Preambeln till Förenta staternas konstitution
Preambeln till USA:s konstitution är en kort introduktion till konstitutionens syfte och vägledande principer. Den innehåller grundlagsfädernas avsikter med att skapa konstitutionen och vad de hoppades att konstitutionen skulle uppnå. Den lades till i konstitutionen i efterhand och diskuterades inte i konstitutionsförsamlingen och röstades inte heller om den. Gouverneur Morris, en av författarna till konstitutionen, skrev och lade till den i sista stund. Preambeln i sig hade ingen rättslig betydelse. Högsta domstolen bekräftade denna åsikt i Jacobson mot Massachusetts (1905).
Text
Vi, Förenta staternas folk, för att bilda en mer fulländad union, upprätta rättvisa, säkerställa inhemsk lugn, sörja för det gemensamma försvaret, främja den allmänna välfärden och säkra frihetens välsignelser för oss själva och vår eftervärld, förordnar och upprättar denna konstitution för Amerikas förenta stater.
Vi i folket
Med "vi folket" avses alla medborgare i Förenta staterna.
De första orden i preambeln - "We the People of the United States" - var mycket annorlunda än något fördrag eller någon lag som Förenta staterna någonsin hade skrivit tidigare. Förenta staternas första konstitution, Articles of Confederation, beskriver sig själv som "Articles of Confederation and Perpetual Union between the States" och ger sedan en förteckning över alla tretton stater. De fördrag som Förenta staterna hade undertecknat var desamma. De var avtal mellan stater, inte mellan människor.
Gouverneur Morris valde då att skriva "Vi folket" i stället för att säga "Vi Förenta staterna av..." och sedan räkna upp alla tretton stater. För det första stod det i artikel sju i konstitutionen att endast nio stater behövde godkänna konstitutionen för att den skulle träda i kraft. På den tiden visste ingen vilka stater som skulle ratificera konstitutionen och vilka som inte skulle göra det. På grund av detta kunde man i ingressen inte räkna upp alla tretton stater som om de alla redan hade godkänt. Om andra stater senare anslöt sig till Förenta staterna skulle det dessutom vara omöjligt att lägga till deras namn i förteckningen. Av dessa skäl måste preambeln börja med "Vi folket".
Orden "We the People" blev ett starkt uttalande om att den nya regeringen var skapad av USA:s folk för att gynna USA:s folk. När Virginias delegater debatterade konstitutionen påpekade guvernör Edmund Randolph: "Regeringen är till för folket, och [problemet] var att folket inte hade någon [makt] i regeringen tidigare." Om folket måste följa regeringen, sade han, borde det då inte vara folket som skapar regeringen?
"Vi folket" i den ursprungliga versionen av konstitutionen
För att bilda en mer fullkomlig union
"In order to form a more perfect union" är ett begrepp som troligen är baserat på Commentaries on the Laws of England av Sir William Blackstone. Den var mycket läst på den tiden och många av de som skapade ramarna studerade hans verk. Blackstone hävdade att Englands konstitution var perfekt, men att den ständigt förbättrades. Uttrycket "a more perfect union" betydde helt enkelt att den skulle vara bättre än den som funnits före konstitutionen.
Innan regeringen byggde på konstitutionen byggde USA på konfederationsartiklarna. Den hade dock mycket liten makt som en federal regering. De gav inte Förenta staternas regering tillräckligt med makt för att landet skulle kunna fungera och växa. Varje delstat var för sig själv, i stället för att samarbeta. Ibland betedde de sig som tretton separata länder som bara skulle gå samman om ett annat land attackerade dem.
Inrätta rättvisa
"Skapa rättvisa" betydde att skapa en rättsstat. Det innebar att alla var lika inför lagen utan att det gjordes någon skillnad mellan en persons status eller rikedom. Med sin nya regering ville grundlagsfäderna införa (skapa) rättvisa och rättvishet. När det brittiska imperiet styrde de amerikanska kolonierna tyckte kolonisterna inte att regeringen var rättvis. Parlamentet beslutade till exempel att kolonisterna skulle betala skatt på saker som frimärken och saker som tillverkades i andra länder. Kolonisterna hade inte något att säga till om.
Även efter att Förenta staterna blivit självständigt ansåg många av grundlagsfäderna att delstaterna hade för mycket makt enligt konfederationsartiklarna. De ansåg att delstaterna hade tagit ifrån folk deras rättigheter.
Till exempel under Shays' uppror i Springfield, Massachusetts, var delstaten Massachusetts:
- Tog bort rätten till habeas corpus (så att de kunde hålla folk i fängelse utan rättegång).p. 84
- Tog bort människors rätt att säga dåliga saker om regeringen.p. 84
- tog över ett vapenförråd (en byggnad där vapen förvaras), trots att det tillhörde USA:s regering och de inte hade tillstånd att ta över det.
Försäkra den inhemska lugnet
Shays' uppror var fortfarande färskt i ramarnas medvetande. Det fick många att frukta att andan i det amerikanska revolutionskriget höll på att gå överstyr. Det fanns ett behov av att bevara freden i det nya landet.
