Maria är i de abrahamitiska traditionerna känd som Jesu mor. Hon förekommer i evangelierna och i kyrklig tradition, och framträder även i islamisk skrift som en särskilt from och utvald kvinna. Hennes livsbeskrivning ligger till grund för många läror, helgdagar och konstnärliga framställningar.

Namn och etymologi

Namnets ursprung anges ofta i den judisk-arameiska formen Maryām. Den arabiska varianten är Maryam, och i äldre grekiska översättningar som septuagintan och senare evangelietexter förekommer former som Mariam och Maria. I syriska kyrkliga traditioner finns även lokala uttal och stavningar enligt syriska källor.

Biblisk framställning

I Bibeln, framför allt i Nya testamentet, skildras Maria i evangelierna hos Matteus och Lukas. Där återfinns berättelser som Bebådelsen, där en ängel underrättar henne att hon ska bli mor till Jesus, liksom skildringar av Jesu födelse och barndom. Dessa texter har lett till centrala kristna uppfattningar som jungfrufödseln och hennes särskilda roll i frälsningshistorien.

Tidiga traditioner och apokryfiska texter

Under de första århundradena kompletterades evangeliernas framställningar av apokryfiska berättelser, hymner och liturgisk praxis som formade Mariadyrkan. Dessa senare tillägg påverkade hur hon framstod i folkfromhet och i teologiska diskussioner om hennes natur och funktion.

Titlar och teologiska tolkningar

  • Theotokos — ofta översatt som "Guds moder" i ortodox och katolsk teologi
  • Jungfru Maria — betonar jungfrufödseln
  • Föredöme för fromhet — hon ses i många traditioner som modell för tro och lydnad

Vördnad och skillnader mellan kristna riktningar

Katolska och ortodoxa kyrkor hedrar Maria med särskilda helgdagar, liturgier, ikoner och böner. Protestantiska rörelser accepterar ofta henne som Jesu mor och en from förebild men avstår vanligtvis från lika påtaglig helgonkult. Debatten om Maria rör både teologi och praktik, som t.ex. frågor om förbön och ikonografi.

Maria i islam

I Koranen framträder Maryam som en ren och respekterad kvinna, utvald av Gud. Hon är ensam kvinna som har ett kapitel uppkallat efter sig och omtalas med vördnad i islamsk tradition. I islam ses också barnet hon födde som profeten Jesus, en viktig profet men inte gudomlig.

Ikonografi, helgdagar och kulturell betydelse

Maria avbildas i konst med symboler som lilja, krona eller med barnet i famnen; motivet har inspirerat målningar, musik och litteratur genom seklerna. Viktiga helgdagar i kristna kalendrar är bland annat Bebådelsedagen och Maria himmelsfärd, och hennes gestaltningsformer varierar mellan kulturer och historiska epoker.

Hennes roll i teologiska diskussioner och i folklig fromhet fortsätter att vara föremål för studier och andlig eftertanke, och hennes framställning påverkar både religiös identitet och konstnärlig produktion i många samhällen.

Se vidare i källor och studier om Maria för en djupare historisk och teologisk genomgång.

Abrahamitiska religioner | Judisk-arameiska former | Maryam i islam | Septuagintan | Grekiska namnformer | Syriska traditioner | Jesus | Bibeln | Nya testamentet