Kompromissen 1850 – lagarna om slaveri, territorier och folkstyre i USA
Kompromissen 1850: avgörande lagpaket om slaveri, territorier och folklig suveränitet — Kaliforniens fristatus, slutet på slavhandeln i D.C. och konsekvenser som ledde mot inbördeskrig.
Kompromissen från 1850 var en rad lagar som antogs 1850 och som behandlade den kontroversiella frågan om slaveriet i USA. Som ett resultat av det mexikansk-amerikanska kriget fick USA en stor mängd nya territorier. Lagarna gav Kalifornien tillträde som en fri stat och skapade de nya territorierna New Mexico och Utah. En tvist om gränsen mellan Texas och New Mexico avgjordes genom att Texas förlorade territoriet i New Mexico. Den satte stopp för slavhandeln i Washington D.C. och gjorde det lättare för slavägare i söder att återfå bortsprungna slavar. Kompromissen innebar att varje ny stat själv skulle bestämma om den skulle vara en slav- eller fri stat. Detta kallades folklig suveränitet, en term som myntades av Stephen A. Douglas 1854 och som senare användes i Kansas-Nebraska-lagen.
Bakgrund
Kompromissen var ett svar på den akuta politiska krisen efter mexikansk-amerikanska kriget (1846–1848) och fördraget i Guadalupe Hidalgo, som gav USA stora territoriala vinster i väst. Frågan om huruvida dessa nya områden skulle tillåta slaveri hotade att splittra unionen. Tidigare kompromisser, som Missouri-kompromissen från 1820, hade skjutit upp en avgörande lösning. 1850 försökte en grupp ledande politiker — främst Henry Clay, Daniel Webster och John C. Calhoun — hitta en uppgörelse som kunde dämpa spänningarna och bevara unionen. President Millard Fillmore undertecknade senare de antagna lagarna.
De fem huvuddelarna i kompromissen
- Kaliforniens inträde som fri stat: Kalifornien antogs som en fri stat, vilket ändrade maktbalansen i senaten.
- Organisering av New Mexico och Utah: De nya territorierna organiserades utan uttryckligt förbud eller tillåtelse för slaveri; frågan skulle i praktiken avgöras genom lokal bestämmanderätt (senare kallad folklig suveränitet).
- Texas gräns och kompensation: Gränstvisten mellan Texas och New Mexico löstes genom att Texas gav upp krav på territorium i utbyte mot federala medel som hjälpte staten att betala av sin skuld.
- Förbud mot slavhandel i Washington D.C.: Den öppna slavhandeln (d.v.s. köp och försäljning) förbjuds i huvudstaden, men slaveriet i sig förblir lagligt.
- Strängare flyktinglagar (Fugitive Slave Act): En ny och starkare lag antogs som gjorde det lättare för slavägare att återfå rymda slavar och strängare att straffa dem som hjälpte flyktingar.
Fugitive Slave Act (den stärka flyktinglagen)
Den mest omstridda delen var den nya Fugitive Slave Act från 1850. Den gav federala tjänstemän och särskilda kommissionärer rätt att återföra flyktingar utan juryprövning, införde höga böter eller fängelse för dem som gömde flyktingar och krävde att vanliga medborgare samarbetade i fångandet. Kommissionärerna fick dessutom högre arvode för att döma i favör av slavägaren än för att frige den anklagade, vilket uppfattades som partiskhet. Lagen mötte starkt motstånd i nordstaterna, ökade abolitionisternas aktivism och ledde till att många delstater antog så kallade "personal liberty laws" för att skydda flyktingar.
Konsekvenser och betydelse
Kompromissen från 1850 köpte tid genom att tillfälligt lindra de akuta motsättningarna, men den löste inte den grundläggande konflikten om slaveriets framtid i USA. Den ökade spänningen mellan norr och syd, framför allt på grund av Flyktingslagen, och bidrog till en polariserad politisk miljö. I praktiken förbereddes scenen för senare konflikter, som Kansas-Nebraska-lagen (1854) och de våldsamma striderna i Kansas, och slutligen det amerikanska inbördeskriget 1861–1865.
Historiker ser kompromissen som ett försök att bevara unionen genom politisk pragmatism, men också som en tillfällig och bräcklig lösning som inte hanterade de djupt rotade moraliska och ekonomiska motsättningarna kring slaveriet. För många abolitionister innebar kompromissen en moraliskt otillräcklig uppgörelse, medan många sydstater såg delar av den — särskilt den skärpta flyktinglagen — som nödvändiga garantier för deras rättigheter.
