Kaffe – växten Coffea, kaffebönor, rostning, bryggning och hälsofördelar
Upptäck kaffe: Coffea, kaffebönor, rostning, bryggmetoder och hälsofördelar — allt om smak, odling och nyttiga antioxidanter.
Kaffe är både namnet på en växt — Coffea — och på den dryck som framställs av växtens frön. Kaffeplantan är en buske eller ett träd som i naturen kan bli upp till tio meter högt, men som i odling ofta hålls lägre genom beskärning. Arter som Coffea arabica och Coffea canephora (ofta kallad robusta) är de mest odlade. Kaffe växte ursprungligen i Afrika men odlas i dag i stora delar av världen — bland annat i Sydamerika, Centralamerika och Sydostasien. Det är en viktig gröda för många länders ekonomier.
Från körsbär till bönor
Den dryck vi kallar kaffe kommer från växtens frön, ofta kallade kaffebönor, som sitter inuti röda eller gula frukter (”körsbär”). Efter skörd bearbetas körsbären snabbt för att undvika jäsning. Vanliga bearbetningsmetoder är:
- Tvättad (washed): fruktköttet avlägsnas innan torkning; ger ofta renare, syrligare smak.
- Naturlig (natural eller dry): körsbären torkas helt innan fröna tas ut; kan ge sötare och fruktigare smak.
- Honey/process: delvis avlägsnad fruktkött, mellanläge i smakprofil.
Efter torkning lagras eller exporteras bönorna som gröna bönor, redo för rostning.
Rostning
Rostningen utvecklar kaffets aromer och färg. Under rostningen sker kemiska reaktioner (bland annat Maillardreaktioner) som skapar komplexa smaker och dofter. Vanliga rostningsgrader:
- Ljus rostning — bevarar mer ursprungskaraktär och syra.
- Mellanrostning — balanserad syra och kropp.
- Mörk rostning — kraftigare, mer bitterrostade toner och oljig yta.
Rostningsgrad påverkar även koffeininnehållet marginellt och smaken mer tydligt.
Malning och bryggning
Innan kaffe bryggs mals bönorna i en kaffekvarn. Malningsgraden måste anpassas till bryggmetod:
- Grov — för presskanna (French press).
- Medel — för filterkaffe och många droppbryggare.
- Fin — för espresso.
- Mycket fin — för turkiskt kaffe.
När det malda kaffet får kontakt med kokande eller varmt vatten extraheras smakämnen och färg. Vanliga bryggmetoder är:
- Filterkaffe (dropp) — klar och ren kopp.
- Espresso — koncentrerad, under tryck.
- Presskanna — fyllig kropp och oljor kvar i koppen.
- Pour-over (handbrygg) — god kontroll över bryggparametrar.
- Cold brew — långsam extraktion med kallt vatten, mindre syrligt.
Temperatur, bryggtid, förhållandet kaffe/vatten och malningsgrad är avgörande för resultatet.
Smak, sorter och ursprung
Kaffets smak påverkas av art, odlingshöjd, jordmån, klimat, bearbetning och rostning. Enbönder och kooperativ säljer ibland ”single origin” (enspråkigt ursprung) medan andra kaffe blandas för att ge stabil smakprofil i storproduktion. Vanliga smaktoner beskriver man ofta som fruktiga, chokladiga, nötiga, blommiga eller kryddiga.
Näringsinnehåll och hälsoeffekter
Kaffe innehåller flera näringsämnen och bioaktiva ämnen. Bland dem finns riboflavin (vitamin B2), niacin (vitamin B3), samt mineraler som magnesium och kalium. Kaffe är också rikt på fenolföreningar och antioxidanter. Dess mest kända psykoaktiva ämne är koffein, som ökar vakenhet och kan förbättra koncentration kortsiktigt.
Vanliga fakta om koffein och konsumtion:
- En vanlig kopp bryggkaffe (ca 240 ml) innehåller i genomsnitt 80–120 mg koffein, men kan variera mycket beroende på bryggmetod och bönsort.
