Stam (växt): struktur, funktioner och typer

En stam är en av de två huvudsakliga strukturella axlarna i en kärlväxt. Den förbinder rötterna med bladen och blomställningarna och bär oftast blad vid särskilda punkter som kallas knutar. Avståndet mellan två knutar kallas internod. Vid knutarna finns vanligtvis blad, axillära knoppar, kottar eller frukter, och hos många arter även blommor.

Termen "skott" förväxlas ofta med "stam". Med "skott" avses i allmänhet ny, fräsch växttillväxt — alltså både stjälkar och de färska strukturernas blad eller blommor.

Stammens grundläggande struktur

Stammen byggs upp av olika vävnader med särskilda funktioner:

Yttre lager: Epidermis eller hos vedartade växter kork och bark som skyddar mot uttorkning och infektion.
Ledningsvävnad: Xylem (transporterar vatten och mineraler uppåt) och floem (transporterar socker och upplösta näringsämnen åt båda hållen).
Grundvävnad: Parenkym som kan lagra näringsämnen (näringsämnen) och vatten, samt ge stöd i kombination med förvedade celler.
Meristem: Delande celler i särskilda vävnader som ger upphov till ny tillväxt, till exempel apikalt meristem i spetsen och laterala meristem som vaskulärt kambium (meristem).

Stammens funktioner

Stammar har flera viktiga funktioner för växten:

Stöd: De håller upp blad, blommor och frukter så att bladen får ljus och blommor/frukter exponeras för pollinatörer eller spridningsmekanismer.
Transport: Ledningsvävnad försörjer växten med vatten och mineraler via xylem och med organiska ämnen via floem.
Lagring: Många stammar lagrar energi i form av stärkelse eller andra förrådssubstanser (näringsämnen), särskilt hos underjordiska stammar och succulenta växter.
Tillväxt och förnyelse: Stammar innehåller meristem som producerar ny levande vävnad. Genom apikalt meristem sker primärtillväxt (längdtillväxt) och genom lateralt kambium sker sekundärtillväxt (tjocklekstillväxt) hos vedartade växter.

Primär och sekundär tillväxt

Vid primärtillväxt förlängs stammens internoder och nya bladknoppar bildas. Hos många tvåhjärtbladiga växter bildar senare ett vaskulärt kambium sekundärt xylem (ved) och sekundärt floem, vilket ger upphov till vedartade stammar och årsringar. Hos många monokotyledoner (t.ex. gräs) saknas ett funktionellt vaskulärt kambium och de får därför normalt inte samma tjocklekstillväxt.

En stor del av den långlivade vävnaden i träd består av celler som inte längre lever. Bark och xylemkärl är exempel på detta. Växtceller har i andra sammanhang en normal livslängd på ett till tre år, men vedens förvedade celler kan bevaras och ge mekaniskt stöd under mycket längre tid.

Typer och specialiserade stammar

Stammar kan variera mycket beroende på växtens livsmiljö och funktion. Exempel på specialiserade stammar:

Underjordiska stammar — stoloner (ibland används dock termen stolon för ytliga löpare) och rhizomer (jordstammar) som sprider vegetativt; knölar/tuberoser (t.ex. potatis) och lök/corm som lagrar näring.
Klättrande och klamrande stammar — rankor och slingrande skott som gör att växten kan klättra på stöd.
Suckulenta stammar — tjocka, vattenlagrande stammar hos kaktusar och andra ökenväxter.
Modiferade bladliknande stammar — cladoder eller phylloclades där stammen blivit bladliknande och tar över fotosyntesen.
Försvarsstammar — taggar och törnen som i vissa fall är ombildade stammar (t.ex. hos vissa rosarter).
Födovärdesstammar — sockerhaltiga stjälkar som hos sockerör är en viktig råvara, eller skogsträdens ved som används som timmer och bränsle.

Ålder, årsringar och inner- vs. ytved

Hos lövträd och barrträd skapas årsringar i det sekundära xylemet. Den yttre delen av veden (ytved eller sapwood) transporterar fortfarande vatten, medan den inre delen (kärnved eller heartwood) ofta består av döda, förvedade celler som ger mekaniskt stöd.

Betydelse för människan

Trä- och timmerproduktion, bränsle, papperstillverkning och byggnadsmaterial.
Livsmedel: många underjordiska stammar är ätliga (t.ex. potatisens tuber), och sockerlagrade stammar som sockerör utvinns för sockerproduktion.
Trädgård och odling: stammens form och beskärning påverkar fruktsättning, form och hälsa hos odlade växter.

Skötsel och vanliga problem

Stammar kan påverkas av mekaniska skador, svampangrepp, insekter och sprickbildning vid väderstress. Rätt beskärning, undvikande av onödiga skador och handhavande av ympning och stöd hjälper växter att växa hälsosamt. Vid vedartade växter är det också viktigt att förstå skillnaden mellan ytliga och djupa skador eftersom innerbarkens funktion i floem är avgörande för näringstransport.

Sammanfattningsvis är stammen en mångsidig organell som ger mekaniskt stöd, möjliggör transport och lagring samt producerar ny vävnad — och kan anpassas i en mängd specialformer beroende på art och miljö.

Vit och grön sparris - stjälkarna är de ätliga delarna av denna grönsak.

