Tvättbjörn (Procyon lotor) – fakta: utseende, föda, beteende & utbredning
Tvättbjörn (Procyon lotor) — fakta om utseende, föda, beteende och utbredning. Lär dig om deras intelligens, nattliga vanor och spridning i världen.
Tvättbjörn (Procyon lotor, vanlig tvättbjörn) är ett däggdjur som är välkänt för sin anpassningsförmåga och nyfikna natur. De kommer ursprungligen från Nordamerika och har spridit sig genom Centralamerika och lever i olika livsmiljöer. Tvättbjörnar är allätare och tillhör familjen Caniformia och är släkt med musteliderna.
Utseende
Tvättbjörnen har ett robust huvud, korta ben, en ganska buskig svans och gråbrun päls som kan variera i färg. Det mest karakteristiska är den svarta ansiktsmask som kontrasterar mot ljusare ansiktshalvor och de runda, små öronen. Pälsen blir tjockare hos individer som lever längre norrut för att hålla värmen vintertid. Framtassarna är mycket rörliga och känsliga — deras framtassar fungerar nästan som händer och gör dem skickliga på att öppna behållare, gräva och fånga byten.
Storlek och livslängd
Vuxna tvättbjörnar väger vanligen mellan 4 och 10 kg, och kroppslängden (utan svans) ligger ofta mellan 40–70 cm, beroende på population och tillgång på föda. I fångenskap kan de bli upp till omkring 20 år gamla; i det vilda är medellivslängden betydligt kortare (vanligtvis 1–3 år) på grund av rovdjur, sjukdom och trafikolyckor, även om vissa individer överlever mycket längre.
Föda
Tvättbjörnar är opportunistiska allätare. Studier visar ungefärlig fördelning av deras kost: cirka 40 % ryggradslösa djur, 33 % vegetabilisk föda och 27 % ryggradsdjur. De äter bland annat möss, ekorrar, kaniner, fåglar, fiskar, grodor, sköldpaddor, ödlor, ägg, insekter, maskar, samt frukt, bär och nötter. I urbana miljöer tar de ofta sophantering, husdjursmat och andra människoskapade resurser.
Beteende och ekologi
Tvättbjörnar är i huvudsak nattdjur och oftast ensamma utom under parning eller när honor uppfostrar ungar. De är duktiga klättrare och simmare och använder trädhål, bergssprickor eller människobyggnader som häckningar och viloplatser. Många trivs nära människor och häckar gärna i tomma byggnader, garage, skjul och på vinden i husen.
Tvättbjörnar visar hög problemlösningsförmåga och intelligens. Experiment har visat att de kan minnas lösningar på uppgifter under flera år, vilket bidrar till deras framgång i varierande miljöer. De går inte i äkta vinterdvala, men individer i kallare områden kan gå in i långa viloperioder, äta mindre och förlita sig på fettreserver och tjock vinterpäls.
Rovdjur, sjukdomar och hot
Bland naturliga rovdjur finns bland annat rödräv, varg, prärievarg, björn, örn, uggla, puma, lodjur och lodjur. Tvättbjörnar kan också drabbas av sjukdomar som rabies och canine distemper samt parasiter som påverkar populationer och utgör smittrisker gentemot husdjur och människor.
Fortplantning
Efter en dräktighetsperiod på cirka 65 dagar föds vanligen två till fem ungar på våren. Nyfödda tvättbjörnar kallas ungar eller kit. Ungarna öppnar ögonen efter några veckor, diar och vårdas av modern. De börjar lämna boet och utforska världen efter några månader; avvänjning sker vanligtvis vid 8–12 veckors ålder och ungdjuren kan stanna hos modern tills de är självständiga och lämnar för att etablera eget revir vid cirka 6–12 månaders ålder.
Arter och släktingar
Två andra arter i släktet Procyon som liknar den vanliga tvättbjörnen är den krabbätande tvättbjörnen (P. cancrivorus) och tvättbjörnen från Cozumel (P. pygmaeus). Den krabbätande tvättbjörnen är ganska utbredd i östra Sydamerika.
Utbredning och påverkan på ekosystem
Tvättbjörnar är ursprungligen från Nord- och Centralamerika men har spridit sig genom spridning, rymningar och introduktioner och återfinns idag även i delar av Eurasien (se karta). I introducerade områden kan de bli invasiva och påverka lokala fågel- och reptilpopulationer, sprida sjukdomar och orsaka problem i tätorter. Samtidigt kan de bidra till spridning av frön och vara en del av näringskedjan.
Förvaltning och människans relation
Eftersom tvättbjörnar ofta lever nära människor krävs lokala förvaltningsåtgärder för att förebygga skador och smittspridning. Åtgärder kan vara säkra sopförvar, avspärrning av möjliga häckningsplatser och, där det behövs, kontrollerade avlivningar enligt lokala bestämmelser. I vissa länder finns också jakt som ett verktyg för att reglera populationer.
Sammanfattning: Tvättbjörnen (Procyon lotor) är ett intelligent, anpassningsbart och allätande däggdjur med utmärkande ansiktsmask och fingerlika framtassar. Den klarar sig väl i många olika miljöer, från skogar till städer, och har både ekologiska roller och konflikter i mötet med människan.
Frågor och svar
F: Vad är det vetenskapliga namnet på den vanliga tvättbjörnen?
S: Det vetenskapliga namnet på den vanliga tvättbjörnen är Procyon lotor.
F: Varifrån kommer mårdhundarna ursprungligen?
S: Mårdhundar kommer ursprungligen från Nordamerika.
F: Är mårdhundarna släkt med musteliderna?
Svar: Ja, tvättbjörnar är släkt med mustelider och tillhör familjen Caniformia.
F: Vilka fysiska egenskaper har tvättbjörnar?
S: Mårdhundar har korta ben, spetsiga näsor, små öron, gråbrun päls och buskiga svansar med distinkta ansiktsmasker och randiga svansar.
F: Är tvättbjörnar intelligenta djur?
S: Ja, studier visar att tvättbjörnar kan komma ihåg lösningar på uppgifter i upp till tre år, vilket tyder på deras intelligens.
F: Vilken typ av kost har de?
Svar: Mårdhundar är allätare och deras kost består av cirka 40 % ryggradslösa djur, 33 % vegetabilisk föda och 27 % ryggradsdjur som möss, ekorrar, kaniner, fåglar, fiskar osv.
F: Hur länge kan en tvättbjörn i fångenskap leva?
S: En tvättbjörn i fångenskap kan leva upp till 20 år medan de som lever i det vilda vanligtvis bara lever 1-3 år.
Sök