- Måttlig kaffekonsumtion (omkring 3–4 koppar per dag) kopplas i många studier till lägre risk för vissa sjukdomar som typ 2-diabetes, Parkinsons sjukdom och vissa leversjukdomar — samband men inte fullständigt orsakssamband.
- Höga doser koffein kan ge sömnproblem, hjärtklappning, ångest och magbesvär. Gravida rekommenderas begränsa intaget (vanligen rekommenderas kring 200 mg/dag eller enligt lokala riktlinjer).
- Personer med vissa medicinska tillstånd eller som tar vissa läkemedel bör rådgöra med vårdpersonal om koffeinintag.
Det finns även koffeinfritt kaffe (decaf) för dem som vill ha smaken utan stimulantens effekter.
Ekonomi, miljö och hållbarhet
Kaffe spelar en stor roll för miljontals småbrukares inkomster. Samtidigt utmanas produktionen av sjukdomar (t.ex. kaffebladrost, »roya»), skadedjur och klimatförändringar som ändrar odlingszoner. Hållbara odlingsmetoder — såsom skuggodling, agroforestry, ekologisk odling och certifieringar (Fair Trade, Rainforest Alliance med flera) — kan bidra till bättre miljö och tryggare inkomster för odlare.
Praktiska tips för bättre kaffe hemma
- Köp hela bönor och mala precis före bryggning för bättre arom.
- Använd friskt, kallt vatten och rätt temperatur (vanligtvis 90–96 °C vid bryggning).
- Förvara bönor svalt och lufttätt, mörkt och torrt.
- Justera malningsgrad och dos för att hitta den smak du föredrar.
Kaffe är en mångfacetterad dryck med både kulturell och ekonomisk betydelse. Genom att vara medveten om ursprung, bearbetning och bryggmetod kan du påverka både smak och hållbarhet i din kopp.
Kaffe i vit kopp
Kaffetyper
Det finns två huvudtyper av kaffeplantor. Den vanligaste är Coffea arabica. Det mesta av världens kaffe tillverkas av Arabica-bönor, och Coffea robusta, som är lättare att odla på platser där Arabica inte växer.
Robusta är billigare och innehåller mer koffein än Arabica och används i många kommersiella kaffeprodukter. Men Robusta smakar bittert och surt, så folk dricker det bara tillsammans med andra saker. Robusta av bättre kvalitet ingår i vissa espressoblandningar.
Förr gav man nya arabicakaffe namn efter den hamn de kom från. De två äldsta Arabicakafferna är "Mocha" och "Java". Idag är namnen mer specifika. De talar om land, region och ibland till och med om fastigheten där de kommer ifrån.
Beredning av kaffe
Åldrande
Vissa kaffesorter smakar bättre om bönorna är "lagrade". Det innebär att bönorna torkas efter att de har plockats och sedan lagras i tre till åtta år. Denna "åldrande" ger kaffet en mindre syrlig smak. Kaffe som har lagrats blandas ofta med annat kaffe som inte har lagrats.
Rostning
"Rostning" är ett av de viktiga stegen när kaffebönor blir till kaffe. När ett kaffeböna rostas blir det nästan två gånger större och förändras från grönt till gult till brunt.
Den tid som kaffebönorna rostas gör att kaffet smakar annorlunda. Vissa kaffesorter, som Mocha och Java, rostas kortvarigt. Det är lätt att se på smaken varifrån kaffet kommer. När kaffe rostas länge är det svårare att skilja de olika typerna åt. Gröna kaffebönor kan köpas och rostas hemma i ugnen.
Slipning
Innan kaffet görs till en dryck "mals" det i en liten malningsmaskin som kallas "kaffekvarn". Kaffekvarnen bryter bönorna i mycket små bitar. Kaffe förvandlas till en dryck på flera olika sätt. För vissa sätt att göra kaffe, t.ex. espresso, är det bäst att ha kaffet malet till ett fint pulver, men för andra typer av kaffetillverkning, t.ex. filtrerat kaffe, är kaffet i större bitar för att det inte ska gå igenom filtret. Finmalet kaffe ger en starkare smak.