USA år 1850
Bakgrund
Missourikompromissen, som antogs 1820, var en överenskommelse mellan de slaveriförespråkande och slaveribekämpande grupperna i Förenta staternas kongress. Det gällde regleringen av slaveriet i de västra territorierna. Den lät Missouri ingå som en slavstat för att behaga sydstaterna. Den godkände Maine som en fri stat för att behaga nordstaterna. Den upprätthöll maktbalansen i Förenta staternas senat mellan de fria staterna och slavstaterna. Enligt planen skulle slaveriet också förbjudas i Louisianaterritoriet norr om parallellen 36 grader 30' norr (även känd som Missourikompromisslinjen), utom inom gränserna för den föreslagna delstaten Missouri. Det var en tillfällig åtgärd som minskade konflikten om slaveriet. Men det fanns fortsatt bitterhet mellan nord och syd. Södern ogillade att kongressen lade sig i slaveriet. Nordsidan var emot att behöva kompromissa om de moraliska frågorna om slaveriet. Båda sidor ville ha den politiska makt som krävdes för att deras fråga skulle vinna. I sin bok Negro President: Jefferson and the Slave Power skrev historikern Garry Wills att "Södern krävde inte slavrepresentation för att uppnå en nära paritet för tillfället, utan som ett sätt att uppnå majoritetskontroll i en omedelbart överskådlig framtid".
När Zachary Taylor blev president 1849, fick de nya territorier som USA fick efter det mexikansk-amerikanska kriget frågan om slaveriet att återigen bli kritisk. Kaliforniens guldrushen hade gjort att befolkningen där plötsligt hade ökat och kalifornierna ville nu bli delstat som en fri stat. Detta rubbade balansen med 15 fria stater och 15 slavstater som upprättats genom Missourikompromissen.
Debatt
Senator Henry Clay från Kentucky lade fram resolutioner den 29 januari 1850 och sade att de representerade den kompromissanda som skulle hålla unionen samman. Den tidigare vicepresidenten och senatorn från South Carolina John C. Calhoun såg annorlunda på saken. I en månad arbetade han på ett tal men var för sjuk för att hålla det. Senatorn från Virginia James A. Mason läste upp det på senatens golv den 4 mars. I ett tal den 7 mars talade senator Daniel Webster från Massachusetts för en kompromiss. Abolitionisterna i norr såg detta som ett svek och att ge efter för slaveriets intressen. William H. Seward, som då var senator från New York, talade därefter för abolitionisterna. Han hävdade att det fanns en "högre lag än konstitutionen" som förhindrade varje kompromiss med slaveriet.
Samtidigt debatterade representanthuset frågan. I början av april hade inga överenskommelser nåtts, så senator Henry S. Foote från Mississippi föreslog att en kommitté skulle tillsättas. Den kallades "Committee of Thirteen" och bestod av sju whigs och sex demokrater. Kommittén utarbetade ett lagförslag som huvudsakligen byggde på Clays kompromissresolutioner från januari. Clay själv var ordförande och presenterade lagförslaget den 8 maj.
Kompromissen
Varje sida fick vissa fördelar av kompromissen:
Norrland
- Fick Kalifornien att ansluta sig till unionen som en fri stat.
- Fick slavhandeln förbjuden i Washington D.C.
- Texas förlorade territoriet New Mexico.
Söderlandet
- Fick inga restriktioner för slaveriet i de nya territorierna.
- Slavhandeln avskaffades i Washington, men de som redan ägde slavar kunde behålla dem.
- Texas fick 10 miljoner dollar i kompensation från den federala regeringen för förlusten av NM-territoriet.
- Fick igenom lagen om flyende slavar från 1850.
Frågor och svar
F: Vad var 1850 års kompromiss?
S: Kompromissen från 1850 var en rad lagar som antogs 1850 och som behandlade den kontroversiella frågan om slaveri i USA.
F: Vad var orsaken till 1850 års kompromiss?
S: 1850 års kompromiss orsakades av det mexikansk-amerikanska kriget, som ledde till att Förenta staterna fick ett stort antal nya territorier.
Fråga: Vad gjorde 1850 års kompromiss i fråga om Kalifornien?
Svar: Genom 1850 års kompromiss fick Kalifornien rätt att bli en fri stat.
F: Vilka nya territorier skapades genom 1850 års kompromiss?
Svar: Genom 1850 års kompromiss skapades de nya territorierna New Mexico och Utah.
Fråga: Hur löstes tvisten mellan Texas och New Mexico genom 1850 års kompromiss?
S: Kompromissen från 1850 löste tvisten om gränsen mellan Texas och New Mexico genom att Texas förlorade territoriet i New Mexico.
Fråga: Vad gjorde 1850 års kompromiss om slavhandeln i Washington D.C.?
Svar: Kompromissen från 1850 satte stopp för slavhandeln i Washington D.C.
Fråga: Vad var resultatet av kompromissen om handel och handel i 1850 års kompromiss?
S: Kompromissen om handel och handel i 1850 års kompromiss gjorde slut på slavhandeln och ledde så småningom till Emancipationsproklamationen.
Sök