AlegsaOnline.com

Jupiters månar: 79 kända satelliter, Galileiska månar och fakta

Upptäck Jupiters 79 månar — från de fyra Galileiska jättarna (Io, Europa, Ganymedes, Callisto) till småbanor, retrograda rörelser och fascinerande fakta.

Författare: Leandro Alegsa Skapandedatum: 7 november 2021 Senast uppdaterad: 1 april 2026

simple.wikipedia.org · Public domain

Det finns 79 kända Jupitermåner. Jupiter har det näst största antalet månar med någorlunda stabila banor av alla planeter i solsystemet. Antalet upptäckta månar kan dock förändras när nya observationer görs och svaga objekt bekräftas.

De mest massiva månarna är de fyra Galileiska månarna, som upptäcktes oberoende av varandra 1610 av Galileo Galilei och Simon Marius. De var de första objekt som upptäcktes som kretsade kring en kropp som varken var jorden eller solen. De galileiska månarna är de överlägset största och mest massiva objekt som kretsar kring Jupiter. De övriga 75 kända månarna och ringarna utgör tillsammans endast 0,003 % av den totala massan i omloppsbanan. De fyra är Io, Europa, Ganymedes och Callisto. De är ungefär lika stora som jordens månar, vissa är lite större, andra mindre.

Galileiska månar: egenskaper och fakta

De fyra Galileiska månarna skiljer sig mycket åt i storlek, sammansättning och geologisk aktivitet:

Io — mycket vulkaniskt aktiv, med hundratals aktiva vulkaner. Diameter cirka 3 634 km; omloppstid runt Jupiter är ungefär 1,77 dygn.
Europa — har ett isigt skal och starka bevis för ett djupt, flytande hav under isen, vilket gör den särskilt intressant för astrobiologi. Diameter cirka 3 122 km; omloppstid cirka 3,55 dygn.
Ganymedes — största månen i solsystemet, större än planeten Merkurius, med en diameter på cirka 5 268 km; omloppstid cirka 7,15 dygn. Ganymedes har en inre differentiering och ett svagt magnetfält.
Callisto — starkt nedslagen och geologiskt gammal yta, diameter cirka 4 821 km; omloppstid cirka 16,69 dygn. Callisto kan också hysa ett substratellt hav under ytan.

Mindre och oregelbundna månar

Sedan slutet av 1800-talet har dussintals mycket mindre jovianska månar upptäckts. Alla dessa månar har en diameter på mindre än 250 kilometer och de flesta är knappt större än 5 kilometer. Deras banformer varierar från nästan perfekt cirkulära till mycket excentriska och lutande banor. Många kretsar i motsatt riktning mot Jupiters rotation (retrograd rörelse). Omloppstiden varierar från sju timmar (det tar mindre tid än vad Jupiter gör för att snurra runt sin axel) till ungefär tre tusen gånger längre (nästan tre jordår).

Dessa mindre månar delas ofta upp i familjer eller grupper som antas härröra från större fångade kroppar som krossats av kollisioner. De mest kända grupperna kallas bland annat Himalia-gruppen, Ananke-, Carme- och Pasiphae-grupperna. De innersta små månarna (t.ex. Amalthea, Thebe, Adrastea, Metis) ligger mycket nära Jupiter och påverkar samt förses med material till planetens ringar genom småpartikelutbyte.

Upptäckt, namngivning och utforskning

De fyra stora månarna upptäcktes tidigt på 1600‑talet men de små, svaga månarna hittades först med hjälp av fotografiska plattor och senare med digitala teleskop och stora sökprogram. Namnen på Jupiters månar kommer från personer i mytologin knutna till guden Jupiter/Zeus (till exempel älskare eller barn), enligt internationell praxis för nomenklatur.

Upprepade rymdsonder har utforskat Jupiters system: Voyager-sonderna gav de första detaljerade bilderna 1979, Galileo-sonden kretsade kring Jupiter på 1990‑ och 2000‑talet och skickade hem stora mängder data om månarna och magnetosfären, och Juno studerar Jupiter sedan 2016 med fokus på planeten men bidrar också med observationer av dess närmaste omgivning. Framtida planerade uppdrag inkluderar Europa Clipper (fokus på Europa) och andra koncept för att undersöka de isiga månarna närmare.

