Recept
Ett recept är en lista med instruktioner som visar hur man förbereder eller gör något, till exempel en maträtt.
Dagens recept består oftast av flera delar:
- Namnet på det livsmedel som ska tillagas.
- Hur lång tid det tar att tillverka maten.
- Vilka ingredienser som behövs och hur mycket av dem som behövs.
- Den utrustning som behövs
- En förteckning över de steg som måste följas för att tillverka livsmedlet.
- Antalet personer som receptet kan mätta.
Recept från tidigare tider innehöll ofta mycket mindre information: Äldre recept innehöll oftast bara en påminnelse om vilka ingredienser som behövdes.
Ett par enkla recept.
Receptets historia
Forntida historia
De tidigaste kända recepten är från 1600 f.Kr./BCE och kommer från en akkadisk tavla från södra Babylonien. De gamla egyptierna målade hieroglyfer som visade hur man tillredde mat. Många recept är kända från det antika Grekland. Mithaecus kokbok var en tidig kokbok, men det mesta av den har gått förlorat. Athenaeus citerar ett kort recept i sin Deipnosophistae. Romerska recept är kända och några av dem börjar på 200-talet f.Kr. med Cato den äldres De Agri Cultura. Många andra författare från den här perioden förklarade matlagning från östra Medelhavet på grekiska och latin.
Medeltiden
Englands kung Richard II bad någon att göra en receptbok med namnet "Forme of Cury" år 1390. Ungefär samtidigt publicerades en annan bok med titeln "Curye on Inglish". Båda böckerna ger en uppfattning om hur maten tillagades och serverades i de adliga klasserna i England vid den tiden.
På 1400-talet dök det upp manuskript som beskrev den tidens recept. Många av dessa ger mycket bra information och visar hur många örter och kryddor som koriander, persilja, basilika och rosmarin återupptäcktes. Många av dessa örter och kryddor hade förts tillbaka från korstågen.
Under 1500- och 1600-talen kom de tryckta böckerna ut. De stora husen försökte vara bättre än varandra och det skrevs böcker om hur man sköter hushållen och tillagar mat. I Holland och England tävlade de adliga familjerna om vem som kunde laga den mest praktfulla maten.
På 1660-talet gav kockarna ut egna böcker med recept, i konkurrens med sina rivaler. Många av dessa böcker har nu översatts och kan hittas på nätet.
Från 1800 till idag
Franska kockar
I Europa hade ingen ett sådant inflytande som de främsta franska kockarna. De byggde upp haute cuisine som andra kopierade. La Varenne (1615-1678), Carême (1784-1833) och Escoffier (1846-1935) var de stora innovatörerna.
Moderna kockar och kockar
På 1800-talet hade matlagning blivit en hobby i hela världen. Med hjälp av den senaste tekniken och en ny publiceringsidé publicerade Mrs Beeton (1836-1865) sin berömda "Book of Household Management" i 24 delar mellan 1857 och 1861. Ungefär samtidigt ägnade sig den amerikanska kokerskan Fannie Farmer (1857-1915) åt matlagning. Hon gav ut boken "The Boston Cooking School Cookbook" 1896 med 1849 recept.
Nästa revolution inom populärkulturen kom med införandet av mediakockarna. Den första var Philip Harben som var först i radion, med tidningskrönikor och böcker. Sedan var han först på brittisk tv, före Fanny Craddock.
Matlagningsprogrammen på TV gav kockarnas recept till en ny publik som ville prova nya sätt att laga mat. I början fanns recepten tillgängliga per post från BBC och senare, när CEEFAX-systemet för text på skärmen infördes, blev de tillgängliga på TV. De nya företagen Channel 4 och S4C tog också fram recept på TV med sitt eget textsystem, ORACLE. I dag är tv fortfarande en viktig källa till receptinformation, med världsomspännande kockar och kockar som Julia Child, Jamie Oliver, Nigella Lawson och Rachael Ray som har tv-program och webbplatser med uppgifter om alla sina recept.
