Karbonperioden (Karbon) – tidslinje, indelning och fakta
Upptäck Karbonperioden: tidslinje, indelning och fascinerande fakta om jordens utveckling för 359–299 miljoner år sedan. Lär dig Mississippian vs Pennsylvanian.
Karbon var den geologiska perioden efter devon och före perm. Den varade från cirka 359 till cirka 299 miljoner år sedan.
I USA delas karbonperioden in i Mississippian (nedre delen, 359-323,2 mya) och Pennsylvanian (övre delen, 323,2-299 mya). I Europa används termerna nedre, mellersta och övre.
Tidslinje och indelning
Karbon delas formellt in i flera geologiska stadier som visar utvecklingen under perioden. De vanliga internationella stadierna och ungefärliga åldrar (enligt modern kronologi) är:
- Tournaisian (cirka 359–346,7 mya) — början av karbon.
- Visean (cirka 346,7–330,9 mya).
- Serpukhovian (cirka 330,9–323,2 mya) — avslutar Mississippian-delen.
- Bashkirian (cirka 323,2–315,2 mya) — början på Pennsylvanian.
- Moscovian (cirka 315,2–307 mya).
- Kasimovian (cirka 307–303,7 mya).
- Gzhelian (cirka 303,7–298,9 mya) — avslutar karbon och går mot perm.
Miljö och klimat
Karbon präglades av stora klimatförändringar:
- Tidigt karbon var generellt varmt och fuktigt i många regioner, vilket gynnade vidsträckta våtmarker och sumpområden i tropikerna.
- Senare under perioden inträffade en större nedkylning med omfattande glaciationer på södra halvklotet (den senkarbona delen av den sena Paleozoiska istiden eller "Late Paleozoic Ice Age"). Dessa glaciationer påverkade havsnivåer och orsakade upprepade cykler av landhöjning och sänkning (cyclothemer), vilket kan ses i sekvenser av kol- och sedimentlager.
- Atmosfäriskt syreinnehåll uppskattas ha varit betydligt högre än idag, vilket bidrog till storvuxna insekter och spindeldjur.
Växter och landskap
Karbonperioden är känd för sina enorma sumpygander av växter som senare omvandlades till stora kollager:
- Stora trädliknande lygofytter som Lepidodendron och Sigillaria, ofta över 20 meter höga.
- Stora ormbunksväxter, fräkenlika Calamites och olika fröormbunkar (pteridospermer).
- Dessa våtmarker och träskskogar fanns framför allt i tropiska till varma tempererade zoner nära ekvatorn och är huvudorsaken till de rika kollagren (därav namnet "Carboniferous" — kolbildande).
Djurliv
Faunan under karbon var mångsidig både i havet och på land:
- Marint: rik fauna av brachiopoder, crinoider, bryozoer, ammonoider, samt olika fiskgrupper, inklusive broskfiskar (hajar och deras släktingar) och benfiskar.
- Landlevande: amphibier diversifierades kraftigt och var ofta toppredatorer i sötvattensmiljöer.
- De första egentliga reptilerna uppträder under karbon (t.ex. Hylonomus), vilket markerar en viktig evolutionär övergång till fullständigt landlevande äggläggande djur.
- Insekter och andra landlevande leddjur blev mycket stora — exempelvis jätteinsekten Meganeura med vingspann upp mot 70 cm och det sköldförsedda leddjuret Arthropleura som kunde nå flera meter.
Tektonik och bergbildning
Under karbon fortsatte kollisionsprocesser mellan kontinentblocken, vilket bidrog till uppbyggnaden av stora bergskedjor:
- Kollisionen mellan Laurussia (Nordamerika/Eurasien) och Gondwana ledde till variska/hercyniska orogena händelser i dagens Europa och till alla-ghaniska/herryniska formationer i Nordamerika.
- Dessa rörelser bidrog även till att forma den superkontinent som senare blev Pangea.
Ekonomisk betydelse och geologiska lämningar
- Kol: Karbon periodens våtmarker bildade de flesta av världens stora kolbälten — kol som sedan utnyttjats industriellt under de senaste två århundradena.
