Period i det periodiska systemet – definition, antal grundämnen och egenskaper

Upptäck vad en period i det periodiska systemet är — antal grundämnen per period, egenskaper och trender från väte till f‑block.

En period i det periodiska systemet är en horisontell rad av grundämnen. Varje element i samma period har ett proton mer än elementet till vänster, det vill säga dess atomnummer ökar med ett för varje steg åt höger.

Vad bestämmer längden på en period?

Längden på en period bestäms av hur många elektroner som kan rymmas i de elektronskal och underskal (s, p, d, f) som fylls för en viss huvudkvanttal (n). De olika underskalen har kapaciteter: s = 2 elektroner, p = 6, d = 10 och f = 14. Kombinationen av dessa underskal för olika nivåer ger de olika periodernas längder.

Antal grundämnen i varje period

• Period 1: 2 grundämnen — väte och helium (fyller 1s).
• Period 2: 8 grundämnen (fyller 2s och 2p).
• Period 3: 8 grundämnen (fyller 3s och 3p).
• Period 4: 18 grundämnen (fyller 4s, 3d och 4p).
• Period 5: 18 grundämnen (fyller 5s, 4d och 5p).
• Period 6: 32 grundämnen (inkluderar lanthaniderna, f‑blocket, som fyller 4f samt 6d/6p).
• Period 7: Upp till 32 platser (inkluderar aktiniderna, f‑blocket, som fyller 5f samt 7d/7p). Av dessa är idag 118 grundämnen upptäckta och namngivna (till oganesson, Z=118); många av de tyngsta är dock syntetiska och mycket instabila.

Observera: Det är alltså fel att säga att varje period har 32 grundämnen. Endast de sjätte och sjunde perioderna når upp till 32 när f‑blocket räknas med; de övriga perioderna är kortare.

Elektronkonfiguration och undantag

Periodernas längd följer i stora drag Aufbau‑principen (elektroner fyller underskal i ordning av ökande energi), men det finns många undantag för övergångsmetaller och tyngre grundämnen på grund av små energiskillnader mellan d‑ och s‑skal eller mellan f‑ och d‑skal. Det gör att elektronkonfigurationer ibland avviker från det enklaste förutsagda mönstret.

Egenskaper som förändras över en period

• Atomradie: minskar oftast från vänster till höger eftersom den ökande kärnladdningen drar elektronerna närmare.
• Joniseringsenergi: ökar vanligtvis från vänster till höger — det krävs mer energi för att ta bort en elektron.
• Elektronegativitet: ökar normalt åt höger (och uppåt i en grupp); icke‑metaller till höger är oftast mer elektronegativa än metallerna till vänster.
• Metallisk karaktär: minskar från vänster till höger — element är mest metalliska på vänster sida och mest icke‑metalliska på höger sida.

Övriga kommentarer

Perioder nummer 1–7 motsvarar de huvudsakliga elektronskalen (n = 1–7). Forskning om supertunga grundämnen pågår, och teoretiskt finns möjlighet för fler perioder (t.ex. period 8) om nya stabila eller observerbara element kan framställas. Praktiska skillnader i hur man ritar det periodiska systemet (till exempel om lanthanider och aktinider placeras separat under huvudtabellen) påverkar presentationen men ändrar inte de grundläggande kvantmekaniska orsakerna till periodernas längd och egenskaper.

Frågor och svar

F: Vad är en period i det periodiska systemet?

F: Hur många protoner har varje grundämne jämfört med det till vänster?

Fråga: Vilken typ av grundämnen finns på vardera sidan av en period?

F: Varför blir atomerna större när man rör sig från vänster till höger över en period?

F: Hur många grundämnen finns det i perioderna 1-5?

Fråga: Hur många grundämnen finns det i perioderna 6 och 7?

Sök med bokstav