Anakonda (Eunectes murinus) – fakta om grön anakonda, världens tyngsta orm

Upptäck fakta om grön anakonda (Eunectes murinus) — världens tyngsta icke-giftiga orm: storlek, beteende, livsmiljö och myter. Läs mer här!

Anakonda eller grön anakonda (Eunectes murinus) är en av de största ormarna i världen. Detta är en icke giftig boa från Sydamerika. Den är den tjockaste, tyngsta och näst längsta kända levande ormen (efter nätpyton). Termen "anakonda" avser vanligtvis denna art.

Utseende och storlek

Grön anakonda kännetecknas av en kraftig, muskulös kropp med olivgrön grundfärg och mörka ovala fläckar längs sidorna. Honor blir betydligt större än hanar. Vuxna exemplar är vanligtvis 3–6 meter långa; vissa oförklarade rapporter talar om individer över 7–9 meter, men dessa är svåra att verifiera. Anakondans diameter och vikt är det som gör den speciell — den kan väga från några tiotals kilo upp till över 100 kg i extremfall, vilket gör den till världens tyngsta orm.

Utbredning och habitat

Arten förekommer i stora delar av norra och centrala Sydamerika, bland annat i Amazonas och i länder som Brasilien, Venezuela, Colombia, Peru och Bolivia. Anakondan lever främst i och nära vatten: i floder, sjöar, träskmark och sumpområden. Den är väl anpassad för ett halvvattenliv — kropp och ögon är utformade för att underlätta jakt och rörelse i vatten.

Levnadssätt och föda

Anakondan är en överraskningsjägare och ambush-rovdjur. Den ligger ofta delvis nedsänkt i vattnet och väntar på byte. Kosten är varierad och beroende av individens storlek: mindre anakondor tar fiskar, fåglar och mindre däggdjur, medan större individer kan döda och äta större däggdjur som capybara, vildsvin, kajmaner och ibland även hjortdjur. Den dödar genom att linda sig runt bytet och strypa det, innan den sväljer det helt.

Fortplantning

Anakondor är ovovivipara (föder levande ungar). Under parningssäsongen bildar honor ofta så kallade "parningsrullar" där flera hanar tävlar om en hona. Dräktighetstiden varierar, men honor föder vanligtvis ett antal levande ungar — från några tiotal upp till över hundra i undantagsfall — som vid födseln redan är fullt fungerande och självständiga.

Relation till människor och myter

Anakondan uppfattas ofta som farligare än den i verkligheten är. Den är icke giftig och undviker vanligen människor, men stora exemplar kan utgöra en potentiell fara om de känner sig hotade eller blir provocerade. Populärkultur och legender har bidragit till uppfattningar om anakondor som människofödare; dessa är överdrifter och mycket sällsynta. Anakondor jagas ibland för skinn, kött eller för att hållas i fångenskap, vilket kan påverka lokala populationer.

Hot och skydd

• Habitatförlust genom skogsavverkning och utdikning av våtmarker påverkar arten negativt.
• Jakt och handel med vilda djur är lokala hot.
• Trots detta har anakondan en vid utbredning och ses inte generellt som utrotningshotad på global nivå, men lokala bestånd kan vara sårbara och behöver skydd.

Fakta i korthet

• Vetenskapligt namn: Eunectes murinus
• Familj: Boidae (boor)
• Längd: vanligen 3–6 m, rapporter om större individer förekommer
• Vikt: vanligen flera tiotals kilo, upp till över 100 kg i extrema fall
• Föda: fiskar, fåglar, däggdjur (inklusive capybara och små hjortdjur), kajmaner
• Fortplantning: föder levande ungar

Jakt och kost

Alla ormar är köttätare. Anakonda äter fyra till fem gånger om året eftersom den äter en person och det tar tre till fyra månader att smälta den. Anakondor dödar genom att strypa (klämma) bytet tills det inte längre kan andas. Ibland dränker de bytet. Liksom alla ormar sväljer de bytet helt och hållet, med huvudet först. Anakondans över- och underkäkar är fästade vid varandra med elastiska ligament, vilket gör att ormen kan svälja djur som är bredare än den själv. Ormar tuggar inte sin mat, de smälter den med ganska starka syror i ormens mage. Anakondor äter grisar, hjortar, kajmaner (en typ av krokodil), fåglar, fiskar, gnagare (som capybara och agouti) och andra djur. Efter att ha ätit ett stort djur behöver anakondan ingen mat på lång tid och vilar i veckor. Ungarna (som kallas neonater) kan ta hand om sig själva strax efter födseln, bland annat genom att jaga (men är i stort sett försvarslösa mot stora rovdjur). De äter små gnagare (som råttor och möss), fågelungar, grodor och småfiskar.

 
Grön anakonda som slingrar sig i gräset  

Frågor och svar

F: Vad är Anaconda?

F: Hur stor är en anakonda?

F: Vad är det vetenskapliga namnet på anakondan?

F: Är anakondan giftig?

F: Var är anakondan vanligast förekommande?

F: Används termen "anakonda" för att hänvisa till någon annan ormart?

F: Vilken annan orm är känd för att vara längre än anakondan?

Sök med bokstav