- Olja och gas: vissa karbonformationer fungerar som källbergarter eller reservoarer för petroleum.
- Fossil: karbon är väl representerat i fossilregister med både växt- och djurfossil som ger viktig information om övergången till landlevande ekosystem och utvecklingen av ryggradsdjur och insekter.
Snabba fakta
- Tidsperiod: cirka 359–299 miljoner år sedan.
- Indelning: ofta Mississippian (nedre) och Pennsylvanian (övre) i Nordamerika; i Europa används nedre, mellersta och övre karbon.
- Känd för: omfattande kolbildning, stora träskskogar, hög syrehalt, jätteinsekter och framväxten av de första reptilerna.
Karbonperioden är alltså en central period i jordens historia som formade både landets ekosystem och många av de resurser (särskilt kol) som varit viktiga för människans industriella utveckling.
Utveckling av ryggradsdjur
De tidiga tetrapoderna delades först upp i två stora grupper: amfibierna, som lade sina ägg i vatten, och amnioterna, som lade sina klidoida ägg på land. Amnioterna gav upphov till två grupper som båda blev dominerande vid olika tidpunkter. De var synapsiderna, som så småningom gav upphov till däggdjuren, och sauropsiderna, som gav upphov till dinosaurierna och andra reptiler. Dessa betydelsefulla händelser ägde rum under den nedre delen av karbon, Mississippian.
Kol
Karbon är uppkallat efter kolmattorna, resterna av torv som bildats av täta tropiska våtmarksskogar. Nya typer av kärlväxter med tjock bark växte i skogarna. En stor del av kolet kom från denna bark. Denna biota förekom i den övre delen av perioden, pennsylvanien, för 315-300 miljoner år sedan.
Skogarna låg vid ekvatorn, och våtmarkerna, som alltid är låglänta, sträckte sig över superkontinenten Laurussia. Den omfattade det som nu är Nordamerika i väster, genom det som nu är Europa till Kina i öster. Flodslätten som var våtmarkens hjärta sträckte sig 5 000 km från östra Kanada till Ukraina och var 700 km bred. p6
Det finns ingen exakt motsvarighet till denna typ av klimat och geografi i dag, men torvskogarna i Indonesien och Malaysia, Amazonasbäckenet, Mississippiflodens system och Okefenokee-träsket ger en uppfattning om detta. Träsken dominerades av jättelika klubbmossor, däribland Lepidodendron. De var de tidigaste träden, som senare ersattes av barrträd och blommande växter. Ibland sveptes andra växter från vallen ner av floden, t.ex. hästsvansar, ormbunkar och trädliknande pteridospermer.
Våtmarksskogarna upphörde när landnivån höjdes av Gondwana-kontinentens tryck mot Laurussia. Detta ledde till att kontaktzonen höjdes. Slutet på kolmattorna markerar slutet på karbonperioden. Kina låg för långt bort för att påverkas. Där fortsatte våtmarksskogarna i ytterligare 50 miljoner år, in i permperioden. p30
Frågor och svar
F: Vad är karbonperioden?
Svar: Karbon var en geologisk period som inträffade efter devon och före perm och varade från ca 359 till ca 299 miljoner år sedan.
F: Hur många perioder finns det i den paleozoiska eran?
S: Det finns fem perioder i den paleozoiska eran.
F: Vad heter de två delarna av karbon i USA?
S: De två delarna av karbon i USA är Mississippian (nedre delen, 359-323,2 mya) och Pennsylvanian (övre delen, 323,2-299 mya).
F: Hur är karbonperioden uppdelad i Europa?
S: I Europa delas karbonperioden in i nedre, mellersta och övre delen.
F: Vilken tidsperiod varade karbonperioden?
S: Karbon varade från ca 359 till ca 299 miljoner år sedan.
F: I vilken eon inträffade karbonperioden?
S: Karbonperioden inträffade under den phanerozoiska eonen.
F: Vilken är den geologiska period som kom före karbonperioden?
S: Devonperioden var den geologiska period som kom före karbonperioden.
Sök