Bryggning
Kaffe görs till en dryck genom att kaffet läggs i kokande vatten. Detta kallas att brygga kaffe. Det finns många olika sätt att brygga kaffe. Fyra av de mest populära är:
- Kokning: Kaffet och vattnet läggs i en kastrull på spisen och kokas långsamt tillsammans. Detta sätt att göra kaffe har använts i hundratals år. Det är det sätt som kaffe vanligtvis görs på i Mellanöstern, Nordafrika, Turkiet och Grekland.
- Tryck: Det kokande vattnet pressas genom det malda kaffet med hjälp av en maskin. Denna typ av kaffe kallas Espresso och maskinen kallas "Espressomaskin" eller "kaffesystem". Espressomaskiner finns ofta på kaféer och restauranger. Espresso är ett mycket starkt kaffe som kan användas för att göra andra kaffedrycker.
- Gravitation: Filtrerat kaffe tillverkas genom gravitation eftersom det kokande vattnet faller ner från maskinen på kaffet. Kaffegräset hålls kvar i ett "filter" av papper eller metall som vattnet kan rinna igenom, men inte de små kaffestyckena. Vattnet får färg och smak när det rinner genom kaffet och ner i kaffekannan.
- Inblandning: Kaffet får stå en liten stund tills vattnet har tagit färg och smak. Detta görs ofta i en cafetière, vilket är ett högt glas eller en kaffekanna som har ett särskilt filter inuti som kan tryckas ner när kaffet är klart så att personen inte dricker kaffesumpet. Ett annat sätt att brygga kaffe är att ha kaffesump i ett litet paket, rätt storlek för att göra en kopp kaffe. Paketet placeras i koppen och vatten hälls över det. Sedan tas paketet bort.
Kaffebönor efter rostning
Kaffebönor före rostning
Kaffefrukt (bönor)
Hur folk dricker sitt kaffe
- Svart kaffe är kaffe utan mjölk.
- Vitt kaffe är kaffe med mjölk i.
- Café au lait är kaffe som görs med mycket varm mjölk. Det är ofta sött.
- Espresso är mycket starkt kaffe. I Australien kallas det ofta för "short black".
- Cappuccino är espresso med skummad mjölk (mjölk blandad med luft). En välgjord cappuccino ska vara gjord på starkt kaffe. När den skummade mjölken försiktigt hälls upp i kaffekoppen ska den vara vit på toppen och ha en ring av mörkare kaffe runt kanten. Cappuccinokaffe har ibland kakao strött på toppen.
- Latte görs som en cappuccino, men med tillsatt mjölk och ett mycket tunt lager skum.
- "Flat white" är en dubbel espresso där mikroskum av mjölk tillsätts till creman (en emulsion av oljorna i kaffebönorna i kombination med varmt vatten som flyter) på den dubbla espresson.
- Americano är espresso med mycket varmt vatten.
- Irish coffee är kaffe med whisky och grädde på toppen.
- Iskaffe är espresso i ett högt glas med krossad is, kall mjölk och glass.
- Vietnamesiskt kaffe (Cafe Sua Da) är filtrerat kaffe som hälls över is i ett glas med söt kondenserad mjölk (tjockmjölk där vattnet har avlägsnats).
- Frappé har flera betydelser. Det är en blandning av snabbkaffe, mjölk, socker och skum. En annan form av drycken är blandat fruset kaffe. Och den sista är en milkshake, en tjock milkshake.
Cappuccino med vitt skum på Coffee house.
Grekiskt kaffe i en kopp
Kaffe kan drickas tillsammans med mat.
