Period 1 element | element i den första perioden (raden) i det periodiska systemet
Ett period 1-ämne är ett ämne i den första perioden (raden) i det periodiska systemet. Det periodiska systemet är uppställt i rader för att visa grundämnenas upprepande egenskaper. När atomnumret ökar har grundämnet olika egenskaper. En ny rad börjar när kemiska egenskaper upprepas. Det innebär att grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper. Den första perioden har färre grundämnen än alla andra perioder i det periodiska systemet. Det finns bara två grundämnen i den första perioden: väte och helium. Vi kan förklara varför det finns färre grundämnen i den första raden med moderna teorier om atomstruktur. Det beror på att i kvantfysiken fyller denna period upp 1s-bitalet. Elementen i period 1 följer duetregeln, de behöver bara två elektroner för att fylla sitt valensskal. Dessa grundämnen kan bara rymma två elektroner, båda i 1s-bitalet. Därför kan period 1 bara ha två grundämnen.
Periodiska trender
Eftersom period 1 endast har två element finns det inga anmärkningsvärda periodiska trender.
Väte
Helium
Period 1-elementens placering i det periodiska systemet
Även om både väte och helium ingår i s-blocket beter de sig inte på samma sätt som andra grundämnen i s-blocket. Det finns diskussioner om var dessa två grundämnen ska placeras i det periodiska systemet.
Väte
Vätgasens position är ibland ovanför litium, ibland ovanför kol, ibland ovanför fluor, ibland ovanför både litium och fluor (förekommer två gånger), eller svävar ovanför de andra grundämnena och hör inte till någon grupp i det periodiska systemet.
Helium
Helium ligger nästan alltid över neon (som ingår i p-blocket) i det periodiska systemet eftersom det är en ädelgas. Men ibland är dess position över beryllium eftersom de har liknande elektronkonfiguration.
Element i period 1
| Kemisk serie | ||||
| 1 | H | Icke-metall | 1s1 | |
| 2 | Han | 1s2 | ||
Väte
Väte (symbol: H) är ett kemiskt grundämne. Dess atomnummer är 1. Vid standardtemperatur och standardtryck har väte ingen färg, lukt eller smak. Det hör till icke-metallerna och är lättantändligt. Det är en tvåatomig gas med molekylformeln H2 . Dess atommassa är 1,00794 amu, vilket gör väte till det lättaste grundämnet.
Vätgas är det vanligaste av de kemiska grundämnena. Vätgasen förekommer i ungefär 75 % av alla ämnen. Stjärnor i huvudsekvensen består huvudsakligen av väte i plasmatillstånd. Det finns dock mindre väte på jorden. Därför framställs vätgas industriellt från kolväten (t.ex. metan). Vi använder elementärt väte lokalt på produktionsplatsen. De största marknaderna är nästan lika fördelade mellan uppgradering av fossila bränslen, t.ex. hydrokrackning, och ammoniakproduktion, främst för gödselmarknaden. Vätgas kan produceras från vatten genom elektrolys, men denna process är betydligt dyrare kommersiellt än vätgasproduktion från naturgas.
Den vanligaste naturligt förekommande isotopen av väte, som kallas protium, har en enda proton och inga neutroner. I jonföreningar kan den antingen få en positiv laddning, vilket innebär att den blir en katjon som består av en ren proton, eller en negativ laddning, vilket innebär att den blir en anjon som kallas hydrid. Väte kan bilda föreningar med de flesta grundämnen och finns i vatten och de flesta organiska föreningar. Det spelar en särskilt viktig roll i syra-bas-kemi, där många reaktioner inbegriper utbyte av protoner mellan lösliga molekyler. Eftersom väteatomen är den enda neutrala atom för vilken Schrödingerekvationen kan lösas analytiskt, har studiet av energin och spektrumet hos väteatomen spelat en nyckelroll i utvecklingen av kvantmekaniken.
