Inom jainismen är en tirthankara (sanskrit tīrthaṅkara) en uppvaknad och allvetande andlig lärare som visar vägen till befrielse från återfödelsens kretslopp, saṃsāra. Ordet tīrthaṅkara kan bokstavligen översättas till "den som bygger ett färdstråk" eller "den som skapar en överbryggning" — alltså en väg för andra att gå från världslig existens till moksha (frigörelse). Enligt jainisk lära uppstår med tiden kunskapsförlust om lärorna; då föds en sällsynt individ som lämnar världsliga band, praktiserar intensiv askes och genom sin egen insikt besegrar saṃsāra. Efter att en tirthankara nått Kevala Jnana (allvetande upplysning) återupprättar han eller hon jainismens läror så att andra kan följa dem.

De tjugofyra tirthankara och tidscykeln

Inom jainismen anses det finnas exakt tjugofyra tirthankara som pryder denna del av universum under varje halva av den kosmiska tidscykeln. Den första var Rishabhanatha (även kallad Adinatha), som traditionellt tillskrivs att ha lärt människorna olika konstarter och yrken, bland annat jordbruk. Den 24:e och i den nuvarande halvcykeln sista tirthankara var Mahavira (599–527 f.Kr.). Den tjugotredje, Parshvanatha, räknas också som en historisk person enligt många forskare. För varje tirthankara finns traditionellt en särskild symbol (lanchhana), namn, och ofta en egen berättelse om liv och asketism.

Läror, skrifter och enhet

Tirthankaras läror sammanställs i de jainiska kanonskrifterna som kallas Agamas (hos vissa sekter) eller i senare traditionella verk. Gemensamt för alla tirthankara är att de lär ut samma grundläggande filosofi och etik — de motsäger inte varandra utan förklarar samma väg till frigörelse. Deras undervisning betonar icke-våld (ahimsa), sanning (satya), icke-stöld, kyskhet och avhållsamhet, samt självdisciplin och insikt i själens natur.

Kevala Jnana och begreppet moksha

Kevala Jnana betecknar fullständig, omedelbar och gränslös kunskap — en form av allvetande som frigör varelser från okunskap och bindningar. När en varelse uppnår Kevala Jnana och sedan helt avlägsnar de karmiska band som binder själen till världen, når den moksha, ett tillstånd av evig frihet och salighet utanför cykeln av födelse och död.

Tirthankara som Jina — moraliska segrar

Tirthankaras kallas också Jina (segrare) eftersom de har segrat över de inre fienderna — till exempel ilska, bindning, stolthet och girighet. De har övervunnit passioner och begär och uppvisar fullständig inre likgiltighet inför världsliga nöjen. Efter upplysningen befrias de från arton kroppsliga ofullkomligheter som hunger, törst, sömn med mera, vilket markerar friheten från kroppens tvång och behov.

Dyrkan, ikonografi och praktisk betydelse

Trots att tirthankaras inte ses som skapargudar och inte ingriper i världen för att belöna eller straffa på ett teistiskt sätt, vördas de inom jainisk religiös praxis som idealiska lärare och andliga förebilder. I tempel avbildas tirthankaras ofta i meditation, sittande eller stående, med särskilda symboler under sina fötter som identifierar vilken tirthankara det är. Två stora sekter inom jainismen, Digambara och Śvētāmbara, skiljer sig i fråga om representation och klädnad i skildringar: Digambara-avbildningar visar ofta nakna tirthankaras medan Śvētāmbara visar dem klädda i vita kläder.

Sekter, historisk syn och firande

Olika jainiska sekter har egna kanoniska listor och traditioner kring tirthankaras historia och texter. Många forskare anser att åtminstone några av de senare tirthankaras, såsom Mahavira och Parshvanatha, är historiska personer, medan äldre tirthankaras före den skriftliga historien tillhör religiös tradition. Högtider som Mahavir Jayanti firar Mahaviras födelse och är centrala för jainers gemenskapsliv och tempelaktiviteter.

Sammanfattning

  • Tirthankara är jainismens andliga mästare som visar vägen till befrielse.
  • Det finns traditionellt 24 tirthankaras per halvcykel, med Rishabhanatha som den första och Mahavira som den 24:e i nuvarande cykel.
  • De uppnår Kevala Jnana och leder andra från saṃsāra till moksha.
  • De kallas Jina eftersom de har besegrat inre passioner och bindningar.
  • Deras läror finns i Agamas och betonar icke-våld, sanning och asketisk moral.