Ändringen om rösträtt i District of Columbia

Avsnitt 1
När det gäller representation i kongressen, val av president och vicepresident och artikel V i denna konstitution skall det distrikt som utgör Förenta staternas regeringssäte behandlas som om det vore en stat.

Avsnitt
2Utövandet av de rättigheter och befogenheter som tilldelas enligt denna artikel ska utövas av folket i det distrikt som utgör regeringssätet och enligt vad som föreskrivs av kongressen.

Avsnitt 3Den tjugotredje artikeln i tillägget till Förenta staternas konstitution upphävs härmed.

Avsnitt 4Denna
artikel skall vara verkningslös om den inte har ratificerats som en ändring av konstitutionen av tre fjärdedelar av de lagstiftande församlingarna i de olika staterna inom sju år från den dag då den lades fram.

Representant Don Edwards från Kalifornien föreslog House Joint Resolution 554 i den 95:e kongressen. Förenta staternas representanthus antog den den 2 mars 1978 med 289-127 röster, med 18 röster emot. Senaten antog den den 22 augusti 1978 med 67-32 röster, med 1 röst emot. Därmed överlämnades District of Columbia Voting Rights Amendment till delstaternas lagstiftare för ratificering. Kongressen inkluderade i texten till den föreslagna ändringen ett krav på att tre fjärdedelar (38) av delstaterna måste ratificera den inom sju år efter det att den antagits av kongressen (dvs. den 22 augusti 1985) för att den föreslagna ändringen ska kunna bli en del av konstitutionen. Genom att tidsfristen för ratificering anges i texten till den föreslagna ändringen kunde tidsfristen inte förlängas, vilket hade gjorts i fråga om ändringen om lika rättigheter.

Ratificering i minst 38 av de 50 delstaterna senast den 22 augusti 1985 var nödvändig för att ändringen om rösträtt i District of Columbia skulle bli en del av konstitutionen. Under den sjuårsperiod som kongressen fastställde ratificerades det av endast 16 stater och antogs därför inte. Ändringen ratificerades av följande stater:

1. New Jersey den 11 september 1978
2. Michigan den 13 december 1978
3. Ohio den 21 december 1978
4. Minnesota den 19 mars 1979
5. Massachusetts den 19 mars 1979
6. Connecticut den 11 april 1979
7. Wisconsin den 1 november 1979
8. Maryland den 19 mars 1980
9. Hawaii den 17 april 1980
10. Oregon den 6 juli 1981
11. Maine den 16 februari 1983
12. West Virginia den 23 februari 1983
13. Rhode Island den 13 maj 1983
14. Iowa den 19 januari 1984
15. Louisiana den 24 juni 1984
16. Delaware den 28 juni 1984

Om det hade antagits skulle detta ändringsförslag ha gett Washington D.C. full representation i kongressens båda kamrar. Dessutom skulle detta ändringsförslag ha upphävt det tjugotredje tillägget. Enligt det tjugotredje tillägget får Washington D.C. inte ha fler elektorsröster "än den minst befolkade staten", och Washington D.C. får inte heller någon roll i representanthusets val av president (eller senatens val av vicepresident). Däremot skulle detta ändringsförslag ha gett Washington D.C. full delaktighet i valkollegiet. Slutligen skulle den föreslagna ändringen också ha gjort det möjligt för distriktets råd, kongressen eller folket i Washington D.C. (beroende på hur den föreslagna ändringen skulle ha tolkats) att besluta om de vill ratificera en föreslagen ändring av konstitutionen eller ansöka till kongressen om ett konvent för att föreslå ändringar av Förenta staternas konstitution, på samma sätt som en delstats lagstiftande församling kan göra i enlighet med förfarandet för ändring av konstitutionen. Ändringen skulle varken ha gjort Washington D.C. till en delstat eller påverkat kongressens befogenheter över staden.