Döden i Venedig (opera)

Historien om operan

Berättelsen är tänkt att utspela sig år 1911. Den börjar i München och flyttar sedan till Venedig. Operan är uppdelad i två akter.

Akt I

Aschenbach är en berömd tysk författare. Han börjar bli gammal och har svårt att komma på nya idéer till berättelser. När han promenerar i München stannar han framför en kyrkogård. Han ser en resenär som uppenbarligen kommer från ett annat land. Detta får honom att tänka att han borde resa någonstans för att få nya idéer till sina böcker.

Han tar en båt till Venedig. På båten tittar han på en grupp ungdomar. Deras ledare visar upp sig. Aschenbach inser att även om deras ledare ser ung ut är han i själva verket gammal. Han har klätt sig i kläder och använt smink för att få honom att se ung ut. Aschenbach tycker inte om honom.

I Venedig tar han en gondol, men båtsmannen tar honom inte dit han vill. Aschenbach protesterar först, men båtsmannen bryr sig inte.

Aschenbach anländer till hotellet. På hotellet tittar han på människorna som kommer ner för att äta middag. Plötsligt ser han Tadzio. Tadzio är en ung polsk pojke som är otroligt vacker. Aschenbach inser att det är dumt av honom att känna kärlek till pojken, men han kan inte få pojken ur sitt huvud.

Aschenbach tittar på Tadzio som leker på sandstranden. När han märker att pojken (liksom många polacker) hatar de ryska gästerna inser han att pojken inte är helt perfekt trots allt.

Aschenbach går på Venedigs gator. Överallt ber tiggare honom om pengar. Det kommer en hemsk lukt från vattnet i kanalerna. Aschenbach bestämmer sig för att lämna Venedig. Hotellchefen är mycket ledsen över att han går så tidigt. Tadzio går förbi Aschenbach. Aschenbach går till tågstationen, men hans bagage har satts på fel tåg, så han går tillbaka till hotellet. Han är irriterad, men han är också nöjd eftersom han kan träffa Tadzio igen.

Aschenbach sitter i sin stol på stranden och tittar på Tadzio och hans vänner när de leker. Det får honom att tänka på de grekiska gudarna. Pojkarna utövar olika sporter på stranden: löpning, längdhopp, diskus, spjut och brottning. Tadzio vinner lätt. Aschenbach vill gratulera honom, men när chansen kommer kan han inte tala.

Andra akten

Aschenbach inser att han älskar pojken. Han går till frisören för att raka sig. Barberaren berättar för honom att många människor i Venedig blir sjuka. Aschenbach vill veta om det är något allvarligt, men barberaren säger att det inte är något att oroa sig för.

Aschenbach ror på vattnet. Han känner lukten av desinfektionsmedel. Det finns anslag på gatorna som varnar folk för att vara försiktiga med sjukdomen. I en tysk tidning läser han att sjukdomen i Venedig är kolera. Det står att alla tyskar ska lämna staden och återvända hem. Aschenbach vill inte att den polska familjen ska lämna Venedig. Han vill inte att de ska få veta om koleran. Han följer med dem till ett café och till kyrkan, men han kan ändå inte finna modet att tala med dem. Efter middagen tittar gästerna på en grupp skådespelare. Aschenbach märker att Tadzio, liksom han själv, inte kan skratta åt deras skämt.

Många av hotellgästerna lämnar hotellet. En engelsk kontorist berättar för honom att många människor i staden har asiatisk kolera. Han säger till honom att han borde åka omedelbart innan de stoppar alla från att lämna staden.

Aschenbach bestämmer sig för att varna Tadzios mor om faran med sjukdomen, men han kan inte göra det. Han har en dröm om de grekiska gudarna. När han vaknar upp inser han att dessa vilda tankar om Tadzio har gripit honom. Han kan inte göra något åt det.

Aschenbach ser återigen Tadzio och hans vänner spela en lek på stranden, men de går snart därifrån. Aschenbach går till frisören. Han ber honom försöka göra honom vacker och ung. När han åker gondol inser han att han är precis som den gamle mannen han såg på båten. Han följer efter den polska familjen. Tadzio börjar gå separat från sin familj. Han väntar på Aschenbach och tittar rakt på honom, men Aschenbach vänder sig bort. Han är nöjd med att Tadzio inte låter sin mor märka vad som hänt. Aschenbach är ensam igen och köper några jordgubbar. De är inte färska. Han tänker på de grekiska gudarna igen och på förhållandet mellan en författare och det han skriver om.

Hotellchefen organiserar de sista gästernas avresa. Den polska familjen åker. Aschenbach tittar på Tadzio och en annan pojke som leker på stranden. Leken blir tuff och den andra pojken trycker ner Tadzios ansikte i sanden. Aschenbach försöker resa sig för att hjälpa honom, men han är för svag för att resa sig ur sin stol. Tadzio lämnas ensam på stranden. Han ger Aschenbach ett tecken för att han ska följa med honom, men Aschenbach sjunker tillbaka i sin stol och dör. Tadzio fortsätter att gå långt ut i havet.

Rollbesättningen och musiken

Pojken Tadzios roll är en dansande roll. Han och hans familj talar eller sjunger aldrig i operan.

Alla de olika karaktärer som Aschenbach möter: mannen vid kyrkogården, den gamle mannen som är klädd som en ung man, gondoljärerna, hotelldirektören, barberaren, skådespelarledaren och Dionysos' röst är egentligen en och samma karaktär. De sjungs av samma sångare, en basbariton. Förutom han och Aschenbach (en tenor) är den enda andra solosångaren i operan Apollons röst, som sjungs utanför scenen av en countertenor när pojkarna leker sport på stranden. Det finns flera olika körer: grupper av ungdomar, hotellpersonal, skådespelare, kyrkokör och turister.

Hela operans ljud är skrivet med Peter Pears röst i åtanke. Brittens musik är delvis tonal men använder också tolvtonsmusik och gamelanmusik från Fjärran Östern. När Aschenbach sjunger recitativ (berättar historien) ackompanjeras han bara av pianot. Britten använder medvetet ett begränsat antal musikaliska ljud. Detta ger operan en särskilt expressiv karaktär, särskilt i det vackra slutet.