Kokainabstinens (kokainavvänjning) – orsaker, symtom och behandling

Läs om kokainabstinens: orsaker, vanliga symtom och effektiv behandling. Få klar info om kroppens reaktioner och praktiska råd för dig eller närstående.

Kokainabstinens inträffar när en person som använder mycket kokain slutar använda kokain. Det kan också hända när en person som använder mycket kokain börjar använda mindre kokain än tidigare.

Kokain (ett kraftfullt stimulerande medel) är en olaglig drog som oftast inte används i sjukvården. Drogens effekter gör att många personer känner sig mycket glada, pratsamma och energiska, samt ofta får minskad aptit (se även aptitförändring). När användningen minskar eller upphör kan kroppen och hjärnan reagera med ett tydligt abstinensmönster.

Orsaker och bakomliggande mekanismer

Kokain påverkar signalsubstanser i hjärnan, särskilt dopamin, som är kopplat till belöningssystemet. Vid upprepad användning anpassar hjärnan sig genom att reglera ner det naturliga dopaminsystemet. När drogen uteblir uppstår obalans som ger upphov till kraftiga psykologiska och fysiska symtom — det är det vi kallar kokainabstinens.

Vilka är i riskzonen?

• Personer med långvarig eller tung användning av kokain.
• De som kombinerar kokain med andra droger eller alkohol.
• Personer med samtidig psykisk sjukdom (till exempel depression eller ångest).
• Individer med svagt socialt stöd eller svårigheter att komma åt vård.

Vanliga symtom vid kokainabstinens

Abstinenssymtomen varierar i typ och svårighetsgrad. De kan vara både psykiska och fysiska:

• Psykiska symtom: nedstämdhet eller depression, kraftig trötthet, irritabilitet, ångest, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar (sömnlöshet eller kraftig sömnighet), starka sug/cravings efter kokain, i vissa fall suicidtankar.
• Fysiska symtom: ökad aptit, långsam kroppsrörelse eller "mental tröghet", hjärtklappning, huvudvärk, muskelsmärta eller värk, skakningar.
• Beteendeförändringar: minskat intresse för aktiviteter som tidigare varit roliga, social tillbakadragenhet, ökad impulsivitet.

Tidsförlopp

• Akut fas (0–72 timmar): ofta kallad "crash" — kraftig trötthet, nedstämdhet och starkt sug.
• Uppföljningsfas (dagar–veckor): depression, sömnproblem, irritabilitet och varierande cravings. Symtomen kan minska gradvis under flera veckor.
• Prolongerad abstinens (månader): vissa personer upplever kvarvarande trötthet, svängningar i humöret och återkommande cravings under flera månader, vilket ökar risken för återfall.

Diagnos

Diagnos baseras på

• sjukhistoria och rapporterad användning av kokain,
• typiska abstinenssymtom och deras tidsförlopp,
• uteslutande av andra orsaker (t.ex. psykisk sjukdom eller medicinska tillstånd),
• blod- eller urinprov kan användas för att bekräfta nylig drogexponering, men ger inte alltid hela bilden av abstinensstadiet.

Behandling

Det finns ingen läkemedelsbehandling som är universellt godkänd för att bota kokainabstinens, men flera åtgärder kan lindra symtom och minska risken för återfall:

• Medicinsk vård vid behov: vid svåra psykiska symtom (t.ex. uttalad depression eller självmordstankar) kan kortvarig inläggning och medicinsk övervakning vara nödvändig. Symtomlindrande läkemedel kan ges individuellt (t.ex. sömn- eller ångestlindrande åtgärder) under läkarledning.
• Psykologisk behandling: kognitiv beteendeterapi (KBT) och motivationshöjande samtal har god evidens för att minska återfall. Kontingensterapi (belöningsbaserade program) kan också vara effektivt.
• Rehabilitering och stödprogram: både öppenvårdsprogram och heldygnsbehandling (beroende av behov) samt stödgrupper och självhjälpsprogram kan vara viktiga komponenter.
• Behandling av samtidiga tillstånd: om personen har samtidig depression, ångest eller annan psykisk sjukdom bör dessa behandlas parallellt.
• Hälsosamma livsstilsåtgärder: regelbunden sömn, näringsrik mat, fysisk aktivitet och socialt stöd hjälper återhämtningen och minskar symtomen.

Praktiska råd vid abstinens

• Försök få regelbunden sömn och vila; tröttheten kan vara stark de första dagarna.
• Ät näringsrik mat och drick tillräckligt med vätska — aptit kan öka eller minska.
• Undvik alkohol och andra droger som kan förvärra abstinens och öka risken för skada.
• Sök stöd från familj, vänner eller stödgrupper — socialt stöd minskar risken för återfall.
• Planera för utlösande situationer (t.ex. platser eller personer kopplade till användning) och undvik dem i början.

Komplikationer

Om abstinens inte hanteras kan följande uppstå:

• allvarlig depression och självmordstankar,
• återfall och ökad risk för överdos vid återupptagen användning (särskilt om toleransen är nedsatt),
• försämrad fysisk hälsa om kardiovaskulära problem eller andra drogrelaterade skador finns sedan tidigare.

När söka akut hjälp

Sök omedelbart vård om någon som försöker sluta med kokain uppvisar:

• självmordstankar eller planer,
• svår ångest eller psykos (t.ex. hallucinationer, vanföreställningar),
• kraftiga bröstsmärtor, svår andnöd eller medvetslöshet — dessa kan tyda på allvarliga medicinska komplikationer.

Prognos och förebyggande

Många som får adekvat stöd och behandling klarar av att avstå från kokain och återfå bättre psykisk och fysisk hälsa. Risken för återfall finns, särskilt under de första månaderna. Förebyggande insatser innefattar tidig behandling av missbruk, psykosocialt stöd och insatser för underliggande psykisk ohälsa.

Sammanfattning

Kokainabstinens är en vanlig och ibland svår fas när användning minskar eller upphör. Symtomen är främst psykiska (depression, trötthet, cravings) men kan också vara fysiska. Behandling består i huvudsak av psykosociala insatser, stöd och vid behov medicinsk uppföljning. Vid allvarliga symtom är det viktigt att söka professionell vård.

Sök med bokstav