Kinesisk-japansk vokabulär

Kinesiska lånord i japanska jämfört med franska och latinska lånord i engelska

Det sägs att cirka 60-70 procent av de japanska orden kommer från kinesiska. På samma sätt som franska och latin är för engelskan används kinesiska lånord för att skapa formellt ordförråd och tekniska termer på japanska. Medan de inhemska engelska orden till exempel är "moon" och "horse", används de latinska termerna "luna" och "equus" för att skapa tekniska termer som "lunar calendar", en kalender som baseras på månen, och "equine science", studiet av hästar. På samma sätt är det inhemska japanska ordet för häst uma (kanji: 馬, hiragana: うま) medan den kinesiska termen är ba (kanji:馬, hiragana: ば), som används i termer som basha (kanji:馬車, hiragana: ばしゃ, som betyder hästvagn), jōba (kanji:乗馬, hiragana: じょうば, som betyder ridning) och gunba (kanji:軍馬, hiragana: ぐんば, som betyder krigshäst).

De flesta kinesiska lånord är substantiv och består ofta av mer än en kanji (kinesiska tecken som används på japanska). De flesta kanji har två olika typer av uttal, on'yomi (uttalet av de kanji som lånats från kinesiska) och kun'yomi (det inhemska uttalet av japanska ord som använder kanji). Yamato kotoba-ord använder kanjis kun'yomi. Medan japaner vanligtvis använder kun'yomi för ord med bara en kanji, som 火 (on'yomi: ka, som betyder eld) som uttalas hi, och 山 (on'yomi: san, -zan, som betyder: 火山) som uttalas yama, när man sätter ihop de två kanji, 火山, kommer ordet inte att uttalas av deras kun'yomi som hiyama, utan snarare kommer de att uttalas av deras on'yomi som kazan, vilket det sammansatta ordet eld+berg betyder "vulkan".

Kinesisk-japanska delar av talet

De flesta kinesiska lånord i japanska är substantiv, men de kan också användas för att skapa verb, adjektiv och adverbier. Även om de flesta japanska verb är japanska ord som har japanska som modersmål kan kinesiska låneord omvandlas till verb med hjälp av -suru-formen. Det kinesiska låneordet kinshi (kanji: 禁止, hiragana:きんし) är till exempel ett substantiv som betyder "förbud" eller "förbud", men om man lägger till -suru efteråt, som i kinshi-suru (kanji och hiragana: 禁止する, endast hiragana: きんしする), blir det ett verb som betyder "förbjuda" eller "förbjuda". Dessutom kan adjektiv bildas från substantiv genom att lägga till suffixet -teki (的). Medan ordet shikaku (kanji: 視覚, hiragana: しかく) till exempel är ett substantiv som betyder "syn" eller "synkänsla", blir det genom att lägga till -teki i efterhand till ordet shikaku-teki (kanji:視覚的, hiragana: しかくてき) som är ett adjektiv som betyder "visuell".

Kinesisk-japansk vokabulär uppfunnen i Japan

Även om kanji är en kinesisk uppfinning har japanerna också själva skapat många kinesiska ord som har tagits med i kinesiskan. Dessa ord kallas wasei-kango (kanji:和製漢語, hiragana: わせいかんご), vilket betyder "japansktillverkade kinesiska ord". Många av dessa ord beskriver saker som är unikt japanska, till exempel Shintō (kanji:神道, hiragana: しんとう), dōjō (kanji:道場, hiragana:どうじょう), Bushidō (kanji:武士道, hiragana:ぶしどう), matcha (kanji:抹茶, hiragana:まっちゃ) och seppuku (kanji:切腹, hiragana:せっぷく).

Eftersom Japan var det första östasiatiska landet som moderniserades var japanerna de första i Östasien som exponerades för ny teknik och nya studieområden, och därför var de första som utvecklade kinesiskt baserade namn för sådana saker, till exempel telefon (denwa, kanji:電話, hiragana: でんわ), vetenskap (kagaku, kanji:科学, hiragana:かがく) och filosofi (tetsugaku, kanji:哲学, hiragana: てつがく), och var och en av dessa termer har i kinesiskan antagits som diànhuà, kēxué och zhéxué i samma ordning. Detta fenomen kallas återlån.