Wenedyk

Stavning och uttal

Wenedyk använder samma bokstäver som polska:

A Ą B C Ć D E Ę F G H I J K L Ł M N Ń O Ó P R S Ś T U W Y Z Ź Ż Ż

Dessutom finns det sju ljud som skrivs med två bokstäver:

Ch Cz Dz Dz Dź Dż Rz Sz

Wenedyk uttalas precis som polska. Betoningen ligger nästan alltid på den näst sista stavelsen. En preposition och ett pronomen behandlas som ett ord, så när pronomenet bara har en stavelse betonas prepositionen.

Grammatik

Wenedyk har inga artiklar, ord som "en" och "den". Detta är en viktig skillnad mot de andra romanska språken och även mot påhittade språk som esperanto och ido. Anledningen är att polska och de flesta andra slaviska språk inte har dessa ord, och inte ens i vulgärlatinet var de så starka ännu.

Ord i Wenedyk kan ha många olika former. Engelska ord har bara några få (cat, cat's, cats; work, working, working, works, worked), men i Wenedyk finns det många former där man på engelska skulle ha använt andra ord, som prepositioner eller modalverb. När det gäller substantiv, pronomen och adjektiv kallas dessa former för "fall". Wenedyk har tre kasus:

• direkt kasus: används för både subjektet och det direkta objektet i en mening. I meningen: Miej poterz leże libier "Min pappa läser en bok" är Miej poterz "min pappa" och libier "en bok" båda i direkt kasus.
• genitiv: används när engelskan använder 's eller of, till exempel: siedź potrze "min fars stol", rzejna Anglie "Englands drottning".
• dativ: används när engelskan använder (eller kan använda) to, till exempel: Det kan till exempel vara: Da mi ił libier "Ge mig den boken", Da mi łu "Ge den till mig".

Wenedyk har också ett vokabulär (används för att kalla någon). Ofta har den samma form som det direkta fallet, men inte alltid: O potrze! "Åh far!"

Det finns tre genus och fyra deklinationer (olika sätt att skapa former). De är mycket lika deklinationerna på latin:

• första deklinationen är alla ord på -a, nästan alla är feminina;
• andra deklinationen är mestadels maskulina och neutrala ord som slutar på en konsonant. Det är en blandning av den andra och fjärde deklinationen på latin;
• den tredje deklinationen är mestadels feminina ord som slutar på en mjuk konsonant;
• den fjärde deklinationen är ord på -ej, det motsvarar den latinska femte deklinationen.

Här är ett diagram över pronomen (ord som jag, du, vi, de och så vidare) i Wenedyk:

Verben har också många olika former. Varje pronomen har sin egen form:

jemu - Jag älskar

jemasz - du älskar

jema - han/hon älskar

jemamy - vi älskar

jemacie - du älskar

jemą - de älskar

De flesta tider har särskilda former:

jemar - att älska

jemu - Jag älskar, jag älskar, jag älskar

jemawa - Jag älskade

jemie - Jag har älskat

joru jemar - Jag kommer att älska, jag kommer att älska

jemaru - Jag kommer att ha älskat

jemarsi - Jag skulle älska, jag skulle ha älskat.

jem - kärlek!

jemęć - älskande

jematy - älskad

Ordlista

Wenedyks ordlista, som offentliggjorts på internet, innehåller mer än 4000 ord. Detta diagram med 30 ord visar hur wenedyk ser ut jämfört med andra romanska språk:

Prover

Herrens bön:

Potrze nostry, kwały jesz en czałór, sąciewkaty si twej numię.

Owień twej rzeń.

Foca si twa włątać, komód en czału szyk i sur cierze.

Da nów odzej nostry pań kocidzany.

I dziemieć nów nostrze dziewta, komód i nu dziemiećmy swór dziewtorzór.

I nie endycz nosz en ciętaceń, uta liwra nosz dzie mału.

Nąk twie są rzeń i pociestać i głurza, o siąprz. Amen.