Marylandkampanjen (Antietam) 1862 – Lees invasion i amerikanska inbördeskriget
Marylandkampanjen 1862 (Antietam): Lees invasion av Maryland och Pennsylvania — avgörande slag som blev vändpunkt i amerikanska inbördeskriget och påverkade internationellt erkännande.
Marylandkampanjen (4 september 1862–20 september 1862), även kallad Antietamkampanjen, var en serie av strider i West Virginia och Maryland som inleddes av den konfedererade generalen Robert E. Lee. Kampanjen räknas som en avgörande vändpunkt i inbördeskriget för unionen. Lees avsikt var att invadera de nordliga delstaterna Maryland och Pennsylvania för att hota städer som Washington D.C. och Baltimore, skaffa förråd och inflytande, samt att genom militära framgångar få England och Frankrike att överväga erkännande eller stöd för konfederationen. Man hoppades också att nordliga förluster skulle pressa Abraham Lincoln att söka fred.
Bakgrund
Efter flera framgångsrika försvarskampanjer i Virginia såg Lee en möjlighet att föra kriget över Potomac och därigenom:
- lindra trycket på Virginia genom att föra bort unionstrupperna,
- hämta förnödenheter i de nordliga regionerna,
- påverka den nordliga opinionen och den internationella opinionen till förmån för konfederationen.
Unionens Armé of the Potomac leddes av general George B. McClellan, som agerade försiktigt men drog strategisk nytta av underrättelser som avslöjade konfedererade planer (bland annat den så kallade "Special Order 191", vars upptäckt gav unionen viktig information om Lees uppställning och avsikter).
Huvudslagen i kampanjen
Kampanjen utmynnade i flera viktiga strider under mitten av september 1862:
- South Mountain (14 september) – Unionstrupper tvingade igenom pass och förhindrade Lees hopp om att sprida ut sina styrkor fritt. Slaget var en viktig preliminär seger för unionen och tvingade Lee att dra sig samman.
- Harpers Ferry (12–15 september) – Konfedererade trupper under Stonewall Jackson intog och erövrade garnisonen i Harpers Ferry, fick stora mängder förråd och tog ungefär 12 000 fångar. Segern kostade dock konfederationen att en del av Lees trupper var borta från huvudslaget vid Antietam.
- Antietam (Sharpsburg) (17 september) – det blodigaste enskilda slaget under hela kriget och ett av de största under en dag i nordamerikansk historia. Striderna var hårda längs Snavely's Ford, Burnside Bridge och Cornfield/Fractional Line. Väldigt stora förluster på båda sidor ledde till att slaget ofta beskrivs som taktiskt oavgjort men strategiskt gynnsamt för unionen då Lee tvingades dra sig tillbaka.
Utfall och konsekvenser
Trots att striderna inte gav en total förintelse av Lees armé, förmådde unionstyrkorna stoppa invasionen och tvingade konfederationen att retirera tillbaka över Potomac. Detta anses vara en strategisk seger för unionen eftersom det:
- avvärjde det omedelbara hotet mot Washington D.C. och Baltimore,
- minskade sannolikheten för europeiskt erkännande av konfederationen,
- gav presidenten möjlighet att agera politiskt: Abraham Lincoln utfärdade den preliminära Emancipation Proclamation den 22 september 1862, vilket förändrade krigets karaktär och försvårade för främmande makter att stödja sydstaterna.
Trots framgångarna kritiserades general McClellan för att han inte jagade Lee skoningslöst efter Antietam, vilket tillät konfedererade styrkor att retirera ordnat tillbaka till Virginia. Detta bidrog senare till att Lincoln avskedade McClellan.
Förluster och efterspel
Slagen under kampanjen orsakade stora förluster på båda sidor. Antietam är särskilt känt för den höga dödssiffran på en enda dag (tiotusentals dödade, sårade och saknade när man summerar båda sidor). Harpers Ferrys kapitulation innebar en betydande fångenskap för unionen men gav samtidigt konfederationen materiella vinster.
Kampanjens slut i slutet av september 1862 markerade ett viktigt skifte: konfederationens offensiv initiativ i Maryland avstannade och kriget gick in i en ny fas där både politiska och moraliska frågor (särskilt slavfrågan) blev ännu mer centrala.
Sammanfattning: Marylandkampanjen/Antietamkampanjen var en kritisk operation där Lees försök att föra kriget över Potomac stoppades. Resultatet stärkte unionens ställning både militärt och politiskt och banade väg för Lincoln att förändra krigets mål med Emancipation Proclamation.
Karta över 1862 års kampanj i Maryland under det amerikanska inbördeskriget
Bakgrund
Under sommaren 1862 minskade nordens förhoppningar om att upproret lätt skulle kunna krossas snabbt. I juli misslyckades generalmajor George B. McClellans misslyckade försök att inta sydstaternas huvudstad Richmond i Virginia. I slutet av augusti blev det andra slaget vid Bull Run ännu en konfedererad seger. Unionens arméer retirerade tillbaka till Washington, D.C. bara några få mil bort. I väst visade sig de konfedererade offensiverna vara framgångsrika. Detta orsakade dålig moral bland unionsarméns soldater.
Battles
Lee delade upp sin armé i norra Virginia i fem mindre arméer eller kolonner. Tre skickade han med general Stonewall Jackson för att attackera och hålla Harpers Ferry. På så sätt kunde Jackson kontrollera Shenandoahdalen.