Vätgasens interaktion med olika metaller är mycket viktig inom metallurgin, eftersom många metaller kan drabbas av vätgasförsprödning, och för att utveckla säkra sätt att lagra vätgas för användning som bränsle. Väte är mycket lösligt i många föreningar som består av sällsynta jordartsmetaller och övergångsmetaller och kan lösas upp i både kristallina och amorfa metaller. Vätgasens löslighet i metaller påverkas av lokala förvrängningar eller föroreningar i metallens kristallgitter.
Helium
Helium (He) är ett färglöst, luktfritt, smaklöst, giftfritt, inert, monatomärt kemiskt grundämne som leder ädelgasserien i det periodiska systemet och vars atomnummer är 2. Dess kok- och smältpunkt är den lägsta bland grundämnena och det existerar endast som gas, utom under extrema förhållanden.
Helium upptäcktes 1868 av den franske astronomen Pierre Janssen, som först upptäckte ämnet som en okänd gul spektrallinje i ljuset från en solförmörkelse. År 1903 hittades stora reserver av helium i naturgasfälten i USA, som är den överlägset största leverantören av gasen. Ämnet används i kryogenik, i djuphavsandningssystem, för att kyla supraledande magneter, i heliumdating, för att blåsa upp ballonger, för att ge lyftkraft åt luftskepp och som skyddsgas för industriell användning, t.ex. vid bågsvetsning och vid odling av kiselskivor. Inandning av en liten mängd av gasen förändrar tillfälligt den mänskliga röstens klang och kvalitet. Beteendet hos det flytande helium-4:s två flytande faser, helium I och helium II, är viktigt för forskare som studerar kvantmekanik och fenomenet superfluiditet i synnerhet, och för dem som undersöker vilka effekter temperaturer nära den absoluta nollpunkten har på materia, till exempel vid supraledning.
Helium är det näst lättaste grundämnet och det näst vanligaste i det observerbara universum. Det mesta av heliumet bildades under Big Bang, men nytt helium skapas som ett resultat av kärnfusionen av väte i stjärnor. På jorden är helium relativt sällsynt och skapas genom det naturliga sönderfallet av vissa radioaktiva grundämnen eftersom de alfapartiklar som avges består av heliumkärnor. Detta radiogena helium är instängt i naturgas i koncentrationer på upp till sju volymprocent, varifrån det utvinns kommersiellt genom en separationsprocess vid låg temperatur som kallas fraktionerad destillation.
Heliumutladdningsrör
Deuteriumutladdningsrör
Rör för utsläpp av vätgas
Frågor och svar
F: Vad är ett element från period 1?
S: Ett period 1-element är ett element i den första raden i det periodiska systemet.
F: Hur är grundämnena ordnade i det periodiska systemet?
S: Elementen i det periodiska systemet är ordnade i rader för att visa upprepande egenskaper hos elementen. När atomnumret ökar framträder olika egenskaper. En ny rad börjar när kemiska egenskaper upprepas och grundämnen inom en grupp har liknande egenskaper.
Fråga: Hur många grundämnen finns det i period 1?
S: Det finns bara två grundämnen i period 1 - väte och helium.
F: Varför finns det färre grundämnen i period 1 jämfört med andra perioder?
Svar: Detta kan förklaras med moderna teorier om atomstruktur som säger att denna period fyller upp 1s-bågen och följer duetregeln, vilket innebär att den bara behöver två elektroner för att fylla sitt valensskal och därför bara kan ha två elektroner båda i 1s-bågen. Därför kan den bara ha två grundämnen.
F: Vad förklarar kvantfysiken om period 1?
S: Kvantfysiken förklarar varför det finns färre grundämnen i period 1 jämfört med andra perioder - detta beror på att den fyller upp 1s-bågen och följer duetregeln, vilket innebär att den bara behöver två elektroner för att fullborda sitt valensskal och därför bara kan ha två elektroner båda i 1s-bågen.
F: Vad betyder "duetregeln"?
S: "Duettregeln" innebär att ett grundämne i period ett endast behöver två elektroner för att komplettera sitt valensskal och därför endast kan hålla två elektroner båda i 1s-bågen.
F: Vad händer när kemiska egenskaper upprepas? S: När kemiska egenskaper upprepas börjar en ny rad i det periodiska systemet eftersom olika egenskaper framträder med ökande atomnummer.
