Samson och Delila - fransk opera i tre akter av Camille Saint-Saëns (1877)

Operans sammansättning

Saint-Saëns tyckte att berättelsen om Simson och Delila skulle bli ett bra oratorium. Oratorier var populära i slutet av 1860-talet. Staden Paris utlyste ett pris för ett nytt. Saint-Saëns bad en släkting, Ferdinand Lemaire, att skriva librettot. Lemaire tyckte att berättelsen om Simson och Delila lämpade sig bättre för en opera. Han övertalade Saint-Saëns att skriva en opera i stället för ett oratorium.

Saint-Saëns drogs till berättelsen eftersom den gav honom möjlighet att komponera en storslagen duett mot en storm. Han kände till Rameaus version av historien från Voltaires libretto till en opera i ämnet (som nu är försvunnen), men Rameaus storm var en metafor för Guds vrede. Rossinis Otello låg närmare vad Saint-Saëns hade i åtanke. Han skrev: "Jag föreställde mig en storm som inte längre skulle vara en hors-d'œuvre (en godbit som man äter före en måltid) utan som skulle ansluta sig till handlingen och bli ett med den".

Saint-Saëns började arbeta 1868. Han skrev en aria för Delilah, en duett för Samson och Delilah och Preludium. Han provade dem hemma. Vännerna var inte särskilt intresserade. Kompositören lade arbetet åt sidan för en tid. Han träffade Liszt i Weimar i Tyskland omkring 1870. Liszt uppmuntrade honom att ta upp projektet igen. Han lovade Saint-Saëns att han skulle sätta upp operan.

Tidiga framträdanden

År 1873 färdigställde Saint-Saëns partituret. Pauline Viardot satte upp andra akten i en trädgård i Croissy. Parisoperans direktör var närvarande. Han tyckte att operan var alltför wagnerskt. Han tyckte också att den försummade den franska operatraditionen. Bibliska berättelser sattes inte upp i Frankrike. Det ansågs vara hädiskt. Första akten framfördes "i konsertstil" 1875. Det innebär att den framfördes utan kostymer, kulisser eller "skådespeleri". Det var ett misslyckande.

Saint-Saëns fortsatte att arbeta. Han publicerade partituret. Han skrev en dedikation till Viardot. År 1877 satte Liszt upp verket på Weimars domstolsteater i Tyskland. Det sjöngs på tyska i stället för på franska. Operan fick ett gott mottagande. Folk gillade den. Paris var dock inte särskilt intresserad. År 1890 sattes operan upp i Rouen på uppmaning av kompositören Gabriel Faure. Samma år sattes den upp i Paris. Två år senare sattes den slutligen upp på Paris Opéra. Operan kom på andra plats i popularitet efter Gounods Faust.

Andra tidiga framträdanden

När operan väl vann gehör hos publiken spreds den snabbt utanför Frankrike. Den första produktionen i Amerika ägde rum i New Orleans 1893. År 1894 sattes den upp på Metropolitan Opera House i New York. Under denna tidiga tid sattes produktioner upp i Milano, Sankt Petersburg och Moskva. Franska sångare lämnade en konsertföreställning i London 1893. De förväntades sjunga på engelska i stället för franska. Bibliska berättelser förbjöds från scenen i Storbritannien. Den första fullständiga produktionen av Samson ägde rum 1909. Englands kung Edvard VII sägs ha hjälpt till att få operan uppsatt.

Bedömning

Goodwin skriver att Saint-Saëns elev och vän Gabriel Faure alltid sa att anledningen till att Samson och Delila inte mötte intresse i Frankrike var att kompositören betraktades som en symfonist - inte för att operan var baserad på en biblisk text. "Symphonist" var en nedsättande term vid den tiden. Det kastades omkring av opera- och balettfantaster. Samson and Delilah var också ett avsteg från 1800-talets operatraditioner. Detta var ytterligare ett skäl för vissa att ignorera den. Det var en opera i tre akter i stället för en standardopera i fem akter enligt Meyerbeers föreskrifter. Operan innehöll endast tre huvudpersoner - Samson, Delila och översteprästen - vilket skapade ytterligare ett avsteg från normen.