Varför Jupiters månar är intressanta

De galileiska månarna fungerar som naturliga laboratorier för geologi, vulkanism, is- och havsprocesser under extrema förhållanden.
Möjligheten till underjordiska hav, särskilt på Europa (och kanske Ganymedes/Callisto), gör dem centrala i sökandet efter potentiellt liv utanför jorden.
Studier av de oregelbundna satelliterna ger information om solsystemets dynamik, fångstmekanismer och kollisionshistoria.

Sammanfattningsvis domineras Jupiters omloppssystem massivt av de fyra stora Galileiska månarna, medan ett stort antal små och ofta oregelbundna satelliter kretsar längre ut och vittnar om en komplex bild av gravitation, kollisioner och fångst i planetens historia.

Förteckning över månar

Listan börjar med de som snabbast kretsar runt Jupiter. Det vill säga de har den kortaste omloppstiden. Månar som är markerade i lila är de "galileiska månarna", månar som är markerade i mörkgrått har en retrograd omloppsbana, och månar med vanlig vit bakgrund har en prograd omloppsbana.

	Etikett	Namn	Uttryck (nyckel)	Bild	Diameter (km)	Massa (×10 ¹⁶kg)	Halvstor axel (km)	Omloppstid (d)	Lutning (°)	Excentricitet	Upptäcktsår	Upptäckare	Grupp
1	XVI	Metis	ˈmiːtɨs		60×40×34	~3.6	127,690	+7h 4m 30s	0.06°	0.0002	1979	Synnott (Voyager 1)	Inre
2	XV	Adrastea	ˌædrəˈstiːə		20×16×13	~0.2	129,000	+7h 9m 30s	0.03°	0.0015	1979	Jewitt (Voyager 2)	Inre
3	V	Amalthea	ˌæməlˈθiːə		250×146×128	208	181,366	+11h 57m 23s	0.374°	0.0032	1892	Barnard	Inre
4	XIV	Thebe	ˈθiːbiː		116×98×84	~43	221,889	+16h 11m 17s	1.076°	0.0175	1979	Synnott (Voyager 1)	Inre
5	I	Io	ˈaɪ.oʊ		3,660.0×3,637. 4×3,630.6	8,900,000	421,700	+1.769 137 786	0.050°	0.0041	1610	Galilei	Galileiska
6	II	Europa	jʊˈroʊpə		3,121.6	4,800,000	671,034	+3.551 181 041	0.471°	0.0094	1610	Galilei	Galileiska
7	III	Ganymedes	ˈɡænɨmiːd		5,262.4	15,000,000	1,070,412	+7.154 552 96	0.204°	0.0011	1610	Galilei	Galileiska
8	IV	Callisto	kəˈlɪstoʊ		4,820.6	11,000,000	1,882,709	+16.689 018 4	0.205°	0.0074	1610	Galilei	Galileiska
9	XVIII	Themisto	θɨˈmɪstoʊ		8	0.069	7,393,216	+129.87	45.762°	0.2115	1975/2000	Kowal & Roemer/ Sheppard et al.	Themisto
10	XIII	Leda	ˈliːdə		16	0.6	11,187,781	+241.75	27.562°	0.1673	1974	Kowal	Himalia
11	VI	Himalia	haɪˈmeɪliə		170	670	11,451,971	+250.37	30.486°	0.1513	1904	Perrine	Himalia
12	X	Lysithea	laɪˈsɪθiːə		36	6.3	11,740,560	+259.89	27.006°	0.1322	1938	Nicholson	Himalia
13	VII	Elara	ˈɛlərə		86	87	11,778,034	+261.14	29.691°	0.1948	1905	Perrine	Himalia
14	- —	Dia			4	0.009 0	12 570 424	+287.93	27.584°	0.2058	2001	Sheppard et al.	Himalia
15	XLVI	Carpo	ˈkɑrpoʊ		3	0.004 5	17,144,873	+458.62	56.001°	0.2735	2003	Sheppard et al.	Carpo
16	- —	S/2003 J 12			1	0.000 15	17,739,539	−482.69	142.680°	0.4449	2003	Sheppard et al.
17	XXXIV	Euporie	juːˈpoʊrɨ.iː		2	0.001 5	19,088,434	−538.78	144.694°	0.0960	2002	Sheppard et al.	Ananke
18	- —	S/2003 J 3			2	0.001 5	19,621,780	−561.52	146.363°	0.2507	2003	Sheppard et al.	Ananke
19	- —	S/2003 J 18			2	0.001 5	19,812,577	−569.73	147.401°	0.1569	2003	Gladman et al.	Ananke
20	XLII	Thelxinoe			2	0.001 5	20,453,753	−597.61	151.292°	0.2684	2003	Sheppard et al.	Ananke
21	XXXIII	Euanthe	juːˈænθiː		3	0.004 5	20,464,854	−598.09	143.409°	0.2000	2002	Sheppard et al.	Ananke
22	XLV	Helike	ˈhɛlɨkiː		4	0.009 0	20,540,266	−601.40	154.586°	0.1374	2003	Sheppard et al.	Ananke
23	XXXV	Orthosie	ɔrˈθɒsɨ.iː		2	0.001 5	20,567,971	−602.62	142.366°	0.2433	2002	Sheppard et al.	Ananke
24	XXIV	Iocaste	ˌaɪ.ɵˈkæstiː		5	0.019	20,722,566	−609.43	147.248°	0.2874	2001	Sheppard et al.	Ananke
25	- —	S/2003 J 16			2	0.001 5	20,743,779	−610.36	150.769°	0.3184	2003	Gladman et al.	Ananke
26	XXVII	Praxidike	prækˈsɪdɨkiː		7	0.043	20,823,948	−613.90	144.205°	0.1840	2001	Sheppard et al.	Ananke
