lägger vanligen flera ägg per kull och båda föräldrarna deltar ofta i matningen av ungarna.

Relation till människor

Sparvar är välkända och mångas vardagsfåglar eftersom de trivs nära mänsklig bebyggelse. De har utnyttjat människans odlingsmarker genom att föda upp sina ungar på säd och spill. I vissa regioner kan de uppfattas som skadedjur i spannmålslager, men de flesta arter har liten ekonomisk betydelse utöver detta.

Hot och bevarande

Många sparvar är fortfarande vanliga, men vissa populationer, bland annat hussparven i delar av Europa, har visat minskande trender. Orsaker är förändringar i lantbruk, brist på naturliga boplatser, minskad tillgång på insekter för unga och användning av bekämpningsmedel. För att hjälpa sparvarna kan man sätta upp holkar, lämna kvar ogräs och fröstånd över vintern, odla blommor som lockar insekter och undvika pesticider i trädgården.

  • Tips för att hjälpa sparvar: sätt upp holkar eller lämna öppningar under takfoten, erbjud fröblandningar och rent vatten, och undvik kemiska bekämpningsmedel.
  • Observera: även vanliga fåglar kan behöva skydd för att bibehålla livskraftiga populationer i förändrade landskap.