Pulverkaffe
"Instantkaffe" är ett mycket snabbt sätt att göra en kopp kaffe att dricka. Det tillverkas i en fabrik och säljs i burkar eller paket. Först görs ett starkt kaffe med hjälp av malet kaffe och kokande vatten. Därefter filtreras kaffesumman bort. Kaffevätskan torkas tills det inte finns något annat kvar än granulat (små knapriga bitar) eller fint pulver. Detta läggs sedan i burkar eller förpackningar. Så snart en sked "snabbkaffe" läggs i kokande vatten löses det upp i vattnet och blir till kaffe att dricka. Smaken kan skilja sig mycket från färskt kaffe. En del av orsaken till den annorlunda smaken är att Robusta-kaffebönor vanligtvis används för att göra snabbkaffe. Robusta-kaffebönor kostar inte lika mycket som Arabica-kaffebönor.
När människor dricker kaffe
USA köper mest kaffe, därefter kommer Tyskland. I Finland dricker man mest kaffe per person. I Kanada, USA och Europa finns det restauranger som säljer främst kaffe, de kallas för "caféer" eller "kaffehus". Caféer säljer ofta mat, men typen av mat skiljer sig åt mellan olika länder.
I vissa länder, t.ex. i norra Europa, gillar man att ha kaffekvällar. På dessa fester äter man kaffe och kakor.
I många länder dricker man kaffe på jobbet, i USA och England till exempel på morgonen. I andra länder, till exempel Mexiko, dricker man det på kvällen för att hålla sig vaken.
Ett kafé i Frankrike
Hälsoproblem
Kaffe innehåller drogen koffein. Koffein är ett milt stimulerande medel som hjälper till att hålla människor vakna. Koffein, liksom många andra droger, kan vara beroendeframkallande och kan orsaka hälsoproblem.
Om du konsumerar stora mängder koffein kan det öka risken för ångest, särskilt hos personer med panikångest eller social ångest. Mindre vanligt är att det kan utlösa mani och psykos hos dem som är mottagliga.
Vissa studier har undersökt kaffets hälsorisker. I februari 2003 genomfördes en studie i Danmark med 18 478 kvinnor för att ta reda på om kaffe har en effekt på graviditet och förlossning. Det visade sig att om en kvinna drack mellan fyra och sju koppar kaffe om dagen verkade det inte innebära någon större förändring av antalet barn som föddes döda (dödfödda). Men de kvinnor i studien som drack åtta eller fler koppar kaffe per dag hade tre gånger så stor risk att få ett dödfött barn.
Av detta och andra skäl dricker vissa människor kaffesubstitut eller koffeinfritt kaffe i stället.
BMJ citerar en studie som visar att det finns hälsofördelar med att dricka upp till fyra koppar kaffe per dag. Det rekommenderas dock inte att dricka kaffe för gravida kvinnor och för kvinnor som riskerar att få benbrott. Enligt BMJ är det inte alla som håller med om dessa resultat
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är kaffe?
S: Kaffe är en dryck som tillverkas av frön från kaffeplantan, så kallade kaffebönor.
F: Var växer kaffeplantan ursprungligen?
S: Kaffeplantan växte ursprungligen i Afrika och växer nu även i Sydamerika, Centralamerika och Sydostasien.
F: Vilken kemikalie finns i kaffe?
S: Kaffe innehåller en kemikalie som kallas koffein, en mild drog som håller människor vakna.
F: Hur bereds bönorna innan de görs till en dryck?
S: Innan kaffet kan användas som dryck måste bönorna förberedas särskilt genom att torkas och rostas.
F: Vilken process förvandlar bönorna till en dryck?
S: För att göra bönorna till en dryck måste de rostas eller malas (krossas i små bitar i en kaffekvarn) och läggas i kokande vatten för att få ut sin smak och sin mörkbruna färg. Denna process kallas för att brygga kaffe.
F: Finns det olika sätt att brygga kaffe?
S: Ja, det finns flera olika sätt att brygga kaffe på.
F: Vilka näringsämnen tillför kaffe?
S: Kaffe ger nyttiga näringsämnen som riboflavin, niacin, magnesium, kalium och olika fenolföreningar eller antioxidanter.
Sök