27	XXII	Harpalyke	hɑrˈpælɨkiː		4	0.012	21,063,814	−624.54	147.223°	0.2440	2001	Sheppard et al.	Ananke
28	XL	Mneme	ˈniːmiː		2	0.001 5	21,129,786	−627.48	149.732°	0.3169	2003	Gladman et al.	Ananke
29	XXX	Hermippe	hɚˈmɪpiː		4	0.009 0	21,182,086	−629.81	151.242°	0.2290	2002	Sheppard et al.	Ananke?
30	XXIX	Thyone	θaɪˈoʊniː		4	0.009 0	21,405,570	−639.80	147.276°	0.2525	2002	Sheppard et al.	Ananke
31	XII	Ananke	əˈnæŋkiː		28	3.0	21,454,952	−642.02	151.564°	0.3445	1951	Nicholson	Ananke
32	L	Herse			2	0.001 5	22,134,306	−672.75	162.490°	0.2379	2003	Gladman et al.	Carme
33	XXXI	Aitne	ˈaɪtniː		3	0.004 5	22,285,161	−679.64	165.562°	0.3927	2002	Sheppard et al.	Carme
34	XXXVII	Grönkål	ˈkeɪliː		2	0.001 5	22,409,207	−685.32	165.378°	0.2011	2002	Sheppard et al.	Carme
35	XX	Taygete			5	0.016	22,438,648	−686.67	164.890°	0.3678	2001	Sheppard et al.	Carme
36	- —	S/2003 J 19			2	0.001 5	22,709,061	−699.12	164.727°	0.1961	2003	Gladman et al.	Carme
37	XXI	Chaldéniska	kælˈdiːniː		4	0.007 5	22,713,444	−699.33	167.070°	0.2916	2001	Sheppard et al.	Carme
38	- —	S/2003 J 15			2	0.001 5	22,720,999	−699.68	141.812°	0.0932	2003	Sheppard et al.	Ananke?
39	- —	S/2003 J 10			2	0.001 5	22,730,813	−700.13	163.813°	0.3438	2003	Sheppard et al.	Carme?
40	- —	S/2003 J 23			2	0.001 5	22,739,654	−700.54	148.849°	0.3930	2004	Sheppard et al.	Pasiphaë
41	XXV	Erinome	ɨˈrɪnɵmiː		3	0.004 5	22,986,266	−711.96	163.737°	0.2552	2001	Sheppard et al.	Carme
42	XLI	Aoede	eɪˈiːdiː		4	0.009 0	23,044,175	−714.66	160.482°	0.6011	2003	Sheppard et al.	Pasiphaë
43	XLIV	Kallichore	kəˈlɪkɵriː		2	0.001 5	23,111,823	−717.81	164.605°	0.2041	2003	Sheppard et al.	Carme?
44	XXIII	Kalyke	ˈkælɨkiː		5	0.019	23,180,773	−721.02	165.505°	0.2139	2001	Sheppard et al.	Carme
45	XI	Carme	ˈkɑrmiː		46	13	23,197,992	−721.82	165.047°	0.2342	1938	Nicholson	Carme
46	XVII	Callirrhoe	kəˈlɪrɵʊiː		9	0.087	23,214,986	−722.62	139.849°	0.2582	2000	Gladman et al.	Pasiphaë
47	XXXII	Eurydome	jʊˈrɪdəmiː		3	0.004 5	23,230,858	−723.36	149.324°	0.3769	2002	Sheppard et al.	Pasiphaë?
48	XXXVIII	Pasithee	pəˈsɪθɨ.iː		2	0.001 5	23,307,318	−726.93	165.759°	0.3288	2002	Sheppard et al.	Carme
49	XLIX	Kore	ˈkoʊriː		2	0.001 5	23,345,093	−776.02	137.371°	0.1951	2003	Sheppard et al.	Pasiphaë
50	XLVIII	Cyllene	sɨˈliːniːniː		2	0.001 5	23,396,269	−731.10	140.148°	0.4115	2003	Sheppard et al.	Pasiphaë
51	XLVII	Eukelade	juːˈkɛlədiː		4	0.009 0	23,483,694	−735.20	163.996°	0.2828	2003	Sheppard et al.	Carme
52	- —	S/2003 J 4			2	0.001 5	23,570,790	−739.29	147.175°	0.3003	2003	Sheppard et al.	Pasiphaë
53	VIII	Pasiphaë	pəˈsɪfeɪ.iː		60	30	23,609,042	−741.09	141.803°	0.3743	1908	Gladman et al.	Pasiphaë
54	XXXIX	Hegemone	hɨˈdʒɛməniː		3	0.004 5	23,702,511	−745.50	152.506°	0.4077	2003	Sheppard et al.	Pasiphaë
55	XLIII	Arche	ˈɑrkiː		3	0.004 5	23,717,051	−746.19	164.587°	0.1492	2002	Sheppard et al.	Carme
56	XXVI	Isonoe	aɪˈsɒnɵʊiː		4	0.007 5	23,800,647	−750.13	165.127°	0.1775	2001	Sheppard et al.	Carme
57	- —	S/2003 J 9			1	0.000 15	23,857,808	−752.84	164.980°	0.2761	2003	Sheppard et al.	Carme
58	- —	S/2003 J 5			4	0.009 0	23,973,926	−758.34	165.549°	0.3070	2003	Sheppard et al.	Carme
59	IX	Sinope	sɨˈnoʊpiː		38	7.5	24,057,865	−762.33	153.778°	0.2750	1914	Nicholson	Pasiphaë
60	XXXVI	Sponde	ˈspɒndiː		2	0.001 5	24,252,627	−771.60	154.372°	0.4431	2002	Sheppard et al.	Pasiphaë
61	XXVIII	Autonoe	ɔːˈtɒnɵʊiː		4	0.009 0	24,264,445	−772.17	151.058°	0.3690	2002	Sheppard et al.	Pasiphaë
62	XIX	Megaclite	ˌmɛɡəˈklaɪtiː		5	0.021	24,687,239	−792.44	150.398°	0.3077	2001	Sheppard et al.	Pasiphaë
63	- —	S/2003 J 2		Destiny	2	0.001 5	30,290,846	−1 077.02	153.521°	align="right"\| 0.1882	2003	Sheppard et al.

