60 U.S. 393 (1857) var ett viktigt beslut från USA:s högsta domstol. I mars 1857 beslutade domstolen att negrer som härstammar från slavar, vare sig de nu var fria eller slavar, inte var medborgare i USA. Eftersom de inte var medborgare kunde de inte stämma i en federal domstol. Dred Scott hade stämt i en federal domstol och hävdade att han var fri eftersom han hade bott i fritt territorium. Han förlorade sitt mål i en dom som av många har fördömts som Högsta domstolens sämsta beslut.
Dred Scott-fallet i USA:s högsta domstol, som förvägrade Scott hans frihet genom att bestämma att negerslavarnas ättlingar inte var amerikanska medborgare, var slutet på flera års rättsprocesser under åren 1846–1857 i lägre federala distriktsdomstolar och Missouri-domstolar. Dessa domstolar hade tillfälligt beviljat Dred Scott frihet under ungefär två år innan frågan slutligen avgjordes i Högsta domstolen.
Dr John Emerson var kirurg och tjänstgjorde i den amerikanska armén. År 1833 köpte han Dred Scott, en slav i Missouri. Samma år flyttade han till Illinois och tog Scott med sig. Emerson skickades vidare till ett fort i Wisconsinterritoriet, och Scott följde med honom. Medan Scott bodde i Wisconsin-territoriet (delar av nuvarande Minnesota) träffade han och gifte sig med Harriet Robinson. Hon var en slav som tillhörde en lokal fredsdomare, och efter giftermålet kom Emerson att också vara hennes ägare. Emerson återvände senare till Missouri och tog med sig sina slavar. År 1843 dog Emerson i Missouri och Scott och hans familj lämnades till Emersons änka, Eliza Sandford.
Rättsligt ärende och förlopp
Scotts anspråk grundade sig på principen att vistelse i ett område där slaveri var förbjudet gjorde en person fri. Fallet påbörjades i Missouri, och gick genom flera instanser under mer än ett decennium. I lägre domstolar växlade avgörandena: vissa domstolar noterade att vistelse i fritt territorium innebar frigivning, medan andra fann annorlunda beroende på formella ägarförhållanden och tidsförhållanden. Fallet fördes slutligen upp till Högsta domstolen.
Högsta domstolens beslut (1857)
I en majoritetsuttalelse, skriven av chefsdomaren Roger B. Taney, konstaterade domstolen bland annat två centrala punkter:
- Medborgarskap: Personer av afrikansk härkomst, både fria och tidigare slavar, ansågs enligt majoriteten inte omfattas av konstitutionens bestämmelser om medborgarskap och därmed inte ha rätt att väcka talan i federala domstolar.
- Territoriell lagstiftning: Domstolen förklarade att kongressen saknade befogenhet att förbjuda slaveri i de amerikanska territorierna, och att den så kallade Missouri-kompromissen (som förbjöd slaveri i vissa territorier) därmed var grundlagsstridig.
Majoritetsbeslutet stödde också äganderätten till slavar som skyddad egendom enligt femte tillägget, och menade att begränsning av slavägares "egendom" skulle utgöra ett brott mot detta skydd. Det fanns kraftiga dissidenter i form av bland andra domarna John McLean och Benjamin R. Curtis, som skrev invändande yttranden och hävdade att afroamerikaner kunde vara medborgare och att domstolens tolkning var felaktig.
Efterverkningar och betydelse
Beslutet väckte starka reaktioner i hela landet. Northern abolitionister och många politiker inom det nybildade Republikanska partiet såg domen som ett politiskt ingripande som gav slavägare ökad frihet att föra slaveri in i territorier och framtida stater. Domen förvärrade redan existerande spänningar mellan norra och södra delarna av landet och bidrog till den politiska polarisering som ledde fram till det amerikanska inbördeskriget (1861–1865).
Efter inbördeskriget upphävdes rättsverkningarna av det trettonde tillägget (som avskaffade slaveriet) och det fjortonde tillägget (som gav medborgarskap till alla personer födda eller naturaliserade i USA och garanterade lika skydd enligt lagen). Det fjortonde tillägget stred direkt mot Högsta domstolens resonemang i Dred Scott-domen och gjorde därmed rättens avgörande praktiskt taget ogiltigt.
Dred Scotts senare liv och arv
Efter Högsta domstolens beslut återvände Scott till Missouri. Han frigavs senare och levde en kort tid som fri man innan han avled 1858. Dred Scott-fallet lever kvar i historien som ett av de mest kontroversiella domsluten i USA:s historia, och det används ofta som exempel på hur rättsliga beslut kan påverka politik, samhälle och mänskliga rättigheter.
Sammantaget
- Fallet 60 U.S. 393 (1857) är en viktig milstolpe i USA:s rättshistoria, inte för att stärka rättigheter utan tvärtom för att visa hur domstolstolkningar kan förstärka förtryck.
- Domstolens uttalanden om medborgarskap och territoriell reglering bidrog till ökade nationella spänningar och förklarades senare effektivt obsoleta genom konstitutionella tillägg efter inbördeskriget.
- Dred Scott är idag en symbol för kampen mot slaveri och för jämlikhet, och fallet påminner om vikten av att rättssystemet skyddar alla människors grundläggande rättigheter.

