Sparvar (Passer) – fakta om arter, hussparven och livsmiljö
Sparvar (Passer) – allt om arter, hussparven, livsmiljö, beteende och igenkänning. Tips, bilder och fakta för att förstå och skydda våra vanligaste småfåglar.
En sparv är en medlem av släktet Passer. De är små, kompakt byggda passerarfåglar som tillhör familjen Passeridae och kallas ofta för sparvar från den gamla världen. Många arter föredrar att bygga sina bon nära hus och byggnader, vilket gör dem bland de lättast observerade fåglarna i kulturlandskapet.
Släktet omfattar cirka 30 arter världen över. Den mest kända arten är hussparven, Passer domesticus, som är väl anpassad till livet i städer och byar.
Utseende
Sparvar är små fåglar, vanligen 12–18 cm långa. De är kraftigt byggda med korta, styva stjärtar och kraftiga näbbar anpassade för att krossa fröskal. Fjäderdräkten är ofta brun- och gråspräcklig vilket ger god kamouflage. Hos många arter finns tydlig könsskillnad (sexualdimorfism): hanarna kan ha markerade mönster eller färgtoner runt huvud och bröst, medan honorna är mer dämpat färgade.
Arter och utbredning
Sparvarna i Passer-släktet förekommer främst i Eurasien och Afrika, med några arter som nått andra delar av världen via introduktion. Förutom hussparven förekommer exempelvis åker- och klippsparvar i olika miljöer. Vissa auktoriteter räknar även in närbesläktade släkten i en vidare grupp av ”sparvar”, till exempel Petronia (berg- och stenområden), Carpospiza (bleka klippfinken) och Montifringilla (snöfinkarna).
Beteende och föda
Sparvar lever främst av frön och spannmål men kompletterar kosten med insekter, särskilt under häckningssäsongen när ungarna behöver proteinrik föda. De ses ofta i flockar utanför häckningstid och rör sig livligt på marken när de söker föda. Sparvar är sociala och kan bilda stora kolonier vid bra matplatser.
Reproduktion och bon
Häckningssäsongen varierar med art och klimat men sker oftast under vår och sommar. Bon byggs i håligheter, mellan taken, i ladan eller i tät vegetation. I urbana miljöer hittar många arter skydd i sprickor i fasader, ventilationsöppningar eller i fågelholkar om sådana erbjuds. Honan lägger vanligen flera ägg per kull och båda föräldrarna deltar ofta i matningen av ungarna.
Relation till människor
Sparvar är välkända och mångas vardagsfåglar eftersom de trivs nära mänsklig bebyggelse. De har utnyttjat människans odlingsmarker genom att föda upp sina ungar på säd och spill. I vissa regioner kan de uppfattas som skadedjur i spannmålslager, men de flesta arter har liten ekonomisk betydelse utöver detta.
Hot och bevarande
Många sparvar är fortfarande vanliga, men vissa populationer, bland annat hussparven i delar av Europa, har visat minskande trender. Orsaker är förändringar i lantbruk, brist på naturliga boplatser, minskad tillgång på insekter för unga och användning av bekämpningsmedel. För att hjälpa sparvarna kan man sätta upp holkar, lämna kvar ogräs och fröstånd över vintern, odla blommor som lockar insekter och undvika pesticider i trädgården.
- Tips för att hjälpa sparvar: sätt upp holkar eller lämna öppningar under takfoten, erbjud fröblandningar och rent vatten, och undvik kemiska bekämpningsmedel.
- Observera: även vanliga fåglar kan behöva skydd för att bibehålla livskraftiga populationer i förändrade landskap.
Beskrivning
Sparvar är småfåglar. De är mellan 11-18 centimeter långa. De kan väga mellan 13 och 42 gram. De är vanligtvis bruna och grå. De har korta svansar och små, starka näbbar. De flesta sparvar äter frön eller små insekter. Sparvar är sociala fåglar och de lever i flockar (grupper).
Hussparven
Hussparven (Passer domesticus) är en sparvart. Den lever över hela världen. Ursprungligen levde den bara i Europa och Asien. Människor reste dock till nya platser och då kom även hussparven till dessa platser. Den är nu den fågel som har den största spridningen. Det betyder att den lever på flest platser. Arten har cirka 50 underarter.
Distribution
Sparvar finns på alla jordens kontinenter. För länge sedan levde de bara i Europa, Asien och Afrika. Människor reste dock till Australien, Nordamerika och Sydamerika, och nu ses sparvar även där. Hussparven ses på alla kontinenter. I Australien finns det inga sparvar i västra Australien, eftersom de inte har kunnat resa över de öknar som skiljer den staten från de östra delstaterna. Regeringen anställer folk för att jaga och förstöra alla sparvar som kan komma dit.
Nordamerika
Hussparven introducerades i Amerika i slutet av 1800-talet. Den introducerades med avsikt. Den importerades av flera personer, bland annat Eugene Schieffelin, som var en rik New York-boende beundrare av Shakespeare. Han ville införa alla fåglar som nämns i Shakespeares verk i Amerika. Två av dessa arter blev stora framgångar: stare och hussparv. Han organiserade ett sällskap för import av utländska fåglar som registrerades i Albany.
En hane av hussparv
Andra så kallade sparvar
Vissa ornitologer trodde att Estrildidfinkarna tillhörde samma familj som sparvarna. Nu tillhör de dock en annan familj, Estrildidae.
Det finns också en grupp som kallas "American sparrows", eller sparvar från Nya världen. Dessa hör också till en annan familj, Emberizidae (amber).
Häcksparven Prunella modularis är inte heller en riktig sparv (även kallad dunnock eller accentor). Den tillhör en annan familj, Prunellidae. Den kallas bara för sparv eftersom folk kallade alla små bruna fåglar för sparvar. Fågelskådare kallar sedan alla LBJ:s (little brown jobs) eftersom de vanligtvis är så svåra att skilja åt.
Beskrivning
Hussparven är en liten fågel. Den är mellan 14 och 18 centimeter lång. Den väger mellan 24-39,5 gram. Honorna är mindre än hanarna.
Hanar och honor av hussparvar har olika färger. Hanen är brun, grå och vit. Den har en svart strupe. Honan och unga hussparvar är bruna och mörkgula eller gräddiga. De har strimmor (ränder) på huvudet och vingarna.
Livsmiljö
Hussparven lever nära människor, ofta i närheten av hus i städer. Den bor också nära gårdar och bygger bo i en buske eller ett litet träd. Den kan få två eller tre kullar per år. Det innebär att den har två eller tre uppsättningar ägg och ungar varje år.
Boendeplatserna är varierande, men håligheter föredras. Boet byggs oftast i husens takfötter och andra sprickor. Hål i klippor och bankar, eller håligheter i träd, används också.p52–57 Ibland gräver sparven ut sina egna bon i sandiga bankar eller ruttna grenar. Oftare använder den andra fåglars bon, t.ex. svalornas bon i bankar och klippor och gamla trädbohål. Den använder ofta övergivna bon. Ibland tar den över aktiva bon genom att driva bort eller döda de boende. Trädhålor används oftare i Nordamerika än i Europa. Detta gör att sparvarna konkurrerar med blåmesar och andra nordamerikanska hålnästare, vilket leder till att den inhemska fågelpopulationen minskar.
Bevarande
Antalet hussparvar i Storbritannien har minskat, kanske för att deras livsmiljö i häckar har minskat. De är nu "utrotningshotade" i Storbritannien. I andra länder är fågeln dock fortfarande mycket vanlig. Häckar är nödvändiga för fågeln eftersom rovdjur vanligtvis inte kan komma åt deras bon. De skulle inte kunna försvara sig mot t.ex. en trollslända om de stod öga mot öga.
Ägg av Passer domesticus domesticus
Sparvar i Maos Kina
Sparvar äter lite spannmål. Så Mao beslutade att sparvarna skulle utrotas i Kina. Resultatet blev en katastrofal hungersnöd, med en spannmålsavkastning som var en bråkdel av den tidigare. Tydligen visste ingen tillräckligt mycket om sparvar. De är stora rovdjur på gräshoppor. Med få sparvar frodades gräshopporna och åt upp mycket av vetet. Det är svårt att i ett envälde säga till ledare att de har fel.
- I Sichuanprovinsen minskade den insamlade spannmålen mellan 1958 och 1961, men antalet rapporter till centralregeringen fortsatte att öka.
- I Gansu minskade spannmålsavkastningen med 4 273 000 ton mellan 1957 och 1961. Skillnaden mellan den förväntade och den verkliga spannmålsmängden ledde till utbredd svält i Maos Kina.
Frågor och svar
F: Vad är en sparv?
S: En sparv är en medlem av släktet Passer, som är små passerinfåglar som tillhör familjen Passeridae.
F: Var bygger sparvar ofta sina bon?
S: Sparvar gör ofta sina bon nära hus eller byggnader, vilket gör dem till en av de lättaste fåglarna att se i naturen.
F: Hur många arter av sparvar finns det i världen?
S: Det finns ungefär 30 arter av sparvar runt om i världen.
F: Vilken är den mest kända arten av sparv?
S: Den mest kända sparvarten är hussparven, Passer domesticus.
F: Finns det några andra släkten som ibland anses tillhöra gruppen sparvar?
S: Ja, vissa auktoriteter placerar andra släkten i sparvgruppen, till exempel Petronia (klippsparv), Carpospiza (blek klippfink) och Montifringilla (snöfink).
Sök