Karbon var den geologiska perioden efter devon och före perm. Den varade från cirka 359 till cirka 299 miljoner år sedan.

I USA delas karbonperioden in i Mississippian (nedre delen, 359-323,2 mya) och Pennsylvanian (övre delen, 323,2-299 mya). I Europa används termerna nedre, mellersta och övre.

 

Tidslinje och indelning

Karbon delas formellt in i flera geologiska stadier som visar utvecklingen under perioden. De vanliga internationella stadierna och ungefärliga åldrar (enligt modern kronologi) är:

  • Tournaisian (cirka 359–346,7 mya) — början av karbon.
  • Visean (cirka 346,7–330,9 mya).
  • Serpukhovian (cirka 330,9–323,2 mya) — avslutar Mississippian-delen.
  • Bashkirian (cirka 323,2–315,2 mya) — början på Pennsylvanian.
  • Moscovian (cirka 315,2–307 mya).
  • Kasimovian (cirka 307–303,7 mya).
  • Gzhelian (cirka 303,7–298,9 mya) — avslutar karbon och går mot perm.

Miljö och klimat

Karbon präglades av stora klimatförändringar:

  • Tidigt karbon var generellt varmt och fuktigt i många regioner, vilket gynnade vidsträckta våtmarker och sumpområden i tropikerna.
  • Senare under perioden inträffade en större nedkylning med omfattande glaciationer på södra halvklotet (den senkarbona delen av den sena Paleozoiska istiden eller "Late Paleozoic Ice Age"). Dessa glaciationer påverkade havsnivåer och orsakade upprepade cykler av landhöjning och sänkning (cyclothemer), vilket kan ses i sekvenser av kol- och sedimentlager.
  • Atmosfäriskt syreinnehåll uppskattas ha varit betydligt högre än idag, vilket bidrog till storvuxna insekter och spindeldjur.

Växter och landskap

Karbonperioden är känd för sina enorma sumpygander av växter som senare omvandlades till stora kollager:

  • Stora trädliknande lygofytter som Lepidodendron och Sigillaria, ofta över 20 meter höga.
  • Stora ormbunksväxter, fräkenlika Calamites och olika fröormbunkar (pteridospermer).
  • Dessa våtmarker och träskskogar fanns framför allt i tropiska till varma tempererade zoner nära ekvatorn och är huvudorsaken till de rika kollagren (därav namnet "Carboniferous" — kolbildande).

Djurliv

Faunan under karbon var mångsidig både i havet och på land:

  • Marint: rik fauna av brachiopoder, crinoider, bryozoer, ammonoider, samt olika fiskgrupper, inklusive broskfiskar (hajar och deras släktingar) och benfiskar.
  • Landlevande: amphibier diversifierades kraftigt och var ofta toppredatorer i sötvattensmiljöer.
  • De första egentliga reptilerna uppträder under karbon (t.ex. Hylonomus), vilket markerar en viktig evolutionär övergång till fullständigt landlevande äggläggande djur.
  • Insekter och andra landlevande leddjur blev mycket stora — exempelvis jätteinsekten Meganeura med vingspann upp mot 70 cm och det sköldförsedda leddjuret Arthropleura som kunde nå flera meter.

Tektonik och bergbildning

Under karbon fortsatte kollisionsprocesser mellan kontinentblocken, vilket bidrog till uppbyggnaden av stora bergskedjor:

  • Kollisionen mellan Laurussia (Nordamerika/Eurasien) och Gondwana ledde till variska/hercyniska orogena händelser i dagens Europa och till alla-ghaniska/herryniska formationer i Nordamerika.
  • Dessa rörelser bidrog även till att forma den superkontinent som senare blev Pangea.

Ekonomisk betydelse och geologiska lämningar

  • Kol: Karbon periodens våtmarker bildade de flesta av världens stora kolbälten — kol som sedan utnyttjats industriellt under de senaste två århundradena.
  • Olja och gas: vissa karbonformationer fungerar som källbergarter eller reservoarer för petroleum.
  • Fossil: karbon är väl representerat i fossilregister med både växt- och djurfossil som ger viktig information om övergången till landlevande ekosystem och utvecklingen av ryggradsdjur och insekter.

Snabba fakta

  • Tidsperiod: cirka 359–299 miljoner år sedan.
  • Indelning: ofta Mississippian (nedre) och Pennsylvanian (övre) i Nordamerika; i Europa används nedre, mellersta och övre karbon.
  • Känd för: omfattande kolbildning, stora träskskogar, hög syrehalt, jätteinsekter och framväxten av de första reptilerna.

Karbonperioden är alltså en central period i jordens historia som formade både landets ekosystem och många av de resurser (särskilt kol) som varit viktiga för människans industriella utveckling.