Frågor och svar

F: Hur många månar har Jupiter?

S: Jupiter har 79 kända månar.

F: Vem upptäckte Jupiters fyra galileiska månar?

S: Jupiters fyra Galileiska månar upptäcktes oberoende av varandra 1610 av Galileo Galilei och Simon Marius.

Fråga: Vad heter de fyra galileiska månarna?

S: De fyra galileiska månarna är Io, Europa, Ganymedes och Callisto.

Fråga: Hur stor är de galileiska månarna jämfört med jordens månar?

S: De galileiska månarna är ungefär lika stora som jordens måne, vissa är lite större, andra mindre.

F: Hur stora är var och en av de övriga 75 jovianska månarna?

S: Alla 75 jovianska månar är mindre än 250 kilometer i diameter, och de flesta överstiger knappt 5 kilometer i diameter.

F: Hur ser deras omloppsform ut?

S: Deras banformer varierar från nästan perfekt cirkulära till mycket excentriska och lutande banor. Många kretsar i motsatt riktning mot Jupiters rotation (retrograd rörelse).

Fråga: Hur ser deras omloppstid ut jämfört med Jupiters?

S: Omloppstiden varierar från sju timmar (det tar mindre tid än Jupiter att snurra runt sin axel) till ungefär tre tusen gånger längre (nästan tre jordår).