Landsvägscykling: Radsportens historia, kända lopp och regler

Endagstävlingar

Endagstävlingar hålls på en dag. Loppet kan vara på vilken sträcka som helst, från några kilometer till över 200 km. Tävlingsrutten kan gå från en plats till en annan eller vara ett antal varv på en krets. Vissa sträckor tar cyklisterna från en startplats och avslutas sedan med flera varv på en krets. Detta bidrar till att skapa spänning för publiken i mål.

Tidsprövning

En individuell tidtagning är en tävling där cyklister tävlar ensamma mot klockan. En lagtidskörning är en tävling där lag av cyklister tävlar mot klockan. I båda typerna av tidskörning startar varje cyklist eller lag loppet vid olika tider så att varje start är rättvis och lika. Vinnaren är den cyklist eller det lag som avslutar loppet på den snabbaste tiden. Tävlingsdistanserna varierar från några kilometer till 60 och sällan mer än 100 kilometer.

Etapptävlingar

Etapplopp består av lopp som hålls flera dagar i rad. Dessa lopp kallas etapper. Den tävlande som har den lägsta totala tiden för att avsluta alla etapper är den totala vinnaren. Han eller hon kallas vinnare av den allmänna klassificeringen (GC). Etapptävlingar har ofta andra utmärkelser, t.ex. priser för varje etappsegrare, vinnaren av poängklassificeringen och vinnaren av "King of the Mountains". Vissa etapptävlingar innehåller tidstävlingar eller lagtidstävlingar. Etappvinnaren är den som först passerar mållinjen den dagen eller den tidstävlingsryttare (eller det lag) som har den lägsta tiden på banan.

Ultramaraton

Dessa tävlingar är mycket långa tävlingar i en enda etapp. De brukar pågå i flera dagar. Vinnaren är den som först passerar mållinjen. Ryttarna tar pauser enligt sina egna scheman. Ett av de mest kända ultramaratonloppen är Race Across America (RAAM). Det är ett kust-till-kustlopp utan uppehåll, med en enda etapp. Ryttarna springer ungefär 3 000 miles på ungefär en vecka.

Vinnaren av loppet är den som först passerar mållinjen. Hur många cyklister som helst grupperas i lag. Lagen har vanligtvis kommersiella sponsorer och är uppkallade efter huvudsponsorn. Några kända lag har till exempel hetat T-Mobile, Rabobank, ONCE och Lampre. Det kan finnas upp till tolv lagmedlemmar i professionella lopp. Lagförarna bestämmer vilken lagmedlem som har störst chans att vinna loppet. Valet beror på hur kuperad sträckan är, chansen att alla kommer i mål tillsammans i en sprint och andra saker. Resten av laget arbetar för att hjälpa honom eller henne att vinna loppet.

I professionella tävlingar används radioapparater så att teamet kan prata med varandra och med teamchefen. Lagledaren åker ofta i en lagbil bakom loppet för att övervaka hela loppet. Radios inflytande på tävlingstaktiken är kontroversiellt, och vissa anser att radioapparater har lett till mindre spännande tävlingar. I september 2009 röstade Union Cycliste Internationale (UCI), det styrande organet för proffscykling, för att förbjuda lagradioapparater i väglopp på högsta nivå för herrar.

Olika cyklister har olika styrkor och svagheter. Därför kan en cyklist föredra olika tävlingar framför särskilda banor och fylla olika roller i ett lag.

De viktigaste typerna av cyklister i landsvägscykeltävlingar är:

• Klättrare
• Puncheur
• Tidshoppare
• Sprinter
• Domestique
• Allroundspelare

För att vinna ett lopp används ett antal taktiker. Taktiken kan vara olika i enstaka etapper och etapplopp.

Utkast

Taktiken är baserad på utkast. Det innebär att en cyklist kan minska den ansträngning som krävs för att trampa genom att följa den förföljande cyklisten mycket nära. Genom att cykla med andra i huvudfältet, som kallas peloton, kan man spara så mycket som 40 % av den energi som krävs för att cykla ensam. Ryttare kan hjälpa varandra att köra i hög hastighet, eller så kan en ryttare sitta på en konkurrents hjul och tvinga honom att göra mer arbete och bli trött tidigare. Vissa lag har en ledare och resten av laget låter honom eller henne dra dem för att spara energi för den viktiga delen av loppet. Drafting är inte tillåtet i individuella tidstester.