Saint-Saëns var nästan ateist. Han pekade inte på någon moral i denna opera utan lät verket tala för sig självt. Han beundrade Verdis operor. Han gillade Händels och Mendelssohns oratorier - två kompositörer vars inflytande märks i Simsons körer. Han ramade in den centrala förförelsescenen med de två yttre akterna. I kontrast till Simson (styrka) och översteprästen (makt) är Delila en karaktär med förförisk styrka och makt. Hon vill ha Samson på sin sida - inte av kärlek utan för sin egen fåfänga och sexuella tillfredsställelse. Hon satsar allt hon har på att lyckas förföra honom eftersom hon, om hon misslyckas, kommer att få sitt huvud på huggblocket.

Roller i operan

• Simson (tenor) är en hebreisk hjälte och ledare som uppmanar hebréerna att vända sig mot sina filistinska fiender och slavägare.
• Delilah (mezzosopran) är en vacker kvinna. Hon är vän med filistéerna, hebréernas fiender.
• Dagons överstepräst (baryton) är en filisté som tillsammans med Delila planerar att störta Simson.
• Abimelech, guvernör i Gaza (bas) är en filisté som Samson dödar i första akten. Han är en karaktär som Lemaire har hittat på och som inte förekommer i bibelberättelsen.
• Den första filistéen (tenor) rapporterar Simsons gärningar till Dagon.
• Den andra filistéen (bas) rapporterar Simsons gärningar till Dagon.
• Filistinska budbäraren (tenor)
• Den gamla hebreiskan (bas) råder Simson att vara försiktig med Delilahs attraktionskraft.

Historien om operan

Första akten

På ett torg i Gaza ber hebréerna om befrielse från slaveriet med filistéerna. Simson försöker lyfta deras humör. Abimelech hånar hebréerna. Han säger att hans gud Dagon är större än den hebreiska guden. Samson trotsar honom. Abimelech attackerar Samson med ett svärd. Samson avväpnar och dödar honom. Hebréerna flyr. Dagons överstepräst planerar att använda Delila för att fånga Samson i en fälla.

Delila kommer in tillsammans med Dagons prästinnor. Hon flörtar med Samson. Hon bjuder in honom till sitt hem i Sorek. En gammal hebré varnar Samson för att älska Delila. Samson ber om Guds beskydd. Delila och prästinnorna börjar dansa. Samson kämpar mot sin längtan efter Delila. Den gamle hebreiskan upprepar sin varning. När ridån drar ihop sig möter Samson Delilas blick. Det står klart att han kommer att följa med henne till Sorek.

Andra akten

I Sorek sjunger Delila om sin makt över Simson. Översteprästen anländer. Han rapporterar att Samson och hebréerna har förstört skörden. Han erbjuder guld till Delila för att hon ska kunna fånga Samson i en fälla. Hon vägrar att ta emot pengarna. Hon vill bara ha hämnd. Delila lovar att ta reda på hemligheten bakom Simsons styrka. Översteprästen ger sig av.

Delilah funderar över sina chanser att lyckas. Samson anländer för att ta farväl. Han planerar att leda den hebreiska revolten. Delila berättar för Samson att hon älskar honom. Han erkänner att han älskar henne. De sjunger med hänförelse. Delila vill veta hemligheten bakom hans styrka. Samson vill inte berätta det för henne. Hon gråter och springer in i sitt hus. Samson följer efter. Hon får reda på hemligheten bakom hans styrka. Hon kallar på filistinska soldater som gömmer sig i närheten. De fångar Samson och gör honom blind.

Tredje akten

Samson är fastkedjad vid ett kvarnhjul i en fängelsehåla. Han ber för sitt folk. De kommer att lida för hans synd. Simson offrar sitt liv som ett offer. Hebréerna hörs i fjärran sjunga sorgligt.

Filistéerna förbereder en segerfest i Dagons tempel. Prästerna och prästinnorna sjunger mjukt. Prästerna dansar en vild Bacchanale. Simson kommer in, ledd av en pojke. Han hånas av översteprästen. Delila hånar honom. Prästerna försöker tvinga honom att knäböja inför en staty av Dagon. Pojken leder honom till de två huvudpelarna i templet. Simson ber om styrka. Han drar ner pelarna. Templet rasar samman. Simson krossas tillsammans med sina fiender under stenarna.

Musikaliska höjdpunkter

• Amour! viens aider ma faiblesse
• Min själ öppnar sig för din röst
• Vois ma misère, hélas!
• Bacchanale

från Encyclopedia Americana, 2002; volym 24, sidorna 185-86.