Harpers Ferry (12-15 september 1862)
Staden Harpers Ferry i Virginia (numera West Virginia) ligger vid sammanflödet av floderna Potomac och Shenandoah. Den är omgiven av höga klippor på tre sidor, vilket gör den nästan omöjlig att försvara. Överste Dixon S. Miles, unionens befälhavare vid Harpers Ferry, höll de flesta trupperna nära staden i stället för att inta kommandopositioner på de omgivande höjderna. Jackson placerade artilleri på alla höjder och bombade garnisonen. Miles beslutade att överlämna de mer än 12 000 männen. När han diskuterade beslutet med sina officerare träffades Miles av en granat som krossade hans vänstra ben, ett sår som visade sig vara dödligt. Jackson tog sedan Harper's Ferry i besittning innan han anslöt sig till resten av Lees armé vid Sharpsburg, Han lämnade general A.P. Hills division vid garnisonen för att vakta fångarna.
South Mountain (14 september 1862)
Denna skärmytsling ägde rum i Maryland. Medan större delen av Lees armé attackerade Harpers Ferry, rörde sig resten in i Maryland med generalmajor George B. McClellans Army of the Potomac tätt bakom sig. Vid Frederick i Maryland hann unionsarmén ikapp Lee och striderna började på South Mountain. Det var en naturlig formation som skilde Shenandoah- och Cumberlanddalen från östra Maryland. Flera strider utkämpades den dagen om besittningen av South Mountain. De konfedererade drevs tillbaka med ett stort antal förluster. McClellan kunde ha förintat Lees armé men han väntade och gav Lee tid att omgruppera sig.
Antietam (16-18 september 1862)
Slaget vid Antietam, även kallat slaget vid Sharpsburg, var inte bara den blodigaste dagen i det amerikanska inbördeskriget, utan också den blodigaste dagen i amerikansk historia. De flesta striderna ägde rum den 17 september 1862 mellan Antietam Creek och staden Sharpsburg i Maryland. De händelser som ledde fram till slaget var något märkliga. Tidigare hade en kopia av order nr 191 använts för att bunta en konfedererad officers cigarrer. Den tappades och hittades av unionssoldater. De fördes till McClellan som nu visste exakt hur Lees stridsplan såg ut. En sydstatssympatisör berättade dock för Lee att McClellan hade en kopia av ordern. McClellans fördel var alltså förlorad. Eftersom McClellan tog god tid på sig efter slaget vid South Mountain omgrupperade Lee sig kring Sharpsburg. Slagen började på morgonen den 16:e. På kvällen fanns det fortfarande ingen klar vinnare. Båda sidorna var svårt blodiga.
Shepherdstown (19-20 september 1862)
Detta slag, som även kallas slaget vid Botelier's Ford, ägde rum i Jefferson County i West Virginia. När Lees armé drog sig tillbaka söderut kom unionstrupper under generalmajor Fitz John Porters ikapp Lees eftertrupp. Medan trupperna fortfarande var på väg över Potomac anfölls de av general William Pendletons konfedererade. Detta avskräckte unionsledningen från att följa konfederaternas reträtt ytterligare.
En dryg månad senare avsatte president Lincoln McClellan från befälet för att han inte hade lyckats följa och förgöra Lees armé. Generalmajor Ambrose E. Burnside tog över befälet över Potomac-armén.
Pickets som skjuter på andra sidan floden i Shepherdstown
"Stonewall" Jackson
Järnbrigadens anfall nära Dunker Church, den 17 september 1862
Frågor och svar
Fråga: Vad var Marylandkampanjen?
Svar: Marylandkampanjen, även känd som Antietamkampanjen, var en serie av fyra slag i West Virginia och Maryland som inleddes av den konfedererade generalen Robert E. Lee under inbördeskriget.
Fråga: Vilka var målen för kampanjen?
S: Målet med kampanjen var att Lees armé skulle invadera de nordliga delstaterna Maryland och Pennsylvania för att hota Washington D.C. och Baltimore. Dessutom hoppades man att om Lee uppnådde avgörande segrar skulle han kunna vinna erkännande från England och Frankrike, vilket skulle stödja sydstaternas sak och eventuellt få Abraham Lincoln att söka fred.
F: När ägde detta fälttåg rum?
Svar: Marylandkampanjen ägde rum mellan den 4-20 september 1862 under inbördeskriget.
Fråga: Vem tog initiativet till denna kampanj?
Svar: Denna kampanj inleddes av den konfedererade generalen Robert E. Lee.
F: Var ägde denna kampanj rum?
S: Kampanjen ägde rum i West Virginia och Maryland i båda de norra delstaterna samt i närheten av Washington D.C., Baltimore och andra städer i dessa områden.
Fråga: Varför inledde general Lee denna kampanj?
Svar: General Lee inledde denna kampanj i hopp om att han skulle få erkännande från England och Frankrike, vilket skulle stödja sydstatssaken och eventuellt få Abraham Lincoln att söka fred om han uppnådde avgörande segrar mot unionsstyrkorna under sin invasion i nordliga delstater som Maryland och Pennsylvania .
Fråga: Hur såg folk på denna viktiga vändpunkt i historien?
S: Människor betraktade denna viktiga vändpunkt i historien som en viktig händelse som potentiellt skulle kunna förändra hur saker och ting utvecklades under inbördeskriget på grund av dess potentiella resultat om den var framgångsrik eller misslyckad för någon av de inblandade sidorna .
Sök