Karboniferiska

Utveckling av ryggradsdjur

De tidiga tetrapoderna delades först upp i två stora grupper: amfibierna, som lade sina ägg i vatten, och amnioterna, som lade sina klidoida ägg på land. Amnioterna gav upphov till två grupper som båda blev dominerande vid olika tidpunkter. De var synapsiderna, som så småningom gav upphov till däggdjuren, och sauropsiderna, som gav upphov till dinosaurierna och andra reptiler. Dessa betydelsefulla händelser ägde rum under den nedre delen av karbon, Mississippian.

Kol

Karbon är uppkallat efter kolmattorna, resterna av torv som bildats av täta tropiska våtmarksskogar. Nya typer av kärlväxter med tjock bark växte i skogarna. En stor del av kolet kom från denna bark. Denna biota förekom i den övre delen av perioden, pennsylvanien, för 315-300 miljoner år sedan.

Skogarna låg vid ekvatorn, och våtmarkerna, som alltid är låglänta, sträckte sig över superkontinenten Laurussia. Den omfattade det som nu är Nordamerika i väster, genom det som nu är Europa till Kina i öster. Flodslätten som var våtmarkens hjärta sträckte sig 5 000 km från östra Kanada till Ukraina och var 700 km bred. ^p6

Det finns ingen exakt motsvarighet till denna typ av klimat och geografi i dag, men torvskogarna i Indonesien och Malaysia, Amazonasbäckenet, Mississippiflodens system och Okefenokee-träsket ger en uppfattning om detta. Träsken dominerades av jättelika klubbmossor, däribland Lepidodendron. De var de tidigaste träden, som senare ersattes av barrträd och blommande växter. Ibland sveptes andra växter från vallen ner av floden, t.ex. hästsvansar, ormbunkar och trädliknande pteridospermer.

Våtmarksskogarna upphörde när landnivån höjdes av Gondwana-kontinentens tryck mot Laurussia. Detta ledde till att kontaktzonen höjdes. Slutet på kolmattorna markerar slutet på karbonperioden. Kina låg för långt bort för att påverkas. Där fortsatte våtmarksskogarna i ytterligare 50 miljoner år, in i permperioden. ^p30