Redan fem år efter det att förbundets artiklar ratificerades 1781 var många amerikaner missnöjda med artiklarna. Många av grundlagsfäderna ansåg att artiklarna hade gjort Förenta staternas regering för svag. Shays' uppror gjorde det mycket tydligt att den nationella regeringen enligt konfederationsartiklarna inte var tillräckligt stark. Daniel Shays, en veteran från det amerikanska revolutionskriget, ledde de rebelliska bönder som försökte störta Massachusetts regering. Bönderna hade bildat en hel armé, som varken delstatsregeringen eller den federala regeringen hade tillräckligt med soldater eller pengar för att bekämpa. I desperation erbjöd Massachusetts att betala för en privat armé som skulle bekämpa upproret. Slutligen, 1787, besegrade den privata armén rebellerna. pp. 84–86
John Jay, en av grundlagsfäderna, sa att efter att USA:s regering inte kunde betala för soldater för att försvara sig mot ett väpnat uppror: "Den federala regeringens ineffektivitet [blev] mer och mer [uppenbar]." En annan grundlagsfader, Henry Knox, sade att Shays' uppror övertygade många människor om att Förenta staterna behövde en starkare federal regering.p. 127 Upproret klargjorde att delstaterna inte var skyddade, och om de blev attackerade skulle de få klara sig själva.
Teckning av Daniel Shays (till vänster) och en annan ledare för Shays' Rebellion.
Sörja för det gemensamma försvaret
"Provide for the common defense" innebär att författarna var väl medvetna om att självständighet från Storbritannien inte innebar att de var säkra. Brittiska Kanada i norr var fortfarande fullt av arga lojalister. I väster fanns ett okänt antal fientliga indianstammar. Längre västerut fanns det vidsträckta Louisiana-territoriet som innehades av Frankrike. I söder höll spanjorerna Florida. Ännu värre var att dessa makter utkämpade en rad krig i Europa som påverkade stora delar av Nordamerika. Författarna visste att Amerika behövde skydda sig självt. Att tillhandahålla ett gemensamt försvar innebar att den nya regeringen skulle se till att alla delstater var skyddade och försvarade om de blev attackerade.
1780 års karta över Nordamerika
Främja den allmänna välfärden
"Främja den allmänna välfärden" är det grundläggande målet för alla regeringar. Det var det främsta skälet till att ha en konstitution.
Generellt sett innebär denna del av ingressen att en av den nya regeringens uppgifter skulle vara att göra saker och ting bättre för hela landet. Mer specifikt har denna del av ingressen att göra med regeringens befogenheter att beskatta människor och spendera pengar. Det betyder att den nya regeringen endast kommer att ha befogenhet att beskatta och spendera pengar på saker som är bra för hela landet. Regeringen kommer inte att tillåtas spendera pengar på saker som bara är bra för en del av landet, eller bara för vissa människor i landet.
Till exempel ger artikel 1.8 i konstitutionen kongressen befogenhet att beskatta människor och spendera pengar på att inrätta postkontor och bygga vägar som postbärarna kan använda. Kongressen kan göra detta eftersom postkontoren kommer att "främja den allmänna välfärden" - alla i landet kommer att gynnas av att kunna skicka och få post.
Säkerställa frihetens välsignelser för oss själva och vår eftervärld.
"Säkerställa frihetens välsignelser för oss själva och vår efterkommande" var viktigt eftersom många hade kommit till Amerika från platser med liten politisk eller religiös frihet. Denna fras visar att den nya regeringen hade för avsikt att skydda de nyvunna friheterna och skydda sig mot en tyrannisk regering.
Konfederationsartiklarna handlade dock om delstaternas rättigheter. På den tiden var många människor rädda för en alltför stark federal regering. Dessa människor kallades anti-federalister. Bland dem fanns några av grundlagsfäderna, som Patrick Henry och James Monroe. Antifederalisterna var oroliga för att en stark federal regering skulle kunna bli tyrannisk och ta ifrån de enskilda delstaterna deras rättigheter, precis som de trodde att den brittiska kolonialregeringen hade gjort. De oroade sig också för att en regering som styrdes av en president skulle kunna förvandlas till en monarki, där presidenten skulle bli kung och ha total makt. På grund av dessa farhågor talade konfederationsartiklarna bara om delstaternas rättigheter, och inte om enskilda människors rättigheter. Upphovsmännen ville fastställa dessa rättigheter för folket i USA och deras "efterkommande", dvs. alla generationer av amerikaner som skulle följa efter.
Ordinerar och upprättar denna konstitution för Amerikas förenta stater.
"Do ordain and establish this Constitution for the United States of America" är kanske det starkaste uttalandet i ingressen. Det säger i praktiken att folket har skapat konstitutionen och att det är folket som ger den makt. Preambeln till Förenta staternas konstitution är konstitutionens början. Den är inte en lag. I stället talar den om grundlagsfädernas skäl till att skriva konstitutionen och vad de hoppas att konstitutionen ska göra.
Frågor och svar
F: Vad är preambeln till USA:s konstitution?
S: Preambeln är en kort introduktion till konstitutionens syften och vägledande principer.
F: Vad avslöjar ingressen om grundlagsfädernas avsikter med att skapa konstitutionen?
S: Preambeln avslöjar grundlagsfädernas avsikter med att skapa konstitutionen och vad de hoppades att konstitutionen skulle uppnå.
F: När lades preambeln till i konstitutionen?
S: Preambeln lades till i konstitutionen som en eftertanke.
F: Diskuterades preambeln på golvet i det konstitutionella konventet?
S: Nej, ingressen diskuterades inte i det konstitutionella konventet.
F: Vem skrev och lade till ingressen till konstitutionen?
S: Gouverneur Morris, en av författarna till konstitutionen, skrev och lade till preambeln i sista stund.
F: Hade preambeln någon juridisk betydelse?
S: Nej, preambeln i sig hade ingen rättslig betydelse.
F: Upprätthölls den rättsliga innebörden av ingressen av Högsta domstolen?
S: Ja, den rättsliga innebörden av ingressen bekräftades av Högsta domstolen i målet Jacobson v. Massachusetts (1905).