Penisens svällkroppar består av två corpora cavernosa och en tredje svällkropp, corpus spongiosum, som omsluter urinröret. De är uppbyggda av svampliknande vävnadsavsnitt med små hålrum som kan fyllas med blod. När blodflödet ökar vid sexuell upphetsning och blodet samtidigt får svårare att rinna tillbaka, blir penisen fastare och större, vilket leder till en erektion. Namnet syftar på att vävnaden har många små hålrum, alltså en ”grottliknande” struktur.
De två corpora cavernosa ligger sida vid sida på ovansidan av penisen och står för största delen av styvheten vid erektion. Corpus spongiosum ligger på undersidan och fortsätter fram till ollonet. Dess viktigaste uppgift är att hålla urinröret öppet så att det inte kläms ihop helt när penis blir hård. På så sätt kan urin passera i vanliga fall, och sädesvätska kan passera vid utlösning.
Svällkropparna omges av stark bindväv och innehåller glatt muskulatur, artärer och vener som tillsammans styr hur mycket blod som fyller vävnaden. Erektionen regleras av nervsystemet, blodkärlen och hormonella signaler. Därför kan den påverkas av flera olika faktorer, till exempel stress, oro, diabetes, högt blodtryck, kärlsjukdom, rökning och vissa läkemedel.
Problem i svällkropparna kan ge nedsatt erektionsförmåga, smärta eller en förändrad form på penisen. Vid besvär som återkommer, förvärras eller gör ont bör man söka vård för bedömning. Behandling kan ibland hjälpa mot både den bakomliggande orsaken och symtomen, och tidig utredning kan vara viktig för att bevara funktionen.
