En stam är en av de två huvudsakliga strukturella axlarna i en kärlväxt. Den förbinder rötterna med bladen och blomställningarna och bär oftast blad vid särskilda punkter som kallas knutar. Avståndet mellan två knutar kallas internod. Vid knutarna finns vanligtvis blad, axillära knoppar, kottar eller frukter, och hos många arter även blommor.

Termen "skott" förväxlas ofta med "stam". Med "skott" avses i allmänhet ny, fräsch växttillväxt — alltså både stjälkar och de färska strukturernas blad eller blommor.

Stammens grundläggande struktur

Stammen byggs upp av olika vävnader med särskilda funktioner:

  • Yttre lager: Epidermis eller hos vedartade växter kork och bark som skyddar mot uttorkning och infektion.
  • Ledningsvävnad: Xylem (transporterar vatten och mineraler uppåt) och floem (transporterar socker och upplösta näringsämnen åt båda hållen).
  • Grundvävnad: Parenkym som kan lagra näringsämnen (näringsämnen) och vatten, samt ge stöd i kombination med förvedade celler.
  • Meristem: Delande celler i särskilda vävnader som ger upphov till ny tillväxt, till exempel apikalt meristem i spetsen och laterala meristem som vaskulärt kambium (meristem).

Stammens funktioner

Stammar har flera viktiga funktioner för växten:

  • Stöd: De håller upp blad, blommor och frukter så att bladen får ljus och blommor/frukter exponeras för pollinatörer eller spridningsmekanismer.
  • Transport: Ledningsvävnad försörjer växten med vatten och mineraler via xylem och med organiska ämnen via floem.
  • Lagring: Många stammar lagrar energi i form av stärkelse eller andra förrådssubstanser (näringsämnen), särskilt hos underjordiska stammar och succulenta växter.
  • Tillväxt och förnyelse: Stammar innehåller meristem som producerar ny levande vävnad. Genom apikalt meristem sker primärtillväxt (längdtillväxt) och genom lateralt kambium sker sekundärtillväxt (tjocklekstillväxt) hos vedartade växter.

Primär och sekundär tillväxt

Vid primärtillväxt förlängs stammens internoder och nya bladknoppar bildas. Hos många tvåhjärtbladiga växter bildar senare ett vaskulärt kambium sekundärt xylem (ved) och sekundärt floem, vilket ger upphov till vedartade stammar och årsringar. Hos många monokotyledoner (t.ex. gräs) saknas ett funktionellt vaskulärt kambium och de får därför normalt inte samma tjocklekstillväxt.

En stor del av den långlivade vävnaden i träd består av celler som inte längre lever. Bark och xylemkärl är exempel på detta. Växtceller har i andra sammanhang en normal livslängd på ett till tre år, men vedens förvedade celler kan bevaras och ge mekaniskt stöd under mycket längre tid.

Typer och specialiserade stammar

Stammar kan variera mycket beroende på växtens livsmiljö och funktion. Exempel på specialiserade stammar:

  • Underjordiska stammar — stoloner (ibland används dock termen stolon för ytliga löpare) och rhizomer (jordstammar) som sprider vegetativt; knölar/tuberoser (t.ex. potatis) och lök/corm som lagrar näring.
  • Klättrande och klamrande stammar — rankor och slingrande skott som gör att växten kan klättra på stöd.
  • Suckulenta stammar — tjocka, vattenlagrande stammar hos kaktusar och andra ökenväxter.
  • Modiferade bladliknande stammar — cladoder eller phylloclades där stammen blivit bladliknande och tar över fotosyntesen.
  • Försvarsstammar — taggar och törnen som i vissa fall är ombildade stammar (t.ex. hos vissa rosarter).
  • Födovärdesstammar — sockerhaltiga stjälkar som hos sockerör är en viktig råvara, eller skogsträdens ved som används som timmer och bränsle.

Ålder, årsringar och inner- vs. ytved

Hos lövträd och barrträd skapas årsringar i det sekundära xylemet. Den yttre delen av veden (ytved eller sapwood) transporterar fortfarande vatten, medan den inre delen (kärnved eller heartwood) ofta består av döda, förvedade celler som ger mekaniskt stöd.

Betydelse för människan

  • Trä- och timmerproduktion, bränsle, papperstillverkning och byggnadsmaterial.
  • Livsmedel: många underjordiska stammar är ätliga (t.ex. potatisens tuber), och sockerlagrade stammar som sockerör utvinns för sockerproduktion.
  • Trädgård och odling: stammens form och beskärning påverkar fruktsättning, form och hälsa hos odlade växter.

Skötsel och vanliga problem

Stammar kan påverkas av mekaniska skador, svampangrepp, insekter och sprickbildning vid väderstress. Rätt beskärning, undvikande av onödiga skador och handhavande av ympning och stöd hjälper växter att växa hälsosamt. Vid vedartade växter är det också viktigt att förstå skillnaden mellan ytliga och djupa skador eftersom innerbarkens funktion i floem är avgörande för näringstransport.

Sammanfattningsvis är stammen en mångsidig organell som ger mekaniskt stöd, möjliggör transport och lagring samt producerar ny vävnad — och kan anpassas i en mängd specialformer beroende på art och miljö.