Titanosaur
Titanosaurierna var en grupp stora sauropoddinosaurier. Tillsammans med brachiosaurierna och släktingar utgör de den större kladen Titanosauriformes.
De var några av de tyngsta varelser som någonsin vandrat på jorden. Bland titanosaurierna fanns Saltasaurus, Isisaurus, Argentinosaurus och Paralititan. I gruppen ingår de största landdjur som man vet har funnits, som Patagotitan - som beräknas vara 37 meter lång och väga 69 ton - och de jämförbart stora Argentinosaurus och Puertasaurus från samma region. De fick sina namn efter de mytologiska titanerna i det antika Grekland.
Titanosaurierna var den sista stora gruppen av sauropoder före utdöendet under kritaperioden och paleogenperioden. De var de dominerande växtätarna på sin tid. De fossila bevisen tyder på att de ersatte de andra sauropoderna, som diplodociderna och brachiosauriderna, som dog ut mellan övre jura och mitten av kritan.
Argentinosaurus från Argentina
Qiaowanlong från Kina, 100 mya
Xinghesaurus från Kina, ännu ej beskrivet
Skelett
I stort sett liknade deras skelett tidigare sauropoder, men med några viktiga skillnader. Bäckenet (höftpartiet) var smalare än hos vissa sauropoder, men bröstpartiet var mycket bredare. Detta gav dem en unik "bred gauged" hållning: deras framben var mer isär och vanligtvis längre än bakbenen. Detta kan ses mycket tydligt hos Argentinosaurus. Som ett resultat av detta är titanosauriernas fossila spårvägar bredare än andra sauropoders. Deras ryggkotor (ryggben) var solida (inte ihåliga). Deras ryggrad var mer flexibel, så de var förmodligen smidigare än sina kusiner och bättre på att resa sig upp.
Sortering
Gruppen var mycket varierad. Några av de mindre typerna hade inte längre framben (Epachthosaurus), och ett kinesiskt fynd (Xinghesaurus) hade en extremt lång hals. Dessa skillnader måste återspegla anpassningar till skillnader i deras livsmiljöer och livsstil, men för närvarande vet man inte mycket om detta. Många av dessa upptäckter är ganska nya.
Global distribution
Titanosaurierna var utbredda. Deras fossiler har hittats på alla kontinenter, även på Antarktis. Fyra välbevarade skelett av en titanosaurieart har hittats i Italien.
De var särskilt många på de södra kontinenterna (som då var en del av superkontinenten Gondwana). I Australien fanns titanosaurier för cirka 96 miljoner år sedan: i Queensland har man upptäckt fossil av en cirka 25 meter lång varelse. Rester har också upptäckts i Nya Zeeland.
Världsrekord i storlek
Titanosaurier har världsrekordet i storlek på ett landdjur. På ett ställe i Argentina fanns 150 ben från sju titanosaurier. De största var från ett djur som var 40 meter långt och 20 meter högt. Det skulle ha vägt omkring 77 ton. En lokal lantarbetare snubblade över resterna i öknen nära La Flecha, cirka 250 km väster om Trelew i Patagonien. BBC flög ut ett team för att registrera händelsen.
Paleobiologi
Som grupp var titanosaurierna stora tättingar, som åt löv och grenar från höga träd. Detta står i kontrast till andra växtätare som Ceratopsia och Ankylosauria, som var låga ätare och åt lägre vegetation som buskar. Som en allmän regel kan högbrokiga djur äta lägre växande växter, men lågbrokiga djur kan inte äta från höga träd. Liksom de tidigare sauropoderna (t.ex. Diplodocus) hade titanosaurierna pinnliknande tänder och inga slipmaskiner. Detta innebär att de använde gastroliter för att mala sin mat och hade en enormt stor karliknande mage där bakterier sönderdelade maten.
Diet
Fossiliserad dynga som hittats hos titanosaurider från slutet av kritaperioden tyder på en bred, oselektiv växtdiet. Förutom de växtrester som man kunde ha förväntat sig, som cycader och barrträd, fanns det ett oväntat brett utbud av monokotyledoner, inklusive palmer och gräs (Poaceae), inklusive risets och bambusens förfäder. Detta har gett upphov till spekulationer om att växtätande dinosaurier och gräs har utvecklats tillsammans.
Nesting
En stor häckningsplats för titanosaurider har upptäckts i Auca Mahuevo i Patagonien i Argentina och en annan koloni har enligt uppgift upptäckts i Spanien. Flera hundra saltosauriehonor grävde hål med sina bakfötter, lade ägg i kullar på i genomsnitt 25 ägg vardera och grävde ner boet under jord och vegetation. De små äggen, med en diameter på cirka 11-12 cm, innehöll fossiliserade embryon med hudavtryck. Avtrycken visade att titanosaurierna var täckta av ett mosaikpansar av små pärlliknande fjäll. Det enorma antalet individer tyder på att de har ett flockbeteende, vilket tillsammans med deras pansar kan ha bidragit till att skydda dem mot stora samtida rovdjur som Abelisaurus.
Diagram som visar titanosauriernas utgrävning av boet och äggläggning.
Frågor och svar
F: Vad var titanosaurier?
S: Titanosaurierna var en grupp stora sauropoddinosaurier som var några av de tyngsta varelser som någonsin vandrat på jorden.
F: Vilken grupp tillhör titanosaurierna?
S: Tillsammans med brachiosaurierna och deras släktingar utgör de den större kladen Titanosauriformes.
F: Kan du nämna några titanosaurier?
S: Till titanosaurierna hörde Saltasaurus, Isisaurus, Argentinosaurus och Paralititan samt Patagotitan, Argentinosaurus och Puertasaurus, som är de största landdjur som man vet har existerat.
F: Varför fick de sitt namn efter titanerna i antikens Grekland?
S: De namngavs efter de mytologiska titanerna i det antika Grekland, Abdarainurus och Aegyptosaurus.
F: Var titanosaurierna den sista gruppen av sauropoder före utdöendet under krita-paleogen?
S: Ja, titanosaurierna var den sista stora gruppen av sauropoder före utdöendet under kritaperioden och paleogenperioden.
F: Vilken var den dominerande växtätaren på deras tid?
S: Titanosaurierna var de dominerande växtätarna på sin tid.
F: Ersatte titanosaurierna andra sauropoder?
S: Ja, de fossila bevisen tyder på att de ersatte de andra sauropoderna, som diplodociderna och brachiosauriderna, som dog ut mellan den övre jura och mitten av krita.