Bryter

En liten grupp ryttare "bryter sig loss" ibland framför huvudgruppen. När de arbetar tillsammans kan en liten grupp ibland köra snabbare än pelotonen, om pelotonen inte organiserar sig för att jaga dem. Ryttarna i utbrytningen försöker vinna loppet, och i utbrytningen finns det färre rivaler om segern.

Sprintar

Om en utbrytning inte lyckas och pelotonen hinner ikapp dem, vinner vanligtvis en sprinter loppet genom att sprinta snabbare än alla andra på de sista hundra metrarna. Laget arbetar tillsammans för att se till att deras sprinter har en bra position för att vinna.

Klättrar på

Klättringar är mycket bra ställen för en enskild cyklist att försöka lämna de andra bakom sig. Om loppets mål är på toppen av klättringen, eller inte långt efter toppen, kan en ensam cyklist hålla sig före pelotonet och vinna loppet.

Taktik i etapptävlingar

I ett etapplopp är varje dags etapp som ett lopp i ett större lopp. Varje etapp har en vinnare, antingen den första cyklisten över mållinjen, eller vid tidskörning den cyklist eller det lag som har den snabbaste tiden. Efter varje etapp räknas också den allmänna klassificeringen ut. Den ryttare som har den lägsta totaltiden för alla etapper är ledare. Ledaren bär en särskild tröja för nästa dags etapp.

I lopp med flera etapper kommer GC-ledaren att titta noga på utbrytningar om det finns en ryttare som ligger nära honom i den allmänna klassificeringen. Ofta reagerar dock inte GC-ledaren på en utbrytning. Detta händer om de flyende ryttarna ligger långt efter i GC och inte har någon chans att ta GC-ledningen. Ryttare som ligger långt efter flyr ofta för att de vill vinna etappen eller samla poäng för sprint eller bergsbestigning. Ryttare kan också åka i en utbrytning för att få tv-tid för sina lagsponsorer eftersom utbrytningen ofta visas i tv-sändningarna.

Stora turer (GT)

Det mest kända cykelloppet är Tour de France, ett etapplopp som pågår i tre veckor. Det äger rum mestadels i Frankrike och slutar vanligtvis i Paris. Liknande lopp hålls i Italien (Giro d'Italia) och Spanien (Vuelta a España). Dessa tre lopp utgör de "stora turerna".

UCI World Tour

Professionella tävlingar kontrolleras av Union Cycliste Internationale (UCI). År 2005 startade UCI World Tour. World Tour omfattar Grand Tours och andra stora etapplopp som Tour Down Under, Tour de Suisse, Paris-Nice och Critérium de Dauphiné Libéré.

Vissa endagslopp ingår också i World Tour: Milano - San Remo (Italien), Flandernrundan (Belgien), Paris-Roubaix (Frankrike), Liège-Bastogne-Liège (Belgien) och Amstel Gold Race (Nederländerna) på våren, och Clásica de San Sebastián (Spanien), HEW Cyclassics (Tyskland), Züri-Metzgete (Schweiz), Paris-Tours (Frankrike) och Giro di Lombardia (Italien) på hösten.

Olympiska spelen

Cykling har varit med i de olympiska spelen sedan 1896. Det finns vanligtvis tävlingar i väglopp och individuell tidtagning för både män och kvinnor.

Världsmästerskap

Det andra viktiga endagsloppet är världsmästerskapen. Världsmästerskapen hålls på en annan bana varje år och körs av nationella lag snarare än sponsrade lag. Vinnaren bär en vit tröja med färgade band (ofta kallade "regnbågsband") runt bröstet.

I Europa och USA är cykeltävlingar på väg en sommarsport. Säsongen kan börja tidigt på våren och sluta på hösten.

• Olympiska spelen
• Samväldesspel
• Världsmästerskap i cykling