Ändringsförslaget om adelstitlar i USA (Title of Nobility Amendment)

Läs om Title of Nobility Amendment — ett historiskt ändringsförslag om adelstitlar i USA, dess ratificeringsstatus och juridiska följder.

Amendmentet om adelstitlar är ett förslag till ändring av Förenta staternas konstitution. Förslaget antogs av den elfte kongressen den 1 maj 1810 och sändes till delstaternas lagstiftande församlingar för ratificering. Kortfattat skulle ändringen göra så att en amerikansk medborgare som accepterade en utländsk adelstitel eller någon liknande gåva eller ära från ett främmande land utan Kongressens samtycke förlorade sitt medborgarskap och dessutom blev oförmögen att inneha vissa offentliga ämbeten.

Innehåll och syfte

Syftet med förslaget var att förhindra att amerikanska medborgare, särskilt de i offentliga ämbeten, skulle bli påverkade eller binda sig till utländska monarkier eller adelsintressen. I konstitutionen fanns redan bestämmelser som förbjöd federala ämbetsmän och delstater att ta emot adelstitlar eller gåvor från främmande makter utan Kongressens medgivande; detta förslag skulle ha stärkt och breddat sådana begränsningar genom att omfatta alla medborgare och genom att införa förlust av medborgarskap och ämbotsbehörighet som sanktioner.

Historik och ratificeringsförsök

Efter att ändringsförslaget antagits av Kongressen 1810 skickades det till delstaterna för ratificering. Flera delstater ratificerade förslaget under åren efter 1810, men det nådde aldrig det antal ratifikationer som krävdes för att bli en del av konstitutionen vid den tidpunkten. Kongressen angav ingen tidsgräns för ratificeringen, vilket innebär att förslaget formellt sett fortfarande är "i omlopp" och kan ratificeras av ytterligare delstater även i dag.

Juridiska och praktiska aspekter

• Tidsfrågan: Eftersom Kongressen inte satt någon tidsgräns då förslaget antogs, gäller samma procedur som för andra äldre ändringsförslag utan deadline — de är tekniskt sett fortfarande öppna för ratificering av delstater.
• Samspelet med senare rättspraxis: Moderna rättsavgöranden om medborgarskap (till exempel rättsfall som utvecklat principer mot ofrivillig fråntagning av medborgarskap) skulle göra tillämpningen av en sådan bestämmelse komplicerad i dag. Ett nytt författningstillägg skulle dock, om det korrekt ratificerades, ha företräde framför senare domstolsavgöranden som bygger på bestämmelser i vanlig lag.
• Politiska hinder: Ändringar av grundlagen kräver bred politisk uppslutning. Ett förslag som innebär förlust av medborgarskap är i praktiken kontroversiellt och därför politiskt svårare att driva igenom i modern tid.

Nuvarande status och betydelse

Amendmentet om adelstitlar är historiskt intressant eftersom det visar tidiga amerikanska farhågor för yttre inflytande och lojalitetskonflikter. Det är också ett exempel på ett konstitutionellt ändringsförslag som lämnats öppet för ratificering utan tidsgräns — liknande ärenden i amerikansk historia har lett till diskussioner om hur länge ett förslag rimligen kan anses vara "levande".

Sammanfattningsvis har ändringsförslaget aldrig blivit en del av Förenta staternas konstitution, men det är fortfarande formellt öppet för ratificering eftersom ingen tidsgräns angavs när det antogs av Kongressen 1810. I praktiken är det dock osannolikt att förslaget kommer att få den politiska och juridiska acceptans som krävs i dag.

Frågor och svar

F: Vad är tillägget om adelstitlar?

F: När godkändes tillägget om adelstitlar av kongressen?

F: Varför blev inte tillägget om adelstitlar en giltig del av konstitutionen?

F: Har kongressen fastställt en tidsgräns för ratificeringen av tillägget om adelstitlar?

F: Hur många ytterligare delstater skulle behövas för att anta tillägget om adelstitlar?

F: När var de två tillfällen då tillägget om adelstitlar var nära att bli en giltig del av konstitutionen?

F: Varför har tillägget om adelstitlar inte ratificerats av tillräckligt många stater för att bli en del av konstitutionen?

Sök med bokstav