Specialiserade termer för stammar

Stjälkar är ofta specialiserade för lagring, asexuell reproduktion, skydd eller fotosyntes, inklusive följande:

Lök - en kort vertikal underjordisk stam med köttiga förrådsblad, t.ex. lök, påsklilja, tulpan. Lökar fungerar ofta för att föröka sig genom att dela sig för att bilda nya lökar eller genom att producera små nya lökar, så kallade bulbiller. Lökar är en kombination av stam och blad och kan därför bättre betraktas som blad eftersom bladen utgör den största delen.
Träd - en vedartad stam som är längre än 5 meter med en huvudstam.
Torn - en reducerad stam med en vass spets och rundad form, t.ex. hagtorn.

Stamstruktur

Den viktigaste vävnaden i stammen är den vaskulära vävnaden. Den spelar en viktig roll för transpirationen av vatten och näringsämnen. Det finns många ihåliga rör, bland annat xylemkärlet och schlerenchymafibrerna. Floemet innehåller levande vävnad.

Tvärsnitt av linstammen, som visar var de underliggande vävnaderna är placerade. Ep = epidermis; C = cortex; BF = bastfibrer; P = floem; X = xylem; Pi = märg.

Ekonomisk betydelse

Det finns tusentals arter vars stammar har ekonomiska användningsområden. Stammar ger några viktiga basgrödor, t.ex. potatis och taro. Stammar från sockerrör är en viktig källa till socker. Ahornsocker framställs från stammar från lönnträd. Grönsaker från stammar är sparris, bambuskott, kaktuskuddar, kålrabbi och vattenkastanj. Kryddan kanel är bark från en trädstam.

Cellulosa från trädstammar är en livsmedelstillsats i bröd, riven parmesanost och andra bearbetade livsmedel. Gummi arabicum är en viktig livsmedelstillsats som utvinns ur stammarna av Acacia senegal-träd. Chicle, huvudingrediensen i tuggummi, framställs av stammar från chicle-trädet.

Läkemedel som framställs av stammar är kinin från barken av cinchona-träd, kamfer som destilleras från trä från ett träd i samma släkte som kanel, och det muskelavslappnande ämnet curare från barken av tropiska vinstockar.

Trä används på tusentals olika sätt, t.ex. i byggnader, möbler, båtar, flygplan, vagnar, bildelar, musikinstrument, sportutrustning, järnvägsankare, stolpar, staketstolpar, pålar, tandstickor, tändstickor, plywood, kistor, bältros, tunnor, leksaker, verktygshandtag, bildramar, faner, träkol och ved. Trämassa används i stor utsträckning för att tillverka papper, kartong, cellulosasvampar, cellofan och vissa viktiga plaster och textilier, t.ex. cellulosaacetat och rayon. Bambusstammar har också hundratals användningsområden, bl.a. papper, byggnader, möbler, båtar, musikinstrument, fiskestänger, vattenledningar, planteringsstänger och byggnadsställningar. Stammar från palmer och trädfötter används ofta som byggmaterial. Rörflenstammar är också viktiga byggnadsmaterial i vissa områden.

Tanniner som används för att garva läder fås från trädet av vissa träd, t.ex. quebracho. Kork framställs av barken från korkek. Gummi utvinns ur stammen av Hevea brasiliensis. Rotting, som används till möbler och korgar, tillverkas av stammarna från tropiska vinpalmer. Bastfibrer för textilier och rep framställs av bland annat lin, hampa, jute och rami. Det tidigaste pappret framställdes av papyrusstjälkar av de gamla egyptierna.

Bärnsten är fossilerad saft från trädstammar. Den används till smycken och kan innehålla gamla djur. Harts från barrträ används för att framställa terpentin och kolofonium. Trädbark används ofta som mulch och i odlingssubstrat för krukväxter.

Vissa prydnadsväxter odlas främst för sina vackra stammar, t.ex:

Vit bark av pappersbjörk
Vridna grenar av korkskruvpil och Harry Lauders promenadkäpp (Corylus avellana 'Contorta').
Röd, avskalad bark av pappersbark lönn

Frågor och svar

F: Vad är en stam i en kärlväxt?

S: En stam är en av två huvudsakliga strukturella axlar hos en kärlväxt.

F: Vilka funktioner har en stam i en växt?

S: Stammens funktioner i en växt är stöd för blad, blommor och frukter, transport av vätskor mellan rötterna och de övre delarna i xylemet och floemet, lagring av näringsämnen samt produktion av ny levande vävnad.

F: Vad är noder och internoder i en stam?

S: Noder är de delar av en stam som håller löv, blommor, kottar, axillära knoppar eller andra stjälkar medan internoder är de delar av stammen som ligger mellan noderna.

F: Vad är skillnaden mellan en stam och ett skott?

S: En stam är en av de två huvudsakliga strukturella axlarna i en kärlväxt medan ett skott i allmänhet hänvisar till ny färsk växttillväxt inklusive både stjälkar och andra strukturer som löv eller blommor.

F: Vad är stoloner och jordstammar i växter?

S: Vissa växter har underjordiska stjälkar som kallas stoloner eller jordstammar.

F: Vad är funktionen hos meristem i en stam?

S: Meristemets funktion i en stam är att det innehåller delande celler och producerar ny levande vävnad.

F: Vad är exempel på vävnad med längre livslängd i träd som består av?

S: Exempel på mer långlivad vävnad i träd är bark och xylemkärl som består av celler